Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad
|
|
- Anita Åberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ann Backman och Eivor Söderström Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad FSKC ARBETSPAPPER 5/2014
2
3 Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad
4 Ann Backman och Eivor Söderström: Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad FSKC Arbetspapper 5/2014 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området Publikationen finns i PDF på vår webbplats Helsingfors 2015 ISBN (PDF) 2
5 Innehåll Innehåll Introduktion och bakgrund Varför? För vem? För vad? Kritiska frågor och framgångsfaktorer Sammanfattning Bilaga 1 Bild över beröringspunkter
6
7 1 Introduktion och bakgrund Denna rapport är skriven inom DelSam-projektet (Ungas delaktighet i samhället). Målet med projektet DelSam III är att utveckla kunskap och arbetsmodeller som kan användas i arbetet med ungdomar som går i eller har gått ut grundskolan. Projektet har två fokusområden: dels att höra de ungas åsikter och erfarenheter på ett sätt som stöder deras delaktighet och medbestämmande, dels att främja samarbete och samverkan mellan olika aktörer i ärenden som gäller de unga. Under de senaste åren har arbetslösheten bland unga stigit i Finland. Enligt forskning har personer med låg utbildning eller avbrutna studier större svårigheter att fa arbete och nyutexaminerade kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ungdomsgarantin infördes som ett sätt att stimulera ungdomars sysselsättning, förhindra utslagning och marginalisering av ungdomar. Ungdomsgarantin garanterar ungdomar under 25 år samt nyutexaminerade under 30 år sysselsättning i form av arbets-, studie- eller någon sorts rehabiliteringsplats inom tre månader. Idag förutsätter arbetsministeriet, kultur- och undervisningsministeriet samt socialoch hälsovårdsministeriet att de professionella skall arbeta över sektorgränserna för att bättre kunna stöda unga ut i arbetslivet. Som ett led i detta får t.ex. yrkesskolor allt större ansvar att stöda studeranden i studierna och en uppföljningsplikt av studeranden efter examen. Detta förutsätter även nya arbetsmetoder och goda samarbetsförhållanden med samarbetsparter. Dessa behov fungerade som utgångspunkt för utvecklingsprocessen mellan Optima, Optimax och en ungdomsverkstad. Den hölls en utvecklingsdag med åtta deltagare från Optima (bl.a. studiehandledare, projektledare, kurator, lärare, handledare och utbildningskoordinator) med syftet att öppna upp och diskutera Optimas syn på samarbetsmöjligheter mellan studieenheten och ungdomsverkstäder, och att inom enheten nå en gemensam linje för att stöda studerande i utbildning. Det finns behov att hitta smidiga övergångar mellan verkstadstiden och studietiden samt flexibla lösningar för de studerande som upplever sig vilsna eller osäkra på sina studieval. Det finns ett flertal olika situationer då samarbete med ungdomsverkstad kan bli aktuellt: studeranden kan ha tillgodogjort sig kunnande inom ungdomsverkstad innan påbörjande av studierna på Optima, studeranden kan ta ett avbrott i studierna på Optima och eventuellt alternera med en period på ungdomsverkstad, eller så kan studeranden önska att göra en praktikperiod på ungdomsverkstad. 5
8 Målsättningen är att reda ut ifall studeranden har möjlighet att kunna få en del av verkstadstiden godkänd inom ramen för sin utbildning på Optima och hurudan process och samarbete det skulle krävas mellan studieenheten och ungdomsverkstaden. Vi inledde arbetet med att deltagarna i smågrupper fick diskutera grundläggande frågor såsom: Varför behövs samarbete med ungdomsverkstäder och godkännande av prestationer? För vem behövs samarbete och godkännande av prestationer? För vad kan man godkänna prestationer? Nedan görs en presentation över vad deltagarna kom fram till. I diskussionerna nämndes främst ungdomsverkstaden After Eight, som verkar i Jakobstad. I regionen fungerar dessutom ungdomsverkstäderna Kokkotyö (återvinning, second hand) och Föregångarna (stöd i studier, stöd ut i arbetslivet). 6
