Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat
|
|
- Ludvig Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat
2 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella ledningen. Hur väl samarbetet rent praktiskt fungerar kommer fram i kommunstyrelsens och kommundirektörens arbete. En fungerande dialog mellan de centrala samarbetspartnerna säkerställer att alla aktörer engagerar sig i utvecklingen av kommunen och de gemensamma målen. I de aktuella förändringssituationerna, till exempel i kommunreformen och balanseringen av ekonomin, understryks samarbetets kvalitet. Den politiska och den professionella ledningens samarbete skapar en grund för produktivt och resultatgivande arbete i kommunen. Sedan 2007 har Keva följt upp kommundirektörernas arbetshälsa. I den tredje undersökningen om arbetshälsan, som publicerades hösten 2011, lyftes som synnerligen positivt fram utvecklingsarbetet för att förbättra kommundirektörens arbetsförutsättningar. Resultaten visar att det blivit vanligare med kommundirektörsavtal som tydliggör kommundirektörens arbetsbild och med utvecklingssamtal med kommunstyrelsens ordförande. Största delen av kommundirektörerna ansåg att utvecklingssamtalet motsvarade deras behov och förväntningar. Däremot upplevde bara hälften att de fick hjälp eller stöd av kommunens politiska ledning. För närmare en tredjedel av kommundirektörerna hör resultat- och utvecklingssamtal ännu inte till arbetsrutinerna. Som stöd för en fortsatt god utveckling av samarbetet inom den högsta ledningen i kommunsektorn har en handbok för utvecklingssamtal utarbetats. Handbokens syfte är att stärka och bygga upp en fungerande praxis för samtal mellan kommundirektören och den politiska ledningen i kommunen. Utvecklingssamtalet är en liten men central del av kommunens övergripande ledningsarkitektur. I bästa fall stärker de överenskomna gemensamma målen och ett fungerande samarbete livskraften och välfärden inom organisationen och hela kommunen. Den högsta ledningens verksamhet fungerar också som ett exempel för olika nivåer i organisationen. Handboken är en uppföljning av handboken Kommundirektörens utvecklingssamtal som Keva publicerade år Den kompletterar Kommunförbundets år publicerade handböcker, Kommunledning 2015: Rekommendation om ett fungerande styrelsearbete och Kommundirektörsavtal som ett ledningsverktyg. Handboken har utarbetats i samarbete med Finlands Kommundirektörer r.f. och Finlands Kommunförbund. Text Riitta Sinkkilä Keva 2012 ISBN (nid.) ISBN (PDF) Översättning: Finlands Kommunförbund
3 3 Innehåll 1. Inledning 4 2. Den politiska och den professionella ledningen som grund för kommunens ledningssystem 4 3. Gemensamma spelregler genom kommundirektörsavtal Avtalets mål och betydelse Avtalets innehåll 7 4. Den politiska ledningens och kommundirektörens årliga utvecklingssamtal Utvecklingssamtalets innehåll Den politiska ledningen som samtalspartner Val av representanter Förberedelser inför utvecklingssamtalet Kommundirektören som samtalspartner Utvecklingssamtalet Kommundirektörens tankar om den egna karriären och de egna resurserna En blick in i framtiden 14 Bilagor Bilaga 1 Exempel på blankett för utvecklingssamtal 15 Bilaga 2. Checklista för förberedelser inför samtale 15 Bilaga 3. Disposition för kommunledning 16
4 4 1. Inledning Utvecklingssamtalet är en årlig anhalt där chefen och den anställde utgående från det gemensamma arbetet bedömer den gångna perioden och diskuterar och kommer överens om den kommande. I denna handbok behandlas utvecklingssamtalet uttryckligen som ett samspel, ett verktyg för måluppfyllelse. I kapitel 2 finns en allmän ram för kommunens ledningssystem och där granskas framför allt kommunstyrelsens och kommundirektörernas roller i kärnan av ledningen. Ett avtal om gott styrelsearbete ger en stabil grund för ett fungerande ledarskap. I kapitel 3 behandlas kommundirektörsavtalet mellan kommunstyrelsen och kommundirektören och dess betydelse för samarbetskulturen. Kapitel 4 innehåller olika aspekter på kärnfrågorna i utvecklingssamtalet: varför lönar det sig att föra samtal och vilka frågor är det bra att diskutera i kommunen. Dessutom läggs särskild vikt vid samtalsparternas olika roller, vid förberedelserna och själva samtalet. I kapitel 5 behandlas kommundirektörens tankar om den egna karriären och de egna resurserna. I det sista kapitlet blickar man in i framtiden. 