PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet

Transkript

1 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina AiHe-projektet

2 Personlig tillämpning i samband med fristående examina verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina häftet har sammanställts inom AiHe-projektet. Seija Rannikko och Annu Kekäläinen har redigerat häftet utgående från kommentarer av olika aktörer. Utbildningsstyrelsen och författarna Omslag: Studio Viiva Oy Grafisk planering: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho ISBN (häft.) ISBN (pdf) Hakapaino Oy, Helsingfors 2008

3 INLEDNING 5 1 ANSÖKAN Att välja examen Utbildningsform, studiesätt och studiefi nansiering Fastställande av kunnandet Visat kunnande Uppnått kunnande Självkännedom är till hjälp vid lärandet Självvärdering 16 A. God kännedom om sig själv som inlärare och examinand 16 B. Självvärdering av livssituationen 17 C. Inriktning 17 D. Personliga resurser 18 2 FRISTÅENDE EXAMEN Examenstillfällen ordnas för att påvisa praktiskt kunnande Många aktörer vid examenstillfället Examensgrunder 22 3 AVLÄGGANDE AV EXAMEN Planering av och förberedelser inför avläggande av examen Handledning under fasen för avläggande av examen Erkännande av kunnandet 25 4 FÖRVÄRV AV BEHÖVLIG YRKESSKICKLIGHET Att lära känna sig själv som inlärare Studiemiljöer och studieformer Studiemetoder Handledning under fasen för förvärv av behövlig yrkesskicklighet Den studerandes roll Utbildarens roll Arbetsplatshandledarens roll Justering och ändringar i målen och planerna Eventuella utomstående stödåtgärder 31 Länkar till självvärderingsuppgifter 32 3

4 KÄLLOR SOM ANVÄNTS I HANDBOKEN AiHe-rapporter: Heikkinen Esa, Rikkinen Aino (red.), Gunnar Mikko, Vuolle-Salonen Marketta, Pasanen Heikki. Ohjaus näyttötutkintoprosessissa. Opetushallitus, Ihanainen Pekka, Rikkinen, Aino (red.) Lärande och handledning på nätet. Utbildningsstyrelsen, Malin Pirjo, Rikkinen Aino (red.). Personlig tillämpning och samarbete med arbetslivet en nyckel till kvalitet och genomslagskraft. Utbildningsstyrelsen, Rikkinen Aino (red.). God praxis, modeller och mekanismer för personlig tillämpning. Utbildningsstyrelsen, Spangar Timo, Jokinen Esa. Från personligt tillämpade vuxenstudier till personligt tillämpad vuxenutbildning. Utbildningsstyrelsen, Rapporterna finns på webbadressen /nayttotutkinnot/aihe Handbok om fristående examina. Utbildningsstyrelsen, Webbplatsen verkko-ohjaus.net, Webbplatsen Finlex, uppdaterad lagstiftning, nlex.fi Lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (L 631/1998 och F 812/1998) Utbildningsstyrelsens föreskrift om individualisering: /nayttotutkinnot/svenska föreskrifter och anvisningar 4 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

5 I detta häfte om Personlig tillämpning i samband med fristående examina presenteras personlig tillämpning i anslutning till systemet med fristående examina i tillämpliga delar för dem som avlägger fristående examina, vuxen studerande och utbildare. Det redogörs i korthet för de grundläggande idéerna för personlig tillämpning och ges länkar som läsaren kan använda för att få merinformation om personlig tillämpning. De tre faserna för personlig tillämpning presenteras: ansökan, avläggande av examen och förvärv av behövlig yrkesskicklighet. Personlig tillämpning innebär kundinriktad planering och kundinriktat genomförande av handlednings-, rådgivnings-, undervisnings- och stödåtgärder för den som ska avlägga fristående examen och för den studerande. Hänsyn tas även till särskilda behov på grund av varierande kulturell och språklig bakgrund samt särskilda behov som har andra orsaker, såsom läsoch skrivsvårigheter. Personlig tillämpning i samband med fristående examina baserar sig på det krav på individualisering (personlig tillämpning) som anges i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (L 631/1998) samt på Utbildningsstyrelsens föreskrift om individualisering som trädde i kraft den 1 mars Bakgrunden till häftet utgörs av det sexåriga AiHe-projektet (Personligt tillämpade vuxenstudier ) och de rapporter som producerats inom projektet. DE TRE FASERNA FÖR PERSONLIG TILLÄMPNING I Finland baserar den yrkesinriktade vuxenutbildningen sig på systemet med fristående examina där den som behärskar sitt yrke kan påvisa sitt 5

6 kunnande oavsett om han eller hon har förvärvat kunnandet genom arbetserfarenhet, studier eller någon annan verksamhet. Yrkeskunskap är det avgörande kriteriet. Systemet med fristående examina erbjuder i synnerhet den vuxna befolkningen ett smidigt sätt att påvisa, förnya och vidmakthålla sin yrkeskompetens. Arbets- och näringslivet tar del i planeringen, ordnandet, bedömningen och utvecklingen av fristående examina. Utbildningsstyrelsens föreskrift om individualisering ålägger utbildningsanordnaren att förfara så att de sökande till fristående examina får rådgivning, handledning och andra gemensamt överenskomna stödformer och tjänster som planeras och förverkligas kundinriktat i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för fristående examen, avläggande av fristående examen och förvärvande av behövlig yrkesfärdighet. Enligt föreskriften ska utbildningsanordnaren också samarbeta med examensarrangören, examens- eller utbildningsanskaffaren, representanterna för arbetsplatserna och andra behövliga sakkunniga. Utbildningsstyrelsens föreskrift finns på nätet på adressen /nayttotutkinnot/svenska ->föreskrifter och anvisningar Vid personlig tillämpning i samband med ansökan till fristående examen väljer den sökande tillsammans med exempelvis sin arbetsgivare och sina handledare en lämplig examen eller examensdel. Den sökande begrundar det kunnande han eller hon redan har och hurdant kunnande han eller hon bör förvärva för att kunna avlägga examen. I samråd med examensarrangören utreder han eller hon hur den visade och uppnådda kompetensen ska fastställas. Efter det lägger bedömarna av fristående examen fram ett förslag till examenskommissionen om erkännande av kunnandet som ett led i examensprestationen. Den sökande planerar också preliminärt hur han eller hon bäst ska kunna avlägga fristående examen samt reder ut utbildningsform och finansiering. Han eller hon får handledning och stöd i allt detta. Det är just handledning och stöd som är handledarnas viktigaste uppgift i samband med ansökan. Fasen för avläggande av examen inleds med planering av avläggandet och förberedelser inför examenstillfällena och avslutas med avläggande av fristående examen eller en del av examen. Examinanden får handledning av bland annat examensmästare och sakkunniga på arbetsplatserna. 6 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

