Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Transkript

1 INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum , kl Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson 1) Regionala gränsöverskridande nätverk har skapats. Din roll i skapande av nätverket? Ingen av vägledarna har varit med från första början och har då ingen roll haft vid skapande av nätverket. Vi kom med när det var skapat och är en form av köptjänst som man som kunde utnyttja. Dels borde kunderna göra det förutsatt att de vet att vi finns och det kunde utbildningsenheterna göra det. De kunde hänvisa kunder till Luckan, vilket t.ex. Prakticum gjort, bara den senaste veckan tre personer. Varför skapades piloten så sent som 2011 när projektet inleddes 2008? Din roll i nätverket nu, finns det flera representanter från din organisation? Båda vägledarna ingår i nätverket och de ser sin roll som informationsspridare och som spindeln i nätet. Vägledare som man kan utnyttja. Utnyttja Luckan som är centralt. Det är t.ex. ganska stor sak att ta sig ut till Arcada medan Luckan finns mitt i stan. Och vi har flera möjligheter vi kan erbjuda. Hur sköts informationsgången mellan din organisation och nätverket? På Luckan ordnas kontinuerligt måndagsmöten på vilka de tas upp saker som är aktuella i de olika projekten och vilka rådtorg som är på kommande. Också Luckans egen personal har bett om vägledning till utbildning av EDU-vuxen vägledarna och en av dem har nu börjat på ett magistersprogram efter att ha haft uppehåll i studier. Hur ser framtiden ut för nätverket? Luckans verksamhetsledare Jessica Lerche har skrivit ett förslag till text hur man kunde närma sig parter som kunde/borde vara med på en fortsättning (Jessicas tankar bygger mera på servicens framtid på Luckan och inte nätverkets, LJ:s kommentar). Många saker är oklara, som vem upprätthåll och vem finansierar. Det behövs också en klart uttalad målsättning som alla omfattar. Det är svårt att få tredje stadiet med. Även om det skulle finnas en anställd kräver det ändå att nätverket finns. Hur vet du att det blir så? För att vi skall kunna fungera så måste vi ha en rak kommunikation med alla utbildningsenheter och att vi har den mest aktuella informationen. En gemensam målsättning som gagnar såväl oss som dem, man satsar en viss andel i projektet men får också nåt tillbaka. Hurdana resurser behövs för att nätverket skall fortsätta? Representanter för alla befintliga enheter på andra och tredje stadiet, kanske också tredje sektorn. Det behövs mandat för representanterna från alla enheter att verka i nätverket. Myndighetsaspekten bör också finnas i nätverket för det blir alltid aktuellt med vuxna studerande kommer alltid den ekonomiska aspekten, vad blir min inkomst 1

2 under studietiden? Med Utbildningsfonden har vi bra kontakt, lätta att ta kontakt med dem och fråga. Om det finns en heltidsanställd så behövs nätverket för att ta ställning till verksamhetsplanen, besluta om ansökningar och om tyngdpunkter får året. Oberoende om nätverket är nyländskt eller för Helsingfors så behövs en förankring i Kesun så att det har utbildningspolitisk tyngd. Politiska representanter kunde kanske ingå som skulle se på behoven, utbildningsenheterna vill ha sina platser fulla och tänker inte på vad som händer sedan. Lokala kontaktpersoner behöver finnas i alla enheter. 2) De regionala nätverken har utformat regionala vuxenutbildningsstrategier i sina regioner Finns det en vuxenutbildningsstrategi för din region den ? Vet ej, nej. Om svaret är ja, hur efterlevs den? Om svaret är nej, är den på gång, vem gör den och med vilka resurser? Känner inte till men Nylands förbund torde ha en roll eller på svenskt håll Sydkustens Landskapsförbund. Din roll i skapande av en vuxenutbildningsstrategi för din region? Ingen. Övriga utvecklingsprojket som EDU-vuxen vägledarna är när med i är Ung Info, Delaktig i Finland och småningom också FIKA-projketet. Det gemensamma där är att det är en neutral vägledning utanför skolorna. Att man kan verka anonymt och få en neutral vägledning. 3) De regionala nätverken har samarbetat kring servicepunkter för vuxenhandledning på svenska Vägledningsmatrisen finns som bilaga. Vad uppfattar du med ordet/verksamheten servicepunkt? Något lätt tillgängligt, med låg tröskel och där alla är välkomna. Neutral. En samservice vid en lucka. Något som möter kundens behov. Modellen i Malmö interesserar. Man har också talat om medborgarkontor. Vem har haft rollen att skapa servicepunkterna? Muluken och Anna har inte varit med från början utan det är diskussioner som först mellan ledningar, typ beställare och försäljare. Vägledarna hade gärna varit med i ett tidigare skede för de upplever att uppgiften ganska abrupt landade på deras bord. Men sedan har de nog själv fritt fått planera hur de verkställer vägledningen, hur samtalen går till, hemsidan, planeringen av rådtorg osv. Modellen med vägledning har lätt passat in i Luckans koncept med tillgänglighet, service, info, rådtorg osv. När man kommer och köper biljetter kan man också ta en titt/diskussion om studiegrejjer. Tydliga mål saknades i början vad skulle ges och till vem? Något som också vägledarna funderat på är uppföljningen vad händer med kunden sedan. Vi uppmanar dem att ta kontakt och berätta hur det gått t.ex. när man funderat på lämplig arbetsplats för att sedan få läroavtal. 2