2. Politisk ledning och professionell ledning som grund för kommunens ledningssystem Kommunledning är en kombination av politisk och professionell ledning som kräver ett gott samarbete mellan parterna för att fungera på bästa möjliga sätt. Kommunens primära uppgift omfattar många olika slags ibland sinsemellan motstridiga uppgifter som går ut på att främja invånarnas välfärd. Fullmäktige ansvarar via målsättningen för kommunens strategiska ledning. I praktiken är det kommunstyrelsen och kommundirektören som utgör kärnan i kommunens ledningssystem. Kommunstyrelsens uppgifter bestäms i kommunallagen, liksom också grunden för kommundirektörens roll och uppgifter. Vid sidan av bestämmelserna i kommunallagen bör också styrelseledamöterna ha en
5 5 Bild 1. Kommunstyrelsen och kommundirektören utgör kärnan i kommunens ledning (tillämpning enligt Kommunförbundet 2008) Den politiska ledningens riktlinjer och strategiska avsikter kanaliseras via kommunstyrelsens beredning och beslut. Styrelsen skapar genom ett gott arbete stöd och förutsättningar för kommundirektörens arbete. Kommunens ledning består av både en politisk och en professionell ledning Kommundirektören främjar kommunens utveckling, stöder besluten och beslutsfattarna och leder kommunorganisationen effektivt. gemensam tolkning av och syn på styrelsens primära uppgift. Kommunstyrelsen ska ange den strategiska riktningen och vara en visionär som är beredd på förändringar i verksamhetsmiljön och som kan reagera på också oväntade utmaningar. I Kommunförbundets Rekommendation om fungerande styrelsearbete poängteras att kommunerna alltid i början av valperioden bör komma överens om de politiska spelreglerna för styrelsearbetet och fastställa styrelsens arbetsbild. Ett fungerande styrelsearbete och en god ledning är en av kommunens strategiska framgångsfaktorer vid sidan av en balanserad ekonomi, ett framgångsrikt näringsliv, ett fungerande demokratisk system och en god service. En avtalsdisposition för ett fungerande styrelsearbete är ett utmärkt stöd när ett avtal upprättas. I avtalet kommer man överens om principerna för styrelsearbetet, vad som förväntas av ledamöternas verksamhetsförutsättningar, behovet av ett politiskt avtal, sammanträdes- och arbetspraxisen, samarbetet med olika aktörer, de externa relationerna och kommunikationen och utvärderingen av arbetet. Grunden för kommunens lednings- och samarbetskultur läggs i den högsta ledningens verksamhet. Den avspeglar sig och är ett exempel för organisationen i övrigt. Det kommunala arbetet går i hög grad ut på
6 6 samarbete. Smidigt samarbete genom hela organisationen gör det möjligt att utveckla verksamheten och lösa problemsituationer. Detta syns i verksamhetens resultat och i den kommunala servicens kvalitet. Kommunstyrelsen och kommundirektören utgör tillsammans kärnan i kommunens ledning. Därför kan behovet av ett gott samarbete mellan dem inte nog betonas. Att upprätta ett kommundirektörsavtal och hålla det uppdaterat är ett utmärkt sätt bygga upp och utveckla samarbetet. 3. Gemensamma spelregler genom kommundirektörsavtal 3.1 AVTALETS MÅL OCH BETYDELSE Ett kommundirektörsavtal är ett dokument med inbördes spelregler för den politiska ledningen och kommundirektören. Avtalets syfte är att förtydliga arbetsfördelningen och skapa ett ömsesidigt förtroende mellan kommundirektören och den politiska ledningen. Kommunerna utarbetar egna kommundirektörsavtal som kan se olika ut i olika kommuner. Det är viktigt att varje kommun hittar sitt eget ledningssätt, de spelregler, som passar den egna kommunens verksamhetskultur. Kommundirektörsavtalen har ingen lagstadgad grund, vilket innebär att de främst är politiskt och moraliskt bindande. Finlands Kommunförbund gav redan år 2002 ut en rekommendation om spelregler för ledningen. Handboken Kommundirektörsavtal som ett ledningsverktyg publicerades år Kommundirektörsavtal tillämpas i drygt 50 procent av de finländska kommunerna. För det mesta är det kommundirektören som tar initiativ till avtalet. Finlands Kommundirektörer r.f. råder alla kommuner att upprätta kommundirektörsavtal. Kommunförbundets handbok om kommundirektörsavtal är ett bra stöd för upprättande och översyn av avtal. Ett avtal för kommundirektörer upprättas ofta för en fullmäktigeperiod i taget. Om omständigheterna förändras bör avtalet uppdateras. Uppdateringen sker naturligt i det årliga utvecklingssamtalet mellan den politiska ledningen och kommundirektören.
