Att överbrygga den digitala klyftan
|
|
- Sven-Erik Jakobsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter denna grupp i sitt dagliga arbete som lärare i svenska 2. Med hjälp av flexibelt lärande kan hon nå flera mål. Dels kan hon höja kvaliteten i språkstudierna och dels ge deltagarna kunskap och erfarenhet i att använda datorer för att kommunicera och för att hämta information. Skolan samarbetar också