9 2 Varför? Granskat från den ungas synvinkel steg flera faktorer fram som speciellt relevanta. Deltagarna ansåg att samarbetet kan fungera som en motivationshöjande faktor: Det skulle vara möjligt att motivera unga på After Eight (AE) att fortsätta jobba/delta i verksamheten eftersom man kan få nytta av det i senare studier. Det kunde även vara möjligt att motivera studeranden som inlett sina studier på Optima att inte avbryta sina studier helt utan ta en paus och ev. senare kunna räkna verkstadstiden som en del av studierna. Detta gynnar studeranden eftersom avbrott i studier kan innebära en högre tröskel att återuppta studier. Deltagarna konstaterade även att ungdomsverkstädernas aktivitet är viktig för att unga skall kunna upprätthålla sin funktionsförmåga. Målsättningen kunde vara att studeranden vid behov skall ha möjlighet att slutföra sina studier eller praktik, eventuellt i en vänligare miljö. Samarbetet kunde ge unga: è Sociala färdigheter è Aktivt medborgarskap è Nyckelkompetenser è Tillgodoräknande (alternativ för fritt valbara, arbetserfarenhet, livshantering) è Stöd och rehabilitering Förutom den ungas synvinkel framkom även utbildningsenhetens nyttoeffekter. En smidig och flexiblare övergång/samarbete mellan ungdomsverkstäder och utbildningsenheten gynnar genomströmningen av studeranden på Optima. Eftersom staten beviljar stöd för antalet examinerade så är det ut Optimas synvinkel viktigt att hålla kvar sina studerande och att se att det finns förutsättningar att genomföra sina studier på en så kort tid som möjligt utan att tumma på inlärningskvalitén. Det är en viktig och motiverande faktor att möjliggöra att studeranden som har en viss kunskap kan få den tillgodoräknad, och som också minskar på dubbelt arbete för både studeranden och studieenheten. Det motiverar också studerande att slutföra sina studier. Dessutom konstaterade deltagarna att deras målgrupp ofta är samma: de ungdomar som finns på en ungdomsverkstad är ganska långt samma ungdomar som man 7
10 sedan möter på Optima och från Optima avbryter en del studeranden som sedan övergår till en ungdomsverkstad. Deltagarna såg också frågan ur en samhällssynvinkel. Det faktum att vilsna studeranden har en sysselsättning såsom t.ex. en ungdomsverkstad att gå till har på sikt en positiv samhällseffekt, i.o.m. att den unga inte lika lätt passiveras och faller utanför systemet. Från en ungdomsverkstad kan steget till en utbildning vara kortare. Det behövs ett skyddsnät för en del studeranden och en del behöver mer flexibla lösningar för att nå sin examen. I det långa loppet så gynnas arbetsmarknaden av flera utbildade arbetstagare. 8
11 3 För vem? Nästa fråga handlade om för vem behövs, passar och lämpar sig samarbete mellan ungdomsverkstäder och studieenheten. Följande centrala punkter lyftes fram: Studerande med uppehåll Studerande med utvidgad Lia (lärande i arbete) Studerande med panikstörningar, sociala fobier, asperger/autism De som behöver extra stöd, de som inte klarar vanlig grundexamen 9
12 4 För vad? Den sista frågan gällde för vad/hurudan verksamhet kunde studerande få något till godo. Vilken sorts verksamhet på ungdomsverkstäderna kunde även stöda studierna? Utgångpunkten var After Eights verksamhet eftersom den är verksam i Jakobstad och ligger nära till hands. Följande utbildningar på Optima har beröringspunkter med ungdomsverkstadens verksamhet och kunde gynnas av samarbete: kock, bagare (AE:s caféverksamhet) datanom/merkonom (kundservice och försäljning, AE:s medialab) artesan, aina (?) (AE:s verkstad/hantverk) Det kunde vara möjligt att förvandla tiden på ungdomsverkstaden inom följande områden: valbara studier 10 studieveckor, varav livshantering kunde vara en möjlig helhet praktik ev. en hel eller delar av en examensdel (för att få en hel examensdel godkänt krävs yrkesprov) muntliga språkstudier (nybörjar finska/svenska?) Exempelvis kunde caféservice vara en helhet som kunde godkännas. Den motsvarar 10 studieveckor och studerandes erfarenhet och kunskap måste motsvara examensgrunderna 1 och påvisas genom yrkesprov. Caféservice kunde vara en samarbetshelhet som finns i examensgrunder, med förutsättning att kunnandet motsvarar det som krävs. Det förutsätter även en bra dokumentation över arbete på ungdomsverkstaden. 1 Examensgrunderna reglerar innehållet studiekurserna och hur ställer krav på hur kunskap/kunnande bör påvisas för att kunna godtas som en del av examen. 10