7 7 3.2 AVTALETS INNEHÅLL Kommundirektörsavtalet omfattar kommundirektörens uppgifter och prioriteringarna i arbetet samt målen och arbetsförutsättningarna. De viktigaste förutsättningarna är befogenheter, rollfördelning (arbetsfördelningen med den politiska ledningen), praxis för bedömning av kommundirektörens arbetsresultat (utvecklingssamtalet), upprätthållande av yrkeskompetensen och sättet att hantera konfliktsituationer. De mål som sätts upp för kommundirektörens arbete härleds från kommunens strategi och från målen för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige. I det årliga utvecklingssamtalet bör man regelbundet behandla målen och bedömningen av arbetsresultatet som skrivs in i bilagan till kommundirektörsavtalet. I avtalet ingår också frågor som gäller anställningsvillkoren, till exempel lön, arbetstid, semester, pensionsförmåner, uppsägningstid, bisysslor och makens/makans roll. Kommunförbundet följer systematiskt upp läget för kommundirektörsavtalen. Enligt en enkät som gjordes sommaren 2009 är de viktigaste fördelarna med avtalet tydlig arbets- och rollfördelning mellan den politiska och den professionella ledningen, bättre samarbete, bedömning av arbetsresultaten och lönen och skydd i arbetet vid konfliktsituationer inom ledningen. Särdrag och förhållanden i enskilda kommuner leder till att innehållet och prioriteringarna i avtalet utarbetas på olika sätt. I handboken Kommundirektörsavtal som ett ledningsverktyg finns det bland annat en mall för en avtalsdisposition. I bilaga 3 finns en avtalsdisposition för kommunledning (Finlands Kommunförbund 2008).
8 8 4. Den politiska ledningens och kommundirektörens årliga utvecklingssamtal Kommundirektören står i ständig växelverkan med personalen inom kommunorganisationen, de förtroendevalda, invånarna och intressegrupperna. Den politiska ledningen formulerar i hög grad vilket spelrum kommundirektören har i sitt ledningsarbete och hur samarbetet och interaktionen fungerar i detta förhållande. Det årliga utvecklingssamtalet är ett forum för regelbunden bedömning och utveckling av förhållandet. Kommundirektörsavtalet ger en god grund och en grundläggande ram för det årliga resultat- och målsamtalet. I samtalet fokuserar man på frågor som är viktiga med tanke på det gemensamma arbetet och samarbetet. Målen och genomförandet av det gemensamma arbetet styrs av bland annat kommunens strategi, fullmäktigeavtalet, regeringsprogrammet, avtalet om ett fungerande styrelsearbete och kommundirektörsavtalet. Bild 2. Den politiska ledningens och kommundirektörens utvecklingssamtal Ledningsgruppen Kommunstyrelsen Representanter som kommunstyrelsen befullmäktigat Kommundirektören Dokument för förberedelserna inför utvecklingssamtalet Kommunens strategi Fullmäktigeavtalet/Regeringsprogrammmet Avtal om fungerande styrelsearbete Kommundirektörsavtalet
9 9 Kommunstyrelsen deltar i utvecklingssamtalet via sina representanter så att ett förberedande samtal har förts i styrelsen i förväg. Valet av representanter och fullmakter för dessa är frågor som avgörs särskilt i varje kommun. En och samma modell är inte idealet för alla. Genom utvecklingssamtalen i den professionella organisationen kan kommundirektören också förbereda sig och få respons och stöd av sina medarbetare och framför allt av ledningsgruppen. 4.1 INNEHÅLLET I UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet inleds oftast med en genomgång av det föregående året. Bedömningen av kommundirektörens arbetsresultat baserar sig på de årligen formulerade prioriteringarna och målen som utgår från strategin. Viktiga frågor att bedöma har varit till exempel hur man lyckats uppnå föregående års målsättning, hur interaktionen och samarbetet fungerat, premieringen, utvecklingen av yrkeskompetensen och de förtroendevaldas stöd för ledningsarbetet.de allt fler och allt snabbare förändringarna i verksamhetsmiljön förutsätter också mer gemensamma diskussioner om prognostisering av det kommande. Att diskutera och komma överens om målen för det kommande året är en viktig del av såväl kommundirektörsavtalet som utvecklingssamtalet. Också förutsättningarna för att uppnå målen hänför sig till detta. I samband med utvecklingssamtalet är det viktigt att komma överens om resurserna och stödet för kommundirektörens arbete och utvecklingsmöjligheterna. I utvecklingssamtalet kan båda parterna ge respons. Vad har fungerat och vad kan förbättras? Ett konfidentiellt samtal ger också möjlighet att tillsammans dryfta och behandla svåra och också känsliga frågor som det annars kan vara besvärligt att hantera. Det är bra att i det årliga utvecklingssamtalet ta upp bedömningen av kommundirektörens arbetsresultat och grunderna för premieringen och lönen i anknytning därtill. Det kan eventuellt behövas mer omfattande uppdateringar i kommundirektörsavtalet förutom målen för det följande året, till exempel uppdateringar på grund av förändringar i verksamhetsmiljön och förhållandena. Ett utvecklingssamtal är ett naturligt tillfälle för en sådan diskussion.