3 Hur ser framtiden ut för servicepunkterna? Oklart. Här hänvisar vägledarna igen till Jessica Lerches brev. Många olösta faktorer. Det finns massor man kunde göra om man hade en heltidsanställd. Vägledarna önskar att skolorna skulle kunna tänka på detta också utanför sin egen täppa. Läget just nu är känsligt ekonomiskt med indragna studieplatser och minskningar av personal på skolorna. Vid UNI är vuxenutbildningen speciell. Vägledarna tycker att det är statmakten, främst TEM som borde satsa på detta. Istället för att sätta personer på sysselsättande kurser som inte motiverar borde en bra vägledning prioriteras så att kunden kommer i fokus. Som nu är, är inte personen i fokus. Hur vet du att det blir så? Hurdana resurser behövs för att servicepunkterna skall fortsätta? Se punkt 1 om nätverk, diskussionen om servicepunkterna tangerar den. Produktkort över vägledningen på Luckan. 4) De regionala nätverken har genererat handledningsmodeller i uppsökande verksamhet. Vilka handlingsmodeller har utvecklats? Rådtorg (utannonserade info kring olika teman regelbundet på tisdagar, LJ:s kommentar) På vems initiativ har den uppsökande verksamheten kommit till? Det finns i Luckans tidigare koncept. Hur ser processen ut kring denna verksamhet, vem har varit aktiv osv? De anställda sköter det praktiska och kontaktar experter som inbjuds. Här utnyttjas nätverkets kompetenser, t.ex. den 14.8 kommer huvudstadsregionens MBI:er och berättar tillsammans om sitt kursutbud. Tidigare har t.ex. TE-byrån gett sin info. Hur ser framtiden ut för uppsökande verksamhet? OK, eftersom den ingår i konceptet. Även om vägledningen slutar så kommer teman om utbildning nog att finnas på Rådtorgen om än lika specifika. Hur vet du att det blir så? Ett rullande, befintligt system. Personalen tycker det är roligt att ordna rådtorg. Kompetenser i andra projekt som man kan åka snålskjuts på. Hurdana resurser behövs för att uppsökande verksamhet skall fortsätta? Produktkort för Rådtorg. 5) De regionala nätverken har utvecklat information och handledning inom svensk läroavtalsutbildning Vad har nätverket gjort för läroavtalsutbildningen? 3