7 När det gäller förvärv av behövlig yrkesskicklighet står kompetensutveckling genom arbete och studier i centrum. I fasen ingår att lära känna sig själv som inlärare, bekanta sig med branschen och välja lämpliga studieformer, studiemiljöer och studiemetoder. Också här är handledningen viktig. Examinandens mål och planer kan ändras, och då behöver han eller hon extra handledning och eventuellt även andra stödåtgärder. FÖRÄNDRINGARNA I ARBETSLIVET SOM BAKGRUND Personlig tillämpning återspeglar ett utbildningspolitiskt tänkande med en ny inriktning, där ambitionen är att svara på behoven inom arbetslivet och arbetstagarnas behov. Tillgången på yrkeskunnig arbetskraft är en av de stora utmaningarna för arbetskraftspolitiken, vuxenutbildningspolitiken och arbetslivet under det följande decenniet. När arbetsmarknaden förnyas i cykler med accelererande fart och när företagens omvärld och omvärlden för arbetsorganisationerna inom den offentliga sektorn förändras måste utbildningen knytas allt fastare till arbetsplatsens produktions- och serviceprocesser och utgöra ett led i utvecklingen av dessa. Det behövs ständigt nya former av kunnande och kunniga personer, och kompetens har blivit en viktig konkurrensfaktor för företagen. Via personlig tillämpning förmår läroanstalterna allt snabbare reagera på behoven inom näringslivet, och å andra sidan får inlärning i arbetet en allt större roll. Kunnande och uppdatering av kompetensen blir allt viktigare, inte frågan om var kunnandet har förvärvats. Företagen får ett större ansvar än förut när det gäller att utveckla personalens yrkesskicklighet. I och med personlig tillämpning beaktas de individuella arbets- och livserfarenheterna i systemet med fristående examina, vilket innebär att individuella utbildningsvägar vinner terräng och behoven av utbildning som riktar sig till de stora massorna minskar. Det behövs ett nära samarbete och partnerskap mellan arbetslivet och utbildningsanordnarna för att man ska kunna svara på utmaningarna. KUNDINRIKTNING I SAMBAND MED PERSONLIG TILLÄMPNING Personlig tillämpning är kundinriktad. Kundinriktning innebär att arrangörerna av fristående examina och utbildningsanordnarna får en allt INLEDNING 7

8 flexiblare roll i förhållande till företagslivet och utbildningsbehoven inom företagslivet samt i förhållande till behoven av att utveckla examinandernas yrkeskompetens. Ur examinandens synvinkel innebär kundinriktning att hans eller hennes personliga behov i anslutning till den yrkesmässiga utvecklingen och erkännande och fastställande av hans eller hennes tidigare kunnande får en allt mera framträdande plats när det gäller att fundera över vilka examensvägar som lämpar sig just för honom eller henne. För att personlig tillämpning ska kunna genomföras gäller för utbildarna att kundinriktningen kräver allt större flexibilitet i fråga om arrangemangen inom processen för fristående examina. Utbildarens roll som handledare accentueras. Utbildaren måste också effektivare än förut bilda nätverk med olika aktörer, såsom arbetslivshandledare och arrangörer av fristående examina. Endast nätverksbildning och en effektiv informationsgång mellan utbildarna och den övriga handledande personalen garanterar att personlig tillämpning fungerar på ett för alla bästa tänkbara sätt. Utbildarna måste fästa stor uppmärksamhet vid att olika former av praxis fungerar och att samarbetet är gott. De bästa resultaten föds i en förtroendefull atmosfär. DET GÖRS INTE AVKALL PÅ EXAMENSGRUNDERNA Personlig tillämpning innebär dock inte att examinanderna kan glömma de krav på yrkesskicklighet som angetts i grunderna för examen eller godtyckligt plocka åt sig stoff från utbildningsbrickan. Examen som avläggs genom att personlig tillämpning genomförs ska alltid uppfylla de krav på yrkesskicklighet, föremål och kriterier för bedömning och sätt att påvisa yrkesskicklighet som slagits fast i examensgrunderna. Personlig tillämpning innebär att examinanden inom ramen för de möjligheter som finns kan bygga upp en sådan studie- och examensväg som lämpar sig bäst för honom eller henne. Personlig tillämpning gör systemet med fristående examina smidigare när det gäller arrangemang och tidtabeller. Exempelvis när det gäller tid och plats är flexibelt nätbaserat lärande en beaktansvärd metod för personlig tillämpning i samband med förvärv av behövlig yrkesskicklighet. 8 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

9 1 I samband med ansökan för personlig tillämpning klarläggs den sökandes utgångsläge, examen eller examensdel, utbildningsbehov och utbildningsönskemål samt behov av handledning och stödåtgärder. Alla dessa faktorer som påverkar avläggandet av examen dokumenteras i en plan för personlig tillämpning. Planen undertecknas av examinanden och utbildningsanordnaren och vid behov av den som skaffar examen. I planen får inte dokumenteras uppgifter som är sekretessbelagda enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (L 621/1999). ANSÖKNING Introduktion Val av examen Självkännedom Finansieringsform Utbildningsform Behovet av handledning och stöd Identifiering av kunnande Visad kunnande Uppnådd kunnande Påvisande av yrkesskicklighet i yrkesprov Förvärvande av nödvändig yrkesskicklighet Erkännande av kunnande Handledning och stöd ANSÖKAN 9