13 5 Kritiska frågor och framgångsfaktorer Nästa helhet som vi bad att deltagarna skulle ta ställning till var kritiska frågor och framgångsfaktorer, dvs. frågor som: Vilka är förutsättningarna för att processen skall fungera? (Tex. Kunnande, arbetssätt, samarbete, snabbhet, volym, etc.) Vilka är förutsättningarna för att godkännande kan ske? Utvecklingsbehov? Frågor gällande samarbete med ungdomsverkstad En central aspekt är tydlighet i samarbetet, dvs. arbetsfördelningen ( vem gör vad ) och innebörden ( vad betyder det ) behöver klargöras, så att ungdomsverkstaden kan ta i beaktande vad som kommer att krävas. Exempelvis kunde det vara till nytta att ungdomsverkstaden känner till examensgrunderna ifall den unga tänker sig att återuppta studier och vill ha något till godo. Ungdomsverkstaden har inte rätt att bevilja studieveckor utan det sköts alltid av en utbildningsenhet. Dokumentation av verksamheten på ungdomsverkstaden behövs för att kunna påvisa kunnande. Det bör ytterligare tydliggöras hurudan dokumentation som krävs från Optimas sida, helst i en lättläst version. Det kunde vara bra med en dokumenterad handlingsplan, som ungdomsverkstaden kunde skicka till Optima. Vad har de jobbat med på AE? Kan de unga göra en portfolio? Det kunde vara bra med en plan för individuella vidare studier, och eventuellt en självvärdering. Andra centrala frågor: Kunde man utbilda bedömare vid ungdomsverkstäderna? Är det t.ex. möjligt att utbilda handledare på AE som gör en bedömning under t.ex. en veckas tid gällande kunnandet? Kunde man strukturera ett examenstillfälle vid AE som skulle motsvara ett yrkesprov? Kunde en bedömning ske med lärare, studerande och handledare vid AE? (Jfr fristående examen inom vuxenutbildning.) Stödda läroavtal, supported education via verkstäder kunde utredas. Typ 2 år skola +fortsättning på ungdomsverkstad med läroavtal. 11
14 Borde verkstadstiden hållas skilt? Vill studeranden ha omnämnande om den tiden in i sitt betyg, kan omnämnandet utgöra en risk för stigmatisering och därmed innebära en nackdel för den unga? Möjliga samarbetsområden Såsom det framkommit också tidigare i texten formulerades tre möjliga situationer då samarbete efterfrågas: Studerande ansöker om tillgodogörande av erfarenheter och kunskaper hen tillägnat sig innan påbörjade studier på Optima, Studerande som tar paus i studier på Optima kan eventuellt motiveras till en period på ungdomsverkstad, och återtar senare sina studier på Optima, Studerande gör praktikperiod på ungdomsverkstad Deltagarna konstaterade, att det från utbildningsenhetens synvinkel är viktigt att särskilja mellan identifierande av kunnande och erkännande av kunnande. Erkännande av kunnande utgör en egen process som finns beskriven i Optimas interna dokument. En struktur i bedömandet krävs för att garantera kvalitetssäkring gentemot yrkesliv och tredje stadiets utbildningar. Identifiering av kunnande är däremot ett område som enklare öppnar upp möjligheter till samarbete med ungdomsverkstäder. Finansiering som stöder samarbetet? Finansieringen utgör ett frågetecken som kräver vidareutredning. En ungdomsverkstad får inga pengar för att ta emot studerande eller rehabiliteringsklienter. Frågan blir: Kan ungdomsverkstaden ta emot inskrivna studerande och tvärtom? Stödfunktion För att samarbete skall fungera smidigt och för att informationsgången skall löpa krävs ofta stödfunktioner och inom Optima fungerar programmet Optimax vanligen som bron ut och bron in. Optimax roll som brobyggare mellan andra ungdomsverkstäder och Optima kunde ytterligare förstärkas för att underlätta övergångar, coacha, klargöra förväntningar, stöda, och förbereda studerande. 12