10 10 Det lönar sig för samtalsparterna att i förväg komma överens om innehållet eller de frågor som ska tas upp i utvecklingssamtalet. Om man koncentrerar sig på frågorna som är viktigast för kommunledningen är det möjligt att behandla dem tillräckligt mångsidigt och uppnå en gemensam förståelse. I varje kommun utarbetas på grundval av förhållandena och situationen en blankett eller en ärendelista som det finns skäl att se över varje år. Bilaga 2 är ett exempel på en blankett för utvecklingssamtal. 4.2 DEN POLITISKA LEDNINGEN SOM SAMTALSPARTNER Den politiska ledningen ansvarar för stärkandet av livskraften och utvecklingsriktningen i kommunen, liksom också för förutsättningarna för detta utvecklingsarbete. Den politiska ledningen svarar också för uppbyggnaden av en stark grund för samarbetet mellan den politiska och den professionella organisationen och för en levande samarbetskultur. Kommunstyrelsen är kommundirektörens chef och den viktigaste ledningspartnern. Inom kommunstyrelsen är det värt att använda tillräckligt med tid till att ge samtalsparterna råd och möjlighet att förbereda sig. En så bred gemensam syn som möjligt ger en god grund för själva utvecklingssamtalet Val av representanter Kommunstyrelsen har en arbetsgivarroll i förhållande till kommundirektören. Utvecklingssamtalet är till sin karaktär ett konfidentiellt forum för dialog. Om hela kommunstyrelsen deltar i samtalet kan det bli mer likt en mötesdiskussion med lösryckta anföranden än en verklig dialog mellan samtalsparter. I kommunerna har olika slags sammansättningar utsetts till samtalsparter med kommundirektören. Valet beror i hög grad på beslutsfattaroch kommunkulturen. För att säkerställa växelverkan är 1 3 personer en fungerande sammansättning. För det mesta uppnås den kommunalpolitiska representativiteten redan med tre personer.
11 11 Styrelsens ordförande är ett givet val. Utöver ordföranden deltar också vice ordförandena för styrelsen och/eller ordföranden för fullmäktige. Kommunstyrelsen bör grundligt dryfta vilken sammansättning som bygger upp och stärker samarbetet och de gemensamma målen mellan den politiska ledningen och kommundirektören Förberedelser inför utvecklingssamtalet Samarbetet mellan den politiska och den professionella ledningen styrs bland annat av kommunens strategi, fullmäktigeavtalet, styrelseavtalet, ett avtal om fungerande styrelsearbete och kommundirektörsavtalet. Det är värt att gå igenom åtminstone dessa, liksom också föregående års utvärderingsrapporter och de punkter som överenskommits i det föregående utvecklingssamtalet och utifrån dem bedöma innehållet i det aktuella samtalet och de frågor som ska tas upp. Det är bra att gemensamt diskutera frågorna i kommunstyrelsen för att förbereda dem som deltar i utvecklingssamtalet. Om alla är väl förberedda skapar det förutsättningar för en jämlik interaktion. Dessutom håller man sig till kärnfrågorna i utvecklingssamtalet. Det är bra om samtalsparterna klargör sin egen roll. I detta sammanhang är samtalsparten inte beslutsfattare utan en person som vill uppnå en gemensam överenskommelse och förståelse. Mötes- och beslutspraxisen lämnar nämligen inte tillräckligt med rum för en interaktiv diskussion: till att lyssna, omvärdera sina uppfattningar, fråga och diskutera. 4.3 KOMMUNDIREKTÖREN SOM SAMTALSPARTNER Kommundirektörens arbete är varierande och ligger i ett spänningsfält mellan olika förväntningar och krav. Kommundirektören främjar kommunens utveckling, stöder besluten och beslutsfattarna och leder kommunorganisationens verksamhet på ett effektivt sätt. Dessutom ska kommundirektören allt mer kunna påverka sådana organisationers och personers verksamhet som inte direkt omfattas av direktörens ledning eller inflytande. Dessa är till exempel kommuninvånare, samkommuner,
12 12 kommunernas samarbetsorganisationer, bolag och sammanslutningar som hör till kommunkoncernen, andra kommuner, företag, statliga organisationer, föreningar och företrädare för medierna. För detta krävs olika slags kompetens. I verkligheten finns det sannolikt ingen chef som har alla de goda egenskaper, kunskaper och färdigheter som krävs. Det är viktigt att säkerställa att ledningsgruppsarbetet ger ett tillräckligt helhetskunnande och stöd för den krävande övergripande styrningen av kommunen. En undersökning av kommundirektörernas arbetshälsa visar att 2/3 av direktörerna upplever sig få stöd av ledningsgruppen och sina medarbetare. Förberedelserna inför utvecklingssamtalet kan omfatta både utvärderings- och målsamtal som förts med ledningsgruppen i förväg och Bild 3. Utvecklingssamtalet som en årligen återkommande process PLANERING OCH FÖRBEREDELSER UTVECKLINGS- SAMTALET HÅLLS Kommunstyrelsens råd: Bedömning av det gångna året och de kommande målen, respons Ks:s representanter och kommundirektören Ledningsgruppens respons Ks:s och ledningsgruppens informationsmöte om de gemensamt överenskomna frågorna Agenda för samtalet Dokument (t.ex. utvärderingsrapporter, kommundirektörsavtalet) ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING VERKSAMHET ENLIGT MÅLEN fortsatt bedömning