10 Handledning i samband med ansökan som gäller fristående examen innebär att den sökande vägleds i att utreda sin självkännedom, fastställa sitt kunnande samt hitta och förstå den information som behövs för avläggandet av examen och studievalen. Avsikten är att hitta examens- och studiearrangemang som lämpar sig så bra som möjligt för den sökande. Alla som handleder examinanden bör känna till kulturen på arbetsplatsen och göra sig förtrogna med verksamhetsprocesserna på arbetsplatsen för att de ska kunna introducera examinanden och vägleda honom eller henne i avläggandet av examen. De sökande behöver också ofta handledning och stöd i inlärningsfrågor. Det lönar sig att genast i början tydligt föra fram eventuella språk- och inlärningssvårigheter för att de ska kunna beaktas. I samband med ansökan väljer examinanden en lämplig examen i samråd med till exempel arbetsgivaren, examensarrangören och utbildningsanordnaren. När det gäller att välja examen bör tonvikten vila på den sökande själv. Arbetsgivaren, examensarrangören och utbildningsanordnaren ska endast stödja personens eget val. Den sökande bedömer det kunnande han eller hon redan har och hurdant kunnande han eller hon bör förvärva för att kunna avlägga examen. I samråd med examensarrangören och en representant för arbetslivet utreder han eller hon fastställandet av sin visade och förvärvade kompetens, och på basis av det lägger bedömarna av fristående examen fram ett förslag för examenskommissionen om erkännande av kunnandet. Den sökande skisserar också preliminärt upp hur han eller hon bäst ska kunna avlägga examen samt funderar över utbildningsform och finansiering. De personer som ansvarar för den fristående examen och utbildningen bedömer om det för den sökande på basis av de tillförlitliga intyg han eller hon har lagt fram kan föreslås att kunnandet ska erkännas till de delar som det som förevisats gäller. Om examinanden har tidigare kunnande, såsom kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet, men inte kan lägga fram något tillförlitligt intyg över sitt kunnande, hänvisas han eller hon direkt till att avlägga examen eller delar av examen. Annars hänvisas han eller hon till att förvärva behövlig yrkesskicklighet. 10 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

11 1.1 ATT VÄLJA EXAMEN Den som är intresserad av att avlägga en yrkesinriktad examen ska i samband med ansökan till allra först tillsammans med handledaren utreda vilken examen som intresserar och hur den lämpar sig för hans eller hennes situation. Med hjälp av de länkar som nämns nedan kan den sökande redan på förhand bekanta sig med utbildningsområden och branscher som intresserar honom eller henne. På webbsidorna finns också olika uppgifter som underlättar introduktionen. Arbetsförvaltningens A-URA, Yrkesbeskrivningar på arbetsministeriets sidor: Svenska Arbetskraftsbyråns tjänster Utbildnings- och yrkesinformationstjänst. Alla fristående yrkesinriktade examina och beskrivningar av dem presenteras på Utbildningsstyrelsens webbsidor om fristående examina, portalen Nayttotutkinnot.fi. Via tjänsten jagkan.fi kan den sökande testa hurdant kunnande han eller hon redan har för den examen som intresserar. Vid valet av en lämplig examen lönar det sig för den sökande att anlita även personalen på sin arbetsplats, arbetskraftsbyrån, läroavtalsbyrån och läroanstalterna. / förtecknar alla fristående examina. förtecknar på svenska en stor del av de fristående examina. På sidorna kan den sökande också testa sitt kunnande inom den examen som han eller hon har valt. examenstjänster fristående yrkesinriktade examina presenterar systemet med fristående examina, lagstiftningen om det, föreskrifter, anvisningar och blanketter samt de kontaktpersoner vid Utbildningsstyrelsen som ansvarar för fristående examina. 1.2 UTBILDNINGSFORM, STUDIESÄTT OCH STUDIEFINANSIERING Utbildning utgör ett fast led i förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Utbildningen kan genomföras som frivillig utbildning, läroavtalsutbildning, arbetskraftsutbildning eller personalutbildning. Tillsammans med den sökande utreds vilka olika lärmöjligheter utbildningsanordnaren kan erbjuda och bedöms hur de lämpar sig för den sökande. ANSÖKAN 11

12 Utbildningen kan försiggå vid en läroanstalt, genom inlärning i arbetet på arbetsplatsen eller genom att dessa kombineras till en studiekedja. Dag- eller kvällsstudier vid en läroanstalt eller flerformsstudier kan lämpa sig för den sökande. Flerformsstudier innebär att studierna kan förenas med till exempel närstudier, självständiga studier och nätbaserade studier. Det är också möjligt att studera nästan helt och hållet via nätet. Den sökande begrundar tillsammans med sin handledare vilken utbildningsform som lämpar sig bäst för den sökandes livssituation och studiefärdigheter samt hur avläggandet av examen ska kunna finansieras. Handledaren planerar hur han eller hon bäst ska kunna vägleda den sökande i samband med olika val. Det kan vara praktiskt att till exempel hänvisa den sökande till ett informationsmöte där olika experter presenterar möjligheterna att avlägga examen och ordna finansieringen. Som exempel på finansieringsformer kan nämnas frivillig finansiering, finansiering från TE-centralen, läroavtalsfinansiering, personalutbildningsbaserad finansiering och någon form av projektfinansiering. Frivillig finansiering: Staten och kommunerna finansierar största delen av vuxenutbildningen i Finland. TE-centralernas finansiering: TE-centralerna ansvarar för anskaffningen av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning i enlighet med arbetsministeriets bestämmelser och anvisningar. Arbetsförvaltningen kan skaffa yrkesinriktad arbetskraftsutbildning enligt egna planer eller tillsammans med arbetsgivarna (samanskaffningsutbildning). Arbetsgivaren betalar i allmänhet ungefär hälften av kostnaderna för anskaffningen av den sistnämnda utbildningen. Samanskaffningsutbildning genomförs i tre typer av situationer: när företaget utvidgas och det gäller att anställa ny personal (rekryteringsutbildning), när företagets verksamhet kringskärs, det vill säga vid uppsägning (omställningsutbildning) och när det gäller att höja kompetensnivån hos de anställda vid företaget (utbildning för yrkesverksamma). Läroavtalsfinansiering: Läroavtalsutbildning är ett för vuxna lämpligt sätt att studera för att uppnå yrkesskicklighet. Den lämpar sig också för företagens personalutbildning. Examensvägen utformas alltid enligt den studerandes och arbetsplatsens behov. 12 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