15 Personalen inom Optimax har vanligen bäst insyn och vetskap om avbrott, tidtabeller och planer för den enskilda studeranden. Samarbetsexempel För att komma till en mer konkret nivå kring processen med att få till godo studier valdes ett case inom gruppen. Case: en studerande som gått på Optima och gör avbrott. Under tiden på Optima har hen gått på kocklinjen. Vid avbrottet kommer den unga till uppsökande arbete på After Eight och börjar jobba på café i 6 månader. Efter denna tid vill den unga sedan återuppta studierna på Optima. Vilka är då möjligheterna att få tiden på verkstaden till godo? Processen: Studerande ansöker till Optima efter avbrottet. Studiehandledaren träffar studeranden och går igenom vad som redan är godkänt, vilken årskurs som studeranden återgår till, vilka kurser som är kvar och om studeranden kan få EAK (erkännande av kunnande) för tiden som hen var borta. Här sker identifiering av kunnandet. Utbildningskoordinator utreder när vilken kurs går och kollar tidschema. Studeranden tar kontakt med läraren som ansvarig för kursen som den vill få godkänd (delar eller helhet). Läraren bedömer om studeranden kan få något till godo, t.ex. genom yrkesprov och gäller det en hel examensdel eller delar av kurser. Utbildningsenheten ordnar yrkesprov med lärare, studerande och yrkeslivet, där alla tre parter är närvarande och kunskapen påvisas enligt examensgrunderna. Studiesekreterare för in studieveckorna i studiekortet enligt de godkända papper som studeranden har. Optimax följer vid behov med och stöder studeranden under hela processen. Personalen fungerar som brobyggare mellan ungdomsverkstaden och Optima för att underlätta övergångar, både vid avbrottet och vid återupptagning av studierna. Dess uppgift är att stöda och förbereda studerande vid behov, klargör förväntningar och kan fungera som coach. 13
16 Övrigt Under utvecklingsdagen listades frågor som behöver diskuteras vidare inom studieenheten: Studerande som varit på ungdomsverkstad innan Optima och får poäng vid ansökan: har den förbrukat sin rätt att få något till godo från verkstadstiden? Hur mycket kan man splittra fritt valbara studier? 10 sv. i minde bitar, t.ex ? Hur registreras dessa hos andra utbildare? Utbildare särskiljer mellan studeranden som går mot en examen och mot betyg medan AN-byrån tydligen inte gör någon särskillnad. En viss förvirring kan uppstå gällande vilka arbeten studerandes kompetens slutligen räcker till. 14
17 6 Sammanfattning Projektet DelSam har erhållit projektmedel från Undervisningsministeriet för att tillsammans med centrala aktörer utveckla kunskap och arbetsmodeller som kan användas i arbetet med ungdomar. Projektkoordinatorn i Österbotten tog initiativ till ett gemensamt utvecklingsarbete mellan utbildningsenheten Optima, specialprogrammet Optimax för studeranden som behöver extra insatser samt ungdomsverkstaden After Eight i Jakobstad. Aktörerna förhöll sig positivt till erbjudna projektresurser som stöd för genomförningen av utvecklingsarbetet. Utvecklingsprocessen inleddes med en intern utvecklingsdag så att åtta anställda inom Optima och Optimax kunde diskutera samarbetsfrågor och utvecklingsbehov utgående från utbildningsenhetens perspektiv. Projektkoordinatorn och en -arbetare planerade och ansvarade för utvecklingsdagens genomförande och dokumentation. Som ett första steg i utvecklingsarbetet har således centrala frågeställningar från utbildningsenhetens perspektiv nu dokumenterats, öppnats upp och förtydligats. Nästa steg för att komma vidare i utvecklingsprocessen behöver inbegripa ungdomsverkstädernas personal, och även studeranderepresentanter, för att förstärka de ungas röst och behov då det gäller att utveckla stödformer som på bästa sätt stöder den unga till att slutföra studier, förstärka sin ställning på arbetsmarknaden och till ett aktivt medborgarskap. Denna intention ligger väl i linje med projektet DelSams två fokusområden: dels att höra de ungas åsikter och erfarenheter på ett sätt som stöder deras delaktighet och medbestämmande, dels att främja samarbete och samverkan mellan olika aktörer i ärenden som gäller de unga. Projektmedel erbjuds aktörerna för att genomföra också följande fas som involverar ungdomsverkstad och de unga. Samtidigt kan det noteras, att behovet av väl fungerande samarbete mellan utbildningsenheter och ungdomsverkstäder har lyfts fram som ett angeläget tema då Undervisningsministeriet beviljat projektmedel för utvecklingsarbete. De goda erfarenheterna i Jakobstad kan efter en vidareutveckling och dokumentering väl tänkas kunna fungera som en god modell också på en nationell nivå. 15