13 13 ett samtal med sig själv. Det finns skäl att börja fundera på samtalet utgående från föregående års överenskommelse i samband med utvecklingssamtalet. Hur har jag lyckats? Hurdan respons har jag fått under året? Hurdana har mina arbetsförutsättningar varit? Vad vill jag att ska förändras? Vad förväntar jag mig av det kommande? 4.4 UTVECKLINGSSAMTALET HÅLLS Det är bra att skriva in den årliga tidpunkten för utvecklingssamtalet i kommunens verksamhetsplanering och eventuellt lägga in hela kommunens personal i systemet för utvecklingssamtal. Ett utvecklingssamtal förutsätter att både den politiska ledningen och kommundirektören har förberett sig. På politiskt håll utgör kommunstyrelsens föregående års utvärderingsarbete ett underlag i samtalet. Vad har man lyckats med och vad kan förbättras? Kommundirektören kan med sin ledningsgrupp diskutera hur den upplever att föregående år har lyckats och hur kommundirektören möjliggjort det med sin ledarskapsinsats. Dagens erfarenheter från möten och sammanträden är att nu har man igen haft för lite tid att sätta sig in i en fråga och diskutera den. Därför bör det reserveras tillräckligt med tid för att samtala ostört och utan tidspress. Elementen i ett gott samtal kan sammanfattas enligt följande: fråga, berätta och lyssna. Att öppet ställa frågor är ett bra sätt att föra samtalet framåt i sådant som är viktigt för samtalspartnern. Det krävs mod att ärligt ta upp egna synpunkter och förväntningar samt olika situationer. Att lyssna innebär i bästa fall en vilja att förstå den andras synsätt. I samband med samtalet är det alltid bra att skriva upp åtminstone det man gemensamt kommit överens om. Då är det lättare att följa upp och utvärdera resultaten samt påminna sig om det innan följande års samtal. Kommunstyrelsen och ledningsgruppen kan med fördel informeras om de gemensamt överenskomna frågorna inför arbetet och som underlag för den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen under året.
14 14 5. Kommundirektörens tankar om den egna karriären och de egna resurserna I utvecklingssamtalet är det fråga om ett konfidentiellt och öppet utbyte av synpunkter och tankar som gäller kommundirektörens personliga utveckling, yrkeskunskaper, framtida intressen och arbetsförmåga. Det är möjligt att det inte alltid går att diskutera dessa frågor med politiska beslutsfattare, utan det behövs någon annan tillförlitlig person. Därefter kan det till behövliga delar vara lättare att ta upp frågan också i utvecklingssamtalet. Möjligheten till samtal med kollegorna ger kommundirektören stöd att orka och må bra också under de kärva ekonomiska villkoren och under strukturreformen som nu skakar kommunfältet. Kommunernas pensionsförsäkring ordnar varje år en välfärdsverkstad för kommundirektörer som syftar till att lyfta fram faktorer som tär på det egna välbefinnandet, och särskilt faktorer som stöder det. I våra undersökningar om kommundirektörernas arbetshälsa lyfts betydelsen av den politiska ledningens och särskilt styrelseordförandens samt ledningsgruppens stöd fram som en resursstärkande faktor. 6. En blick in i framtiden Under de kommande åren står kommunerna inför stora förändringar. Hanteringen av förändringarna förutsätter en stark politisk och professionell ledning. Det är viktigt att ledningen har en gemensam riktning och anda. Kommundirektörens och den politiska ledningens utvecklingssamtal är en viktig plattform när det gäller att fastställa den gemensamma riktningen, stödja ledningen i genomförandet av de politiska riktlinjerna och sörja för personalens arbetshälsa. Ett lyckat utvecklingssamtal är ett gott exempel för hela organisationen. Om kommunens politiska och professionella ledning värdesätter utvecklingssamtalet och anser det vara nyttigt som en del av ledningssystemet kan det förväntas fungera i hela organisationen. Utvecklingssamtalet stärker hela personalens delaktighet och engagemang när det gäller att genomföra förändringar och bygga upp nytt.