13 Personalutbildningsfinansiering: Företagen kan ordna utbildning som förbereder för fristående examen i form av personalutbildning som företagen själva finansierar. Anordnare av yrkesinriktad tilläggsutbildning beviljas statsandel av undervisningsministeriet. Anordnarna kan använda statsandelen också för att finansiera företagsspecifika utbildningsprogram som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamen. Det förväntas då att företaget tar del i finansieringen med en andel om 50 procent. Via följande webbsidor fås information även om andra stöd för vuxenutbildning, till exempel utbildningsstöd, utbildningsdagpenning och läroavtalsutbildning. Information om finansieringsmöjligheter: på svenska studerande studieförmåner vuxenutbildningsstöd på svenska förmåner 1.3 FASTSTÄLLANDE AV KUNNANDET Visat kunnande Tillförlitligt dokument Fastställande av yrkesskicklighet»»»» Erkännande Uppnått kunnande Examenstillfällen Examensgrunder Förvärv av behövlig yrkesskicklighet Trepartsbedömning Examenskommission Fastställande av uppnådd och visad kompetens leder till erkännande av kunnandet, om examenskommissionen godkänner kunnandet. I samband med fastställandet av kunnandet kartläggs den sökandes utgångsläge, det vill säga utreds hans eller hennes tidigare visade och tidigare uppnådda kompetens. Kunnandet erkänns officiellt genom ett examensbetyg som examenskommissionen utfärdar. För att kunnandet ska erkännas förutsätts att examen eller en del av examen avläggs med godkänt betyg. Ett godkänt avläggande kan utgöras av kunnande som påvisats med intyg eller tidigare uppnått kunnande som godkänts genom fristående examen eller kunnande som godkänts genom examensprestationer efter förvärv av behövlig yrkesskicklighet. ANSÖKAN 13

14 Handledaren ska se till att den sökande har tillgång till examensgrunderna. Det lönar sig för den studerande att noggrant bekanta sig med examenskraven till exempel med hjälp av webbverktyget jagkan.fi eller osaan.fi VISAT KUNNANDE Med visad kompetens avses till exempel tidigare examina eller delar av examina för vilka det har utfärdats betyg. Här avses också sådan särskild kompetens enligt examensgrunderna som dokumenterats med intyg eller betyg. Som exempel kan nämnas ADB-körkort eller intyg över FRK:s kurs i första hjälpen. Bedömarna lämnar examenskommissionen ett förslag till erkännande av den visade kompetensen på basis av tillförlitliga dokument. Den sökande ska klarlägga de examina och delar av examen eller andra prestationer för examen som han eller hon redan har och lägga fram betyg eller intyg över dem. En viktig uppgift för den examensmästare som är handledare är att klargöra för den sökande att det kan föreslås att visad kompetens direkt ska erkännas som en examensprestation. Den sökande behöver alltså inte någon examensprestation för sin redan visade kompetens och behöver inte på nytt studera sådant där han eller hon kan påvisa sitt kunnande UPPNÅTT KUNNANDE Med uppnådd kompetens avses sådant kunnande som krävs för fristående examen och som den sökande har förvärvat tidigare genom arbete, medborgarverksamhet eller hobbyer eller hemma eller någon annanstans, men över vilken han eller hon inte har något tillförlitligt intyg. Arbetsgivaren-bedömaren, arbetstagaren-bedömaren och utbildarenbedömaren bedömer examensprestationen utgående från det tidigare kunnandet. Examenskommissionen beslutar om den slutgiltiga bedömningen och erkänner en godkänd prestation som examensprestation. Den sökande bekantar sig med de sätt att påvisa yrkesskicklighet som anges i examensgrunderna och genom vilka han eller hon kan påvisa det kunnande som han eller hon har uppnått tidigare till exempel på en arbetsplats. Den sökande ska diskutera detta med sin arbetsplatshandledare. 14 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

15 Examensmästaren ansvarar för arrangemangen kring examenstillfällena och samarbetar då med den sökande. 1.4 SJÄLVKÄNNEDOM ÄR TILL HJÄLP VID LÄRANDET Den som är motiverad och medveten om sina sätt att handla har de bästa förutsättningarna att lära sig. Självvärdering bidrar till att identifiera de egna sätten att handla. Självvärdering innebär reflektioner på flera plan och inriktas på egna egenskaper, karaktärsdrag, starka sidor och verksamhetssätt eller på de miljöer, omständigheter och processer som anger villkoren för verksamheten. SJÄLVKÄNNEDOM Livssituation Personliga resurser Självvärdering och respons Inriktning Kännedom om sig själv som studerande och inlärare Självkännedomen kan utvecklas med hjälp av olika slags självvärderingsuppgifter och genom att man lär sig dra nytta av respons från sina närmaste, studie- och arbetskamrater, utbildare och handledare. Självvärdering är viktig för den sökande, den studerande och examinanden, eftersom den är en metod för att utveckla det egna kunnandet och planera utbildningen och karriären. ANSÖKAN 15

16 Inom systemet med fristående examina är det viktigt att examinanden kan fastställa sin yrkeskompetens. Handledarna och utbildarna ger examinanderna respons på avläggandet av examen och diskuterar kompetensutvecklingen med examinanderna SJÄLVVÄRDERING A. GOD KÄNNEDOM OM SIG SJÄLV SOM INLÄRARE OCH EXAMINAND Inlärnings- och studiefärdigheterna består av flera olika delfaktorer. Inlärningsfärdigheterna påverkas av motivation och inriktning, jagbild och självförtroende, koncentrationsförmåga, egna talanger och starka sidor, inlärningsstil, sätt att hantera kunskap, studiefärdigheter, eventuella tankemönster och övriga hinder som inverkar störande på lärandet samt personligt tycke och smak när det gäller inlärning. Även ADB-färdigheter och intresse för att tillägna sig dem är viktiga för nätbaserat lärande. För examinanden är god identifiering av sig själv som inlärare och studerande speciellt viktig när studierna planeras, när examinanden funderar över hurdan hjälp han eller hon eventuellt kommer att behöva när studierna framskrider. Utbildaren och handledaren kan i sin tur beakta examinandernas olika behov i sin undervisning och handledning endast om de är tillräckligt insatta i examinandernas inlärningsfärdigheter. Negativa tankemönster och olika emotionella hinder kan inverka negativt när det gäller att inleda studier. Identifiering och behandling av dem med hjälp av självständiga reflektioner eller handledning kan främja inlärningen i betydande grad och höja motivationen och engagemanget för studierna. Examinanden bör därför fundera över vad han eller hon vill lära sig och varför. Han eller hon bör också söka svar på frågor som gäller hur han eller hon vill och kan lära sig, var och när han eller hon vill lära sig och vad som bidrar till eller hindrar lärandet. Handledaren hjälper examinanden att identifiera sig själv som inlärare. Vid handledning söker man svar på till exempel följande frågor: Hur bidrar identifieringen av sig själv som inlärare till att effektivisera inlärningen? Vilken roll spelar examinandens självvärdering och utbildarens utvärdering för lärandet? Hur kan utbildaren stödja självvärderingen av studiefärdigheterna? Hurdana bedömningsverktyg är till hjälp? 16 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