18 Bilaga 1 Bild över beröringspunkter 16
19
20 AB DET FINLANDSSVENSKA KOMPETENSCENTRET INOM DET SOCIALA OMRÅDET FSKC Georgsgatan 18 A 8, Helsingfors
Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten
Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015
Ann Backman och Eivor Söderström. Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight
Ann Backman och Eivor Söderström Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight FSKC ARBETSPAPPER 4/2015 Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight Ann Backman och Eivor Söderström: Förslag
Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight
Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight DelSam III Rapport 2.4.2015 Ann Backman Eivor Söderström 1 Introduktion och bakgrund Denna rapport är skriven inom DelSam- projektet (Ungas delaktighet
Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad
Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad DelSam III Rapport 25.11.2014 Ann Backman Eivor Söderström 1 Introduktion och bakgrund Denna rapport är skriven inom DelSam-
Teman i presentationen
Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas
Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun
Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Vägen till socialbyrån... 3 3. AN- byrån (Arbets- och näringsbyrån)...
ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014
ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 Sammanfattning av slutrapporten enligt rubrikerna i rapporteringssystemet EURA 2007 A-K Sundqvist, projektledare Projektledarens
VERKSTÄLLIGHETSPLAN FÖR DELSAM III 2014 2015
VERKSTÄLLIGHETSPLAN FÖR DELSAM III 2014 2015 Statsunderstöd Utbildnings- och kulturministeriet har beviljat FSKC (Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området) finansiering för projektet
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd
Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter Helena Öhman undervisningsråd (TUTKE 2) RP 20.3.2014 Kompetensinriktning Utgår från arbetslivet
Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan
inom yrkeshögskolan MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (9) Innehållsförteckning Introduktion... 3 1. Studiedokumentation inom yrkeshögskolan... 4 1.1 Ansvarsfördelning... 4 1.2 Kunskapskontroll och betygssättning...
SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015
Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Ungdomars röst i dialoger och intervjuer inom Delsam-projektet. Eivor Österlund-Holmqvist Eivor Söderström
Ungdomars röst i dialoger och intervjuer inom Delsam-projektet Eivor Österlund-Holmqvist Eivor Söderström Två sammanhang Att vara delaktig i det som angår en själv individuella handlingsplaner Utveckling
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen
Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen FSKC ARBETSPAPPER 4/2008 Brukarperspektiv vid utvecklande av service - en kort
Beslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009
Valideringsansökan Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens September 2009 Namn: TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID VALIDERINGSPROCESSEN: Validering är en omfattande process, som i vissa fall kan
Österbottens arbets- och näringsbyrå. TE-tjänster för unga
Österbottens arbets- och näringsbyrå TE-tjänster för unga 2(10) Innehåll Innehåll 2 Hej studiehandledare! 3 Ungdomsgarantin vid TE-tjänster 3 Hjälp med yrkesval, sökande till utbildning och sysselsättning
Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland
Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt
1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun
Guide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (13) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Enhet: OmsorgsLyftet Utbildningar Ektorpsvägen 2 bv 131 47 Nacka I N G R E S S OmsorgsLyftet Utbildningar är ett kunskaps- och utbildningsföretag
Tio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Individuella behov var får jag stöd?