15 15 Bilaga 1. Exempel på blankett för utvecklingssamtal: 1) Frågor som jag också vill diskutera i detta utvecklingssamtal: a. frågorna listas och man kommer överens om i vilket skede de behandlas 2) Bedömning av föregående period a. bedömning av målen och resultaten b. framgångar och besvikelser c. frågor som kräver fortsatta åtgärder 3) Målen för följande period a. särskilda utmaningar och utgångsläget b. de centrala prioriteringarna och målen för kommundirektörens arbete c. förutsättningarna för måluppfyllelsen i den politiska ledningens verksamhet hur stöder den politiska ledningen kommundirektören i arbetet för att nå målen d. målen och formerna för utveckling av kommundirektörens och den politiska ledningens samarbete e. bedömning av hur man lyckats: hur vet vi att vi kan vara nöjda med måluppfyllelsen och samarbetsutvecklingen f. överenskommelse om uppföljningen Bilaga 2. Checklista för förberedelser inför samtalet: de frågor som överenskommits i föregående års utvecklingssamtal, bl.a. målen hur har man enligt uppföljningsuppgifterna och responsen lyckats nå målen vad bidrog till att målen uppnåddes? vad eller vilket hindrade måluppfyllelsen? samarbetet med och stödet från kommunstyrelsen/de förtroendevalda gentemot kommundirektören och vice versa annan respons och förväntningar? förberedande samtal har förts med kommunstyrelsen/ledningsgruppen målen för följande år utgående från de strategiska riktlinjerna och förändringarna i verksamhetsmiljön
16 16 Bilaga 3. Disposition för kommunledning: 1 Kommundirektörens uppgifter och prioriteringarna i arbetet Kommundirektörernas uppgifter anges i kommunallagen. De prioriterade områdena i kommundirektörens arbete baserar sig på den vision och strategi för kommunen som fullmäktige godkänt. De prioriterade områdena bestäms varje fullmäktigeperiod och målen varje år. Områdena skrivs in i en bilaga till kommundirektörsavtalet. Måluppfyllelsen följs upp och bedöms i samband med det årliga utvecklingssamtalet. I utvecklingssamtalet deltar... (t.ex. ordföranden eller vice ordförandena för kommunstyrelsen). 2 Arbetsförutsättningarna 1 befogenheter 2 rollfördelning, fördelningen av arbetet med den politiska ledningen 3 metod för bedömning av kommundirektörens arbetsresultat 4 rätt, skyldighet till fortbildning/kompletterande utbildning 3 Kommundirektörens anställningsvillkor 1 Tjänsteförhållandets längd tillsvidare fr.o.m.... / för viss tid a)... /... / b) tills tjänsten tillsätts och den ordinarie tjänsteinnehavaren inleder sin tjänsteutövning c) annan tidsperiod 2 Lön 2.1 Lönebildning a) Lönen består av: en uppgiftsrelaterad lön ett individuellt tillägg (baserar sig på kommundirektörens arbetsresultat, yrkesskicklighet och...) och resultatbonus, som bestäms av och b) Totallön.
17 Förfarande och tidpunkt för arbetsvärdering och bedömning av resultaten Lönen grundar sig på arbetsvärdering, dvs. bedömning av arbetets svårighetsgrad. Arbetets svårighetsgrad bör omvärderas om uppgifterna förändras väsentligt. Arbetsresultaten bedöms vid det årliga utvecklingssamtalet. Beräkningen av det individuella tillägget i lönen och resultatbonus ingår i bedömningen av arbetsresultaten. Lönepreciseringarna antecknas i en bilaga till kommundirektörsavtalet tillsammans med prioriteringarna och målen. 2.3 Lönejusteringar Lönen justeras... (tidpunkt, grunder) 3 Arbetstid 4 Semester 5 Pensionsförmåner 6 Uppsägningstid 7 Övriga villkor (t.ex. bisysslor, ersättning för kostnader för medföljande make/maka) 4 Konfliktsituationer i ledningen I avtalet kan till exempel tas in bestämmelser om kommundirektörens frivilliga uppsägning. Vi, undertecknade, förbinder oss att genom vår verksamhet och vårt uppträdande främja det ömsesidiga förtroendet mellan den politiska och den professionella ledningen i kommunen och verka för ett gott och öppet diskussionsklimat. Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektören
18 18 Bilaga till direktörsavtalet: Prioriteringar och mål i kommundirektörens arbete samt lönebildningen 1 Prioriteringar och mål för arbetet Enligt de strategiska riktlinjerna och den vision för kommunen som fullmäktige godkänt är prioriteringsområdena i kommundirektörens arbete under fullmäktiges mandattid ( ) följande: Målen för kommundirektörens arbete är år ( ) följande: Lönebildning a) Lönen består av: en uppgiftsrelaterad lön euro/månad ett individuellt tillägg (baserat på kommundirektörens arbetsresultat, yrkesskicklighet och...) euro/månad och ett resultatbonus, som bestäms av... och... b) Totallön euro/månad. Finlands Kommunförbund 2008
19 19 Mer om ämnet: Kommundirektörens utvecklingssamtal Kommunermas pensionsförsäkring 2008 Kuntajohtajien työhyvinvointi 2011 Kevan tutkimuksia 3/2011 Kommundirektörsavtal som ett ledningsverktyg Finlands Kommunförbund 2008 Johtajasopimukset kunnissa 2009 Finlands Kommunförbund 2009 Kommunledning 2015 riktlinjer, innehåll och redskap Finlands Kommunförbund 2008 Rekommendation om fungerande styrelsearbete riktlinjer och innehåll Finlands Kommunförbund 2009 Utvecklingssamtal Finlands Kommunförbund 2010
20 Keva PB Helsingfors Keva 9152/12
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merResultat- och. utvecklingssamtal
Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål
Läs merAvtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merKT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna
KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren
Läs merHorisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merNär du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.