17 B. SJÄLVVÄRDERING AV LIVSSITUATIONEN Självvärdering av livssituationen hjälper examinanden att i sin egen livssituation synliggöra det stöd som redan finns för avläggande av examen, specialvillkoren för sin tidsanvändning, sitt engagemang och sina skyldigheter samt sina övriga studieförutsättningar, sina begränsningar, sina eventuella problem som bör lösas och olika alternativ i den aktuella livssituationen. På så vis kan examinanden på djupet förstå i vilken situation han eller hon avlägger examen och vilken utmaning eller vilket problem han eller hon söker en lösning på. Utvärderingen av livssituationen hjälper examinanden att förstå sin omvärld och ställa avläggandet av examen med tillhörande val i relation till sitt liv som helhet. Det lönar sig för examinanden att fundera över och dokumentera till exempel följande frågor: Vilka faktorer i den egna livssituationen stödjer avläggande av examen? Vilka faktorer i det egna livet begränsar avläggandet av examen? Hurdana faktorer som påverkar tidsanvändningen bör beaktas när avläggandet av examen planeras? Handledaren bör i sin tur fundera över i vilken utsträckning varje examinands individuella livssituation kan beaktas i arrangemangen för avläggande av examen. C. INRIKTNING Vid yrkesinriktning klarlägger examinanden olika alternativ för avläggande av examen och skapar klarhet i sina mål när det gäller avläggande av examen, exempelvis om han eller hon vill avlägga en del av examen, en hel yrkesexamen eller till exempel en specialyrkesexamen. En viktig fråga är också hurdana yrkesmässiga mål avläggandet av examen är förenat med. Är målet att stärka ställningen på arbetsmarknaden och kunnandet i de nuvarande uppgifterna, avancera till nya uppgifter eller inrikta sig på att byta bransch eller arbetsplats? Handledaren bedömer tillsammans med examinanden hur examinanden ska kunna stärka sin utbildnings- och yrkesinriktning eller sin nya yrkesinriktning. ANSÖKAN 17

18 Arbetsministeriets yrkesvalsprogram AVO ger information om nästan 300 yrken och utbildning för yrkena. Med hjälp av programmet kan man bedöma sina intressen och sin förmåga och fundera över vad man förväntar sig av sitt framtida yrke, /avo/svenska. D. PERSONLIGA RESURSER De personliga resurserna stödjer arbets- och funktionsförmågan och möjligheterna att uppnå målen. Resursfaktorer är till exempel de värderingar som styr människans handlingar, attityderna, personlighetsdragen, talangerna och beslutsfärdigheterna. Tidigare inlärningserfarenheter inverkar i hög grad på studiefärdigheterna, och därför är det viktigt att kartlägga dem. Identifiering av egna starka sidor och betydande livserfarenheter som stödjer eller begränsar lärandet och studierna ökar studieförutsättningarna. Examinanden återkallar sina tidigare studieerfarenheter i minnet och funderar över hurdan riktning de anger för framtiden. Examinanden reflekterar också över vilka starka sidor han eller hon har när det gäller studier och lärande och vilka av hans eller hennes karaktärsdrag, färdigheter och attityder som stödjer studierna. Handledaren uppmuntrar examinanden att strukturera sina tidigare inlärningserfarenheter och hjälper examinanden att hitta metoder för att kunna passera begränsande erfarenheter och attityder. 18 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

19 2 FRISTÅENDE I Finland ligger systemet med fristående examina till grund för den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Inom systemet kan examinandens kunnande erkännas nationellt och kvalitativt oavsett om han eller hon har förvärvat det genom arbetserfarenhet, studier eller någon annan verksamhet. Yrkeskunskap är det avgörande kriteriet. Systemet med fristående examina har sin grund i närhet till arbetslivet. Fristående examina har utformats för den vuxna befolkningens, företagens och övriga arbetsgemenskapers behov. Fristående examina omfattar yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Systemet med fristående examina i tre steg utformades genom 1994 års lag om yrkesexamina (L 306/1994) och genom den kompletterande förordningen om yrkesexamina (F 308/1994). I samband med totalrevisionen av utbildningslagstiftningen upphävdes lagen om yrkesexamina och överfördes bestämmelserna om systemet med fristående examina med små ändringar till lagen (631/1998) och förordningen (812/1998) om yrkesinriktad vuxenutbildning. Bestämmelserna om systemet med fristående examina ändrades under En lag och en förordning om ändring av lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning trädde i kraft vid ingången av I Utbildningsstyrelsens föreskrift om individualisering, som trädde i kraft den 1 mars 2007, åläggs utbildningsanordnaren att förfara så att de sökande till fristående examina får rådgivning, handledning och andra gemensamt överenskomna stödformer och tjänster som planeras och förverkligas kundinriktat i individualiseringen av ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för fristående examen, avläggande av fristående examen och förvärvande av behövlig yrkesfärdighet. Utbildningsanordnaren ska samarbeta med examensarrangören, examens- eller utbildningsan- FRISTÅENDE EXAMEN 19

20 skaffaren, representanterna för arbetsplatserna och andra behövliga sakkunniga. I samband med personlig tillämpning ska hänsyn tas även till eventuella särskilda behov på grund av varierande kulturell och språklig bakgrund eller särskilda behov som har andra orsaker, såsom läs- och skrivsvårigheter. Utbildningsanordnaren ska samla in respons på personlig tillämpning och utveckla personlig tillämpning i samråd med dem som deltar i den. nlex.fi /sv/laki/ajantasa/ Föreskrift som gäller personlig tillämpning (individualisering): /nayttotutkinnot/svenska föreskrifter och anvisningar 2.1 EXAMENSTILLFÄLLEN ORDNAS FÖR ATT PÅVISA PRAKTISKT KUNNANDE Vid examenstillfället för fristående examen bedöms utgående från bedömningskriterierna enligt examensgrunderna hur pass väl examinanden uppfyller de krav på yrkesskicklighet som anges i examensgrunderna. Examinandens yrkesskicklighet (yrkesfärdighet) bedöms. Fristående examina ordnas och avläggs för en examensdel åt gången. Examinanden hänvisas till att påvisa sitt kunnande när han eller hon behärskar den yrkesskicklighet som krävs för den aktuella delen av examen. Vid varje examenstillfälle ska examinanden påvisa en sådan samlad yrkeskompetens som en examensdel utgör och som kan avskiljas från den naturliga arbetshelheten som en självständig del som kan bedömas. En arbetsmiljö, en faktisk arbetsplats eller en miljö som i så hög grad som möjligt påminner om den lämpar sig som miljö för examenstillfället. Vid behov kan examenstillfället genomföras som delprestationer så att en del av det kunnande som krävs för examensdelen påvisas på arbetsplatsen och en del vid läroanstalten. Vid ett och samma examenstillfälle kan även kunnande inom flera examensdelar påvisas, men bedömningen gäller alltid en examensdel per gång. 20 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