4 Ett rådtorg har ordnats om LA-utbildning tillsammans med Prakticum (LJ:s kommentarer) Vilken har din roll varit? Vägledarna får en del frågor om LA när de möter kunder. Det vanligaste är att kunden oftast har utbildningen klar men att arbetsplats oklar. Ofta finns det en okunskap om att kunden själv skall söka den arbetsplatsen. Det behövs ofta mycket vägledning för att kunden skall kunna söka en lämplig arbetsplats. Det behövs också kunnande, såväl hos vägledaren som hos kunden, om vad som ingår i examensgrunderna, vad skall man kunna/göra på den arbetsplatsen. Hur uppträder man när man söker en arbetsplats vet inte alla. Den som skriver läroavtalet borde handleda mera om detta. Vägledarna saknar mandat att söka arbetsplats och ej heller har de den sakkunskap om vad som ingår i ämnet. Här är också stora skillnader mellan finskt och svenskt och vägledarna uppfattar de svenska som önskar läroavtal i en ojämlik position. Vägledarna fundera på vem som ansvara för samordningen av läroavtalsstudier och kvalitetssäkring i läroavtalsutbildningen. Vem övervakar att kraven uppfylls. Hur ser framtiden ut för informationen och handeldningen inom svensk läroavtalsutbildning? Hur vet du att det blir så? Hurdana resurser behövs för att detta skall förverkligas? 6) De regionala nätverken har förbättrat handledningstjänster för invandrare och andra målgrupper med ökat behov av vägledning Vägledarna har haft ca 30 kunder de väglett vid Luckan det senaste halvåret. Vilka grupper har ett ökat behov av vägledning? Invandrarare inkl. nordbor. Kvinnor som varit länge borta från arbetslivet t.ex. p.g.a vårdledigheter. Vuxna med okunskap om behörighetskrav för studier på tredjestadiet. Hur definierar du ett ökat behov av vägledning? En invandraer behöver information om hur det finska samhället fungera som hur utbildningssystemet fungerar. En som varit borta från arbetsmarknaden behöver uppmuntran, den har dålig självkänsla, den kan mycket men tror inte på sig själv. Var behovet annorlunda än andras behov av vägledning? Krävde det större resurser? Har de grupper som har ett ökat behov av vägledningsresurser fått sina behov bemötta? De som haft tredje stadiets behörigheter oklara har blivit bemötta. Invandrarana har fått vägledning i att kunna söka till någon utbildning men det finns ytterst lite utbildning på svenska för personer med invandrarbakgrund. På Luckan har få kunder med någon form av funktionshinder bett om vägledning. En kund har de haft och det kundmötet väckte en del frågor hos vägledaren. På en kort träff är det mycket svårt att skapa sig en helhetsbild av vad personen kan och inte kan. Relationen mellan vägledaren och egen vårdaren, eller motsvarande, kändes också knepig då vårdaren hade en bild av vad kunden behövde. Här efterlyser vägledarna kunskap om att möta personer med funktionsnedsättning samt ett 4

5 samarbete med SAMS, Kårkulla m.fl. 7) På nationell nivå det tagits fram en helhetsstrategi för en svensk IRV-strategi inom vuxenutbildning som kompletterar och stöder de regionala nätverken för svensk vuxen utbildningsservice. På vilket sätt skulle det påverka ditt arbete om det fanns en a) nationell strategi för vägledning? Det skulle finnas riktlinjer och målsättningar. Vad skall man uppnå, vilket är konceptet och hur mäta kvalitet. b) Regional strategi för vägledning? Bemöta olikheterna i de regionala behoven ex. gymnasiebenägenheten variarar stort. Vilket scenario uppfattar du att bäst motsvarar den pilot du varit med om att testa? Scenario Uppdrag är det som bäst motsvarar det som nu görs på Luckan. Allmänt om uppdrag kan man säga att det är viktigt att specificera uppdragen då de beställs och att tydliggör innehållet. Det måste finnas en inre säkerhet att vägleda proffesionell på att vägleda och påläst om infromation samt en uppbakning från den organistaion som står bakom. Vilket scenario ser du som a) det kvalitativt bästa - vägledningsscenariot b) det mest realistiska för den vuxna finlandssvenska befolkningen i framtiden? Man borde think out of the box men det tar tid att förändra. Sedan är det också viktigt att det finns kompetens som svarar på kundernas frågor, kompetenta vägledare. Skall vi separerar oss från det finskspråkiga? Scenario Uppdrag 5