Individuella behov var får jag stöd? Vates 3.12.2015 Sixten Snellman, rektor 18.12.2015 Esittäjä 1 Aktivera resurserna utbildning eller arbete? Studier efter grundläggande utbildningen Vilket stöd erbjuds
Tillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Beslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande
Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH
Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg
INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum 7.8.2012, kl. 8.30 10.00 Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson
Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under
Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04
Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter
Förstudie av sociala företag
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508
VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se
VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:
Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen
Godkänd av direktionen (ersätter Läroplanens gemensamma del fr. 7.11.2011) Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 Innehållsförteckning 1 Allmänt...
Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.
1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land
Masterprogram i språk och litteratur
Masterprogram i språk och litteratur MA Programme (2 years) in Language and Literature 1. Basdata Omfattning 120 högskolepoäng Examen Beroende på valda kurser leder utbildningsprogrammet fram till filosofie
Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Beslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Individuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3)
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2015-11-09 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Samverkan Arbetsförmedlingen
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 75 Nr 75 LANDSKAPSFÖRORDNING om gymnasieutbildning Utfärdad i Mariehamn den 23 juni 2011 Med stöd av 8, 9, 10 och 34 landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning stadgas
Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och
För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Utvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Lokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02
Lokal arbetsplan för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02 1 Övergripande verksamhetsidé Åt var och en efter behov Av var och en efter förmåga 1818-1883 Verksamheten skall kännetecknas
Beslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av
Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87
Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Studiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits
Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen
Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare
Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Närvårdare Godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium XX.06.2016 Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 Mål... 4 1.2 Värdegrund... 5 1.3 Närvårdare
Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)
Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är
Vad är VFU? Lärandemål. VFU-placering
Innehåll Vad är VFU?... 3 Lärandemål... 3 VFU-placering... 3 VFU-portalen... 3 Eventuell anknytning till VFU-platsen... 3 Vikariat och VFU... 4 Belastningsregistret... 4 Sekretess och tystnadsplikt...
FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:
ISP-verktyget i WebOodi
ISP-verktyget i WebOodi WebOodi har ett ISP-verktyg med vilket du kan skapa en individuell studieplan (ISP) på nätet. Med ISP-verktyget kan du kontrollera vilka studieperioder som hör till dina examensfordringar
Full fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer
Arcada - Institutionen för hälsa och välfärd 09/2015 PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer Syfte Praktiken är en viktig del av studerandes lärande och kompetensutveckling.
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Tidigt uppföljningssystem Skövde
Tidigt uppföljningssystem Skövde TUSS Bakgrund rev 2, 2012-08-10 Inledning Det tidiga uppföljningssystemet TUSS är ett verktyg för de programansvariga (eller motsvarande befattning) att arbeta med studentuppföljning,
Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen
Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan
Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.
Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Det här är KFS Ett väl fungerande samhälle behöver sådant som el, vatten, avlopp, kommunikationer, avfallshantering, besöksmål, skola, vård och omsorg.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE
En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA
SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Att överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Verksamhet i samverkan
2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning
OPH Valtionavustukset ammatillisen peruskoulutuksen kehittämiseen
Opetushallitus, PL 380, 00531 Helsinki OPH Valtionavustukset ammatillisen peruskoulutuksen kehittämiseen Sökandeorganisation Sökandeorganisationens namn * Svenska Österbottens Förbund för utbildning och
Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL
FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN
Samhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde
2013-12-19 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 1 Information
Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Kvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Helikoptervägens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: HELIKOPTERVÄGENS FÖRSKOLA ingår tillsammans med Barkarby fsk, Dalens
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, av 25 i lagen om finansiering av undervisningsoch
DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering
Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,
Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning
UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen
Beslut för vuxenutbildning
Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning
ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS
Styrelsen 07 2013 PROTOKOLL 10..09.2013 Styrelsen 10.09.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 07/2013 Tid: 10.09.2013 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET
Mötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter
Lära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)
Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:
Beslut för vuxenutbildning
Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,