21 2.2 MÅNGA AKTÖRER VID EXAMENSTILLFÄLLET Tillfällena för avläggande av fristående examina utmanar utbildarna, arbetslivet och examinanderna till nära samarbete. Ur examinandens synvinkel ger examenstillfällena studierna målinriktning och en individuell prägel. Dessutom förenhetligar de bedömningen, ökar utbildningens arbetslivsinriktning och praktiska inriktning, underlättar möjligheterna att få arbete och höjer studiemotivationen. Ur utbildarens synvinkel styr tillfällena för avläggande av fristående examina undervisningen och bedömningen i en riktning som följer behoven inom arbetslivet. Dessutom medför de målinriktning när det gäller inlärning i arbetet, upprätthåller handledarens yrkesskicklighet samt ger verktyg för självvärdering och information som behövs för att utveckla utbildningen. Ur arbetsplatsens synvinkel skapar examenstillfällena för fristående examina möjlighet att påverka kompetensen hos de arbetstagare som utexamineras för branschen. Dessutom säkerställer de att kompetensen hos dem som utexamineras för branschen och utbildningen svarar mot behoven inom arbetslivet, underlättar rekrytering och introduktion, säkerställer en jämn kvalitet inom yrkesutbildningen vid olika läroanstalter och utmanar arbetsgemenskapen till lärande. FRISTÅENDE EXAMEN 21

22 3 AVLÄGGANDE AV Fasen för avläggande av examen inleds med planering av avläggandet och förberedelser inför examenstillfället och avslutas med erhållande av ett examensbetyg. Examensmästare och sakkunniga på arbetsplatserna handleder examinanderna när det gäller att planera hur examen ska avläggas. 3.1 EXAMENSGRUNDER AVLÄGGANDE AV EXAMEN Examensgrunderna Erkännande av kunnande Planering av och förberedelser för avläggandet av examen Yrkesprov Examen Handledning 22 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

23 I examensgrunderna anges examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet, föremålen och kriterierna för bedömning samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. Examensgrunderna har dokumenterats på Utbildningsstyrelsens webbsidor. Alla de mer än 300 fristående examina med examensgrunder hittas på Utbildningsstyrelsens hemsidor. Examensgruderna på svenska finns under adress läroplans- och examensgrunder. De som inte är översatta finns under adress /nayttotutkinnot tutkintojen perusteet. 3.2 PLANERING AV OCH FÖRBEREDELSER INFÖR AVLÄGGANDE AV EXAMEN Under fasen för avläggande av examen behöver examinanden handledning och stöd framför allt för att förstå examensgrunderna och planera och förbereda avläggandet av examen. Handledning ges i synnerhet när det gäller att göra upp en plan för avläggande av examen samt uppdatera och komplettera den. Examen avläggs vanligen vid flera examenstillfällen. Planeringen av avläggandet av examen består av två faser: den visade och uppnådda kompetens som klarlagts i samband med fastställande av kunnandet anknyts till den examen som ska avläggas och examenstillfällena planeras. Vid planeringen av examenstillfällena bestäms hur och när yrkesskickligheten ska påvisas. Examinanden bekantar sig med grunderna för den examen som han eller hon har valt. Examinanden diskuterar kraven på yrkesskicklighet med sina handledare samt hur han eller hon kan påvisa sitt kunnande. Handledaren planerar vilka handledningsformer och handledningsmetoder som bäst kan hjälpa examinanden att förstå det som har beskrivits och slagits fast i examensgrunderna. Den plan för avläggande av examen som ingår i examinandens dokument om personlig tillämpning är ett verktyg vid examenstillfället för varje examensdel. Planen ska beskriva hur examinanden påvisar sitt kunnande för olika delar av examen. Vid planering av avläggandet av examen kartläggs också examinandens särskilda handlednings- och stödbehov, såsom språk-, läs- och skrivfrågor, samt begrundas hur de kan beaktas när examen avläggs. AVLÄGGANDE AV EXAMEN 23

24 Examinanden ska fundera över hurdan hjälp han eller hon behöver av examensmästarna och sina arbetsplatshandledare för att kunna uppdatera sin plan för personlig tillämpning så att den blir tidsenlig. Examinanden ska också fundera över av vem han eller hon kan få stöd för den mentala förberedelse som behövs för examenstillfället. Handledaren ska i sin tur besluta om på vilket sätt han eller hon bäst kan handleda examinanden med att göra upp och uppdatera planen för personlig tillämpning. Under förberedelserna inför avläggandet av examen stärker examinanden och handledaren tillsammans examinandens psykiska prestationsberedskap till exempel genom att fundera över metoder för att lindra nervositeten och göra examenstillfället vardagligare. Under förberedelsefasen går de också igenom de sätt på vilka kunnandet kommer att påvisas vid examenstillfället. Handledningen under fasen för planering av avläggandet av examen kan bestå av individuell handledning eller handledning i grupp. Den kan innehålla direkta råd, anvisningar och annat stöd. Det viktiga är dock att entusiasmera och uppmuntra samt tillsammans diskutera olika teman som aktualiseras. 3.3 HANDLEDNING UNDER FASEN FÖR AVLÄGGANDE AV EXAMEN Examinanden har i sitt dokument om personlig tillämpning beskrivit hur han eller hon vid examenstillfällena kommer att påvisa det kunnande som krävs enligt examensgrunderna. Vid examenstillfället ska han eller hon utvärdera och motivera sitt agerande för bedömarna. Vid examenstillfällena för yrkes- och specialyrkesexamen utför examinanden självständigt arbete och hans eller hennes kunnande handleds då inte. Examinanden kan handledas vid examenstillfällena för grundexamen, vilket dock påverkar vitsordet. Målet för dem som deltar i bedömningen av examensprestationerna är likväl att skapa en öppen och sporrande atmosfär som uppmuntrar till att påvisa kunnandet. Utbildningsrepresentanterna och representanterna för arbetslivet bekantar sig med examinandens plan för avläggande av examen och bedömer examensprestationen. De föreslår ett vitsord för examenskommissionen. Om examinanden inte klarar examensdelen hänvisas han eller hon till att komplettera sin yrkeskompetens. 24 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