Inledning När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Den här lektionen beskriver hur du har ett coachande förhållningssätt i utvecklingssamtalet
Läs merMedarbetarindex. 7 79 67 63 63. Förutsättningar i organisationen. 6 78 65 61 61. Samverkan och kunskapsdelning. 10 74 55 56 56
Sammanfattande mått (-5) 0 Medarbetarindex. 7 79 67 63 63 Förutsättningar i organisationen. 6 78 65 61 61 Samverkan och kunskapsdelning. 7 55 56 56 Personlig arbetssituation. 77 6 62 6 Stress. *) 25 6
Läs merBra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.
Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära
Läs merChefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun
Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett
Läs merBilaga 1 Checklista för förberedelser
Bilaga 1 Checklista för förberedelser Har valberedningen fått ta del av verksamhetens: JA NEJ Värderingar Vad styrelsen vill uppnå under mandatperioden; affärsidé, visioner och mål Hur styrelsen förväntas
Läs merA, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå
BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merNamn: Skola: E-post: Telefon:
PERSONLIG UTVECKLINGSPLAN Diskutera din personliga utvecklingsplan med din förman! Använd blanketten som stöd vid diskussionen. Namn: Skola: E-post: Telefon: Uppgörandet av den personliga utvecklingsplanen
Läs merChefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Läs merPROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER
PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för
Läs mer1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING
Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merNamn: Skola: e-post: Telefon:
PERSONLIG UTVECKLINGSPLAN Namn: Skola: e-post: Telefon: Uppgörandet av den personliga utvecklingsplanen inleds med att skolans kontaktperson och deltagarna i projektet Arbetslivssamverkan samlas och tillsammans
Läs merLöneöversyn. inom kommunal sektor. Som förtroendevald är du motorn
Löneöversyn inom kommunal sektor Som förtroendevald är du motorn Löneöversyn Arbetet med lön är en process som pågår hela året. Löneöversynen regleras i det centrala löneavtalet som ingår i HÖK T, huvudöverenskommelsen
Läs merUtvecklingssamtal vid Stockholms universitet
1. (7) Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet Inledning Detta dokument är en beskrivning av processen i ett utvecklingssamtal. I dokumentet får du en bild av utvecklingssamtalets syfte och uppbyggnad.
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merInformation. Lön och utveckling. Enköpings kommun
Information Lön och utveckling Enköpings kommun Den här foldern riktar sig till dig som är medarbetare i Enköpings kommun. Här får du en kortfattad och översiktligt bild över hur Enköpings kommun arbetar
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merKorsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017
Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Samarbetskommittén 14.4.2014 Personalsektionen 12.5.2014 Kommunstyrelsen 16.6.2014 Kommunfullmäktige 22.9.2014 I Korsholms kommun sätter vi ribban högt. Vi
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merLÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN
LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN Utbildningsguide 2008 Medieförbundet Mediernas Centralförbund Tjänstemannaunionen TU VAAL VKL TU 2 VAAL VKL TU 3 FÖRORD Förbunden har kommit överens om minimilönesystem
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merLedarenkät Göteborgs Stad oktober 2005
Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007
1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi
Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:
Läs merSöderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen
N E K O B I V Vi-boken du håller i beskriver vår värdegrund och innehåller tolkningar från de medarbetare som hittills varit involverade i processen. I boken finns även plats för egna reflektioner. Susanne
Läs merJÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET
JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET Vasa stads åldersprogram ÅLDERSPROGRAM I ANSLUTNING TILL VASA STADS PERSONALSTRATEGI VISION Vasa stads kunniga och välmående personal trivs
Läs merI-avtalet 2016 2019. Lönebildningsavtal. Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31
I-avtalet 2016 2019 Lönebildningsavtal Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF, Akademiker förbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges
Läs merLokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden
Utgåva 2013-09-13 CD, BN, LEM sid 1/9 Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden Innehåll: 1. Förberedelse och information på förhandlingsenhet/lbu nivå. 2.