25 3.4 ERKÄNNANDE AV KUNNANDET Kunnandet erkänns officiellt genom ett examensbetyg som examenskommissionen utfärdar. För det krävs att examen eller en del av examen avläggs med godkänt betyg. Ett godkänt avläggande kan utgöras av kunnande som påvisats med betyg/intyg, tidigare uppnått kunnande som godkänts genom fristående examen eller kunnande som godkänts genom examensprestationer efter förvärv av behövlig yrkesskicklighet. Examinanden får ett examensbetyg över erkännandet av det kunnande som krävs för examen. Om examinanden så önskar kan han eller hon också få examensprestationen erkänd i form av en anteckning i ett yrkesbevis och begära ett diplom för sin examen. Båda dokumenten är avgiftsbelagda. AVLÄGGANDE AV EXAMEN 25

26 4 FÖRVÄRV AV BEHÖVLIG I samband med ansökan har den sökandes utbildningsbehov och utbildningsönskemål samt behov av handledning och stödåtgärder utretts. Utifrån dem planeras hur den behövliga yrkesskickligheten ska förvärvas. I planeringen ingår att lära känna sig själv som inlärare, att bekanta sig med yrkesområdet och att välja lämpliga studiemiljöer, studieformer och studiemetoder. FÖRVÄRVANDE AV NÖDVÄNDIG YRKESSKICKLIGHET Att lära känna sig själv som inlärare Att bekanta sig med studieområdet V a l Studiemiljöer Var? Studieformer Hur? Studiemetoder Hur? Förvärvande av yrkesskicklighet arbete studier yrkesprov G N I N D E L N A H Studerande Lärare/utbildare Handledare för inlärning i arbetet Övriga experter Justeringar/ändringar i mål och planer Eventuella utomstående stödåtgärder 26 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

27 Handledningen spelar en central roll också under den här fasen. Den studerandes mål och planer kan också ändras, och då behöver han eller hon extra handledning och eventuellt även andra stödåtgärder. Vid personlig tillämpning i samband med förvärv av yrkesskicklighet granskar den studerande först sina egna utgångslägen. Han eller hon bekantar sig med sig själv som inlärare och med studieområdet och gör en preliminär inledande kartläggning av sitt kunnande. Han eller hon begrundar olika alternativ som hänför sig till studiepraxisen och väljer studiemiljöer, studieformer och studiemetoder. Han eller hon diskuterar dessa angelägenheter med sin handledare. Det egentliga förvärvandet av yrkesskicklighet kan försiggå på många olika sätt, genom inlärning i arbetet, genom studier eller genom en kombination av studier och inlärning i arbetet. Kontinuerlig handledning och utvärdering, där inte bara den studerande utan också utbildarna, arbetsplatshandledarna och övriga experter är involverade, hjälper och stödjer den studerande att träffa sådana val och fatta sådana beslut som lämpar sig bäst för honom eller henne. Planerna och målen ses över och ändras vid behov. 4.1 ATT LÄRA KÄNNA SIG SJÄLV SOM INLÄRARE Studierna framskrider bäst om den studerandes uppfattning om sina inlärningsfärdigheter är på samma nivå som examensgrunderna. Identifiering av de egna hindren för lärande bidrar till att förutse eventuella problempunkter. Goda inlärningsfärdigheter gör det möjligt att reglera det egna lärandet i olika situationer. Sådant som hänför sig till en själv som inlärare kan utforskas på egen hand, men också under handledning och i grupper av likställda (kamratgrupper). Den studerande bedömer vilka starka sidor han eller hon har när det gäller inlärning och studier. Han eller hon begrundar också hurdana studier som bäst stödjer det egna lärandet. Utbildaren och handledaren planerar hur och med vilka verktyg de bäst kan handleda och stödja den studerande när det gäller att utveckla inlärningsfärdigheterna. Arbetsplatshandledarens expertis behövs när det gäller att utreda arbetsplatsens möjligheter att beakta de studerandes olika inlärningsfärdigheter och eventuella hinder för lärande. FÖRVÄRV AV BEHÖVLIG YRKESSKICKLIGHET 27

28 4.2 STUDIEMILJÖER OCH STUDIEFORMER I samband med ansökan har det utretts vilka olika möjligheter till lärande som utbildningsanordnaren kan erbjuda och hur de lämpar sig för den sökande. Studiemiljöerna avviker från varandra fysiskt, socialt och kulturellt. Studierna kan försiggå vid läroanstalter, på en arbetsplats eller i anslutning till hobbyer, och olika verktyg kan användas för att stödja studierna. Studierna kan också försiggå i en nätmiljö. Det finns många olika sätt att ordna flexibla studier. Närstudier kan bestå av antingen dag- eller kvällsstudier. Vid flerformsstudier kombineras handledda distans- och närstudier så att studierna omfattar såväl självständigt inlärningsarbete som träffar med närvaroplikt. För självständiga studier krävs det ett större mått av självstyrning än för närstudier. Bland de till buds stående möjligheterna väljer den studerande de studiemiljöer och studiearrangemang som lämpar sig bäst för hans eller hennes livssituation och inlärningsfärdigheter. Utbildaren och handledaren säkerställer att den studerande har tillgång till tillräckligt med information om de alternativ som olika studiemiljöer och studieformer erbjuder. De stödjer den studerandes möjligheter att välja smidigt och kombinera olika studiemiljöer och studieformer. Arbetsplatshandledaren hjälper i sin tur den studerande att bedöma hur inlärning i arbetet och andra studiemiljöer kan kombineras smidigt. 4.3 STUDIEMETODER Undervisningen kan ordnas på ett flertal olika sätt och med tillämpning av olika metoder. Exempelvis de sociala undervisningsarrangemangen kan variera från gruppundervisning till handledda självstudier. Gruppundervisning kan vara storgrupps- eller smågruppsundervisning. Vid undervisningen kan också informella grupper av likställda nyttiggöras. Undervisningen kan genomföras ansikte mot ansikte eller interaktivt över nätet. Alternativt kan undervisningen innehålla båda dessa och dessutom traditionellare distansundervisning, till exempel så att digitala materialbanker används. Materialet och inlärningsuppgifterna kan likaså vara mångsidiga. I studierna kan ingå dels litteraturbaserat stoff och litteraturbaserade uppgifter, 28 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

29 dels stoff och uppgifter som kräver praktisk tillämpning och verksamhet. Accentueringarna varierar ofta från en bransch till en annan, under olika skeden i studierna och enligt lärmiljön. Under den här fasen funderar den studerande över hurdana studiemetoder som lämpar sig allra bäst för honom eller henne och planerar sina studier i samråd med sin handledare. Utbildaren och handledaren säkerställer att den studerande erbjuds flera alternativa undervisningsformer och metoder och vägleder den studerande att välja med sikte på att den studerande ska hitta sådana metoder som lämpar sig för honom eller henne. De diskuterar hur gruppen kan användas för att stödja individuellt lärande och funderar över hur de bäst ska kunna handleda självständigt inlärningsarbete. Arbetsplatshandledaren försöker garantera att det arbete som den studerande utför på arbetsplatsen ska stödja förvärvandet av yrkesskicklighet. 4.4 HANDLEDNING UNDER FASEN FÖR FÖRVÄRV AV BEHÖVLIG YRKESSKICKLIGHET Handledning är verksamhet som äger rum inom en interaktiv relation där handledaren och den som handleds tillsammans bearbetar sådant som hänför sig till den studerandes kompetensutveckling. Den studerande är en aktiv och ansvarstagande aktör i handledningsrelationen. Handledarens roll går ut på att hjälpa, stödja, sporra och uppmuntra examinanden när denne försöker uppnå de mål som han eller hon har uppställt för egen del DEN STUDERANDES ROLL Med hjälp av självstyrning och självvärdering kan den studerande träffa val som gäller hans eller hennes agerande och ändra sin plan för personlig tillämpning. För det krävs det att den egna verksamheten utvärderas ärligt och utifrån ett helhetsperspektiv i relation till de mål som uppställts för egen del. Den studerandes självvärdering är viktig såväl när det gäller att fastställa kunnandet och träffa studierelaterade val som under faserna för förvärv av den egentliga yrkesskickligheten. FÖRVÄRV AV BEHÖVLIG YRKESSKICKLIGHET 29

30 Till en början kan självstyrningen och självvärderingen förefalla problematiska, men det går att utveckla färdigheterna. Exempelvis en inlärningsdagbok är ett bra verktyg för att utvärdera och styra utvecklingen. I slutet av häftet finns länkar till material med vars hjälp den studerande kan vidareutveckla sina färdigheter för självstyrning och självvärdering UTBILDARENS ROLL Utbildaren ska hjälpa och stödja den studerande så att denne utvecklas inom det yrkesområde som han eller hon studerar. För ett handledningsinriktat grepp krävs det att utbildaren har den studerande i blickfånget och reflekterar över sitt arbete. Utbildarens samarbete med andra aktörer, såsom arbetsplatshandledarna, utgör ett viktigt led i handledningsarbetet ARBETSPLATSHANDLEDARENS ROLL Arbetsplatshandledaren har två slags roller. För det första ska han eller hon handleda den studerande i arbetskulturen uttryckligen i den arbetsmiljö där arbetet utförs. För det andra ska han eller hon vägleda den studerande i de grunder för yrkesskicklighet som behövs för arbetsuppgiften och yrket. Behoven av och målen med handledningen kan variera i hög grad enligt den studerandes tidigare erfarenheter och utbildning. Arbetsplatshandledaren stödjer utvecklingen av den studerandes färdigheter för självvärdering. Han eller hon hjälper den studerande att utvärdera dennes verksamhet på arbetsplats. I samråd med andra handledare och utbildare planerar arbetsplatshandledaren hur de studerande ska handledas. Utbildaren utvärderar i sin tur sitt samarbete med arbetsplatshandledarna. Tillsammans bedömer de hur pass heltäckande samarbetet förmår svara på de studerandes handledningsinriktade behov och planerar tillvägagångssätt och verktyg för handledningen. Länk: Handledning för vuxenstuderande till stöd under studievägen och som en del av läroanstaltens verksamhetskultur: Aikuisopiskelijan ohjaus opintopolun tukena sekä oppilaitoksen toimintakulttuurin osana, /julkaisut/aiko.pdf 30 PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA

31 4.5 JUSTERING OCH ÄNDRINGAR I MÅLEN OCH PLANERNA Planen för personlig tillämpning ändras och preciseras under processen för avläggande av examen. Den studerandes självvärdering samt lärarnas och utbildarnas, arbetsplatshandledarnas och övriga experters handledning och bedömning kan generera information som medför behov av att ändra planerna. Även oförutsedda händelser i livet och förändringar på arbetsplatsen kan medföra behov av att se över planen för personlig tillämpning. Ändringarna införs i dokumentet om personlig tillämpning. Det lönar sig därför för examinanden att lämna spelrum i sina planer. Utbildaren och handledaren ska fundera över hur smidigt de förmår svara på behov av att ändra planen för personlig tillämpning: Skulle det löna sig till exempel att regelbundet se över planerna i samråd med examinanderna? Arbetsplatshandledaren hjälper till att utreda om arbetsplatserna har möjlighet att visa smidighet enligt den studerandes förändrade behov. 4.6 EVENTUELLA UTOMSTÅENDE STÖDÅTGÄRDER En del av vuxenstuderandena behöver stöd för att förvärva ett nytt yrke eller avlägga examen. De vuxna kan också ha inlärningssvårigheter som måste beaktas under studiernas gång. De studerandes olika kulturella och språkliga bakgrund kan likaså orsaka problem, om bakgrunden inte uppmärksammas. Den studerande utreder tillsammans med handledaren hurdant stöd det finns och hur det kan sökas. Den studerande funderar genast i början av sina studier om han eller hon behöver till exempel studiesocialt stöd. Utbildaren och handledaren ser till att den studerande får information om olika externa stödmöjligheter. De planerar också hur de inom handledningen bäst ska kunna beakta de studerandes individuella behov. Länkar: Finansiering och boende, Opintoluotsi Material för studiehandledning för invandrare, Utbildningsstyrelsen, invandrarutbildning, FÖRVÄRV AV BEHÖVLIG YRKESSKICKLIGHET 31