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3
Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%
Läs merHandbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa
Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa Det som överraskade mig mest är den kraft och kreativitet som kom fram när personalen fick ta större ansvar. Bo Konstenius, enhetschef Edö vård- och omsorgsboende
Läs merMål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun
Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning
Läs merByggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena
Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga
Läs merStyrsystem för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad
Läs merSamverkan regionorganisationen och kommunerna i länet
Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7
Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap
Läs merDokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Vuxen- och omsorgsnämndens reglemente Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Vuxen- och omsorgsnämndens reglemente Reglemente 2015-09-28 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merVerksamhetsplan och budget 2010
SERVICEFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSOMRÅDE LÖNER Verksamhetschef: Ann-Christin Nordin Enhetschefer: Lena Thimm enhet 301 Maud Kalin enhet 302 Ingela Björklund enhet 303 Eva Andersen enhet 304 Verksamhetsplan
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merPERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN
PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete
Läs merVår verksamhets utveckling
Vår verksamhets utveckling Folkhälsans vision att vara två steg före har alltid varit och är fortfarande en stor utmaning för vår organisation. I vår 90-åriga historia finns det många goda och uppmuntrande
Läs merKommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),
Läs merI det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare:
KT Bilaga till cirkulär 37/2011 1 (14) Ändringar i lönekapitlet i AKTA 2012 2013 I underteckningsprotokollet till AKTA 2010 2011 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att revidera och utveckla lönebestämmelserna
Läs merAGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTKOLL 2012-11-09 51 61 Kl 13.04-15.36. Förbundskansliet 7/2012. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund.
AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Fredag 9 november 2012, kl 13.00 Plats: Förbundskansliet, Ålandsvägen 26 Kaffe serveras från kl 12.45. 51 Sammanträdets laglighet och beslutförhet...
Läs merKimitoöns personalstrategi 2010-2012
Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering och utveckling
Läs merStyrelsens egenskaper och kompetens
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merFÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merLinnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015
Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merUtvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005
RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns
Läs merFöräldramöte Gläntan. November 2015
Föräldramöte Gläntan November 2015 Dagordning Presentation Information förskolechef Enkäten Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsplan och mål Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvecklingssamtal
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merReviderat reglemente för Kommunstyrelsen i Strömstads kommun
1 (8) Reviderat reglemente för Kommunstyrelsen i Strömstads kommun Utöver vad som är föreskrivet om Kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsen har att i samverkan
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merLöneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet
Löneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet Ändringar och tillägg som införts, jämfört med tidigare avtal, är markerad med streck i kanten. För ytterligare information
Läs merFÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN
1(8) Beslutad av kommunfullmäktige den 25 mars 2015 12 FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN 1. Inledning I kommunallagen markeras kommunfullmäktiges överordnade roll i förhållande till de kommunala bolagen.
Läs merTRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET
2 : 1 Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att skapa en god arbetsmiljö för barnen och eleverna, då det gagnar deras välbefinnande under den tid de finns i förskola och skola. Förskolan och skolan
Läs merLikabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011
Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merPrinciper för styrning av Sundbybergs stads bolag 1
Principer för styrning av Sundbybergs stads bolag 1 1 Antagna av kommunfullmäktige den 16 februari.2009 och gäller från och med den 1 mars 2009 till och med 2012 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS
Läs merFörskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Grunduppgifter
Läs merSärskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas
Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas arbetstid . Arbetstidsbestämmelser för barnträdgårdslärarna. Tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna. Vad ska jag göra om problem uppstår? . Arbetstidsbestämmelser
Läs merUtvecklingssamtal inom Fackförbundet ST
2013-04-05 Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST Utvecklingssamtalen är en del av HR-året på ST. Samtalen är en viktig del i dialogen kring mål och arbetsresultat samt verksamhetsplanering och personalutveckling.
Läs merFÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG
Fastställd av kommunfullmäktige 2008-04-08 49 FÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG 1. Bakgrund Kommunallagen ställer krav på uppsikt och kontroll över all kommunal verksamhet,
Läs mermedarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Läs merBUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas
BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800
Läs merRESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008
RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merKärnvärden handlar om att sammanfatta ett varumärke och personifiera det att skilja ett bolag från ett annat.
Platzers kärnvärden ? Vad är kärnvärden? Kärnvärden handlar om att sammanfatta ett varumärke och personifiera det att skilja ett bolag från ett annat. Våra kärnvärden beskriver vad Platzer står för och
Läs merLönebildning och lönesamtal
Lönebildning och lönesamtal Bildspel att använda vid arbetsplats möten vid Uppsala universitet Uppdaterad 2011-11-04. Personalavdelningen. 1 Mål för lönebildning i staten Verksamhetens behov i centrum
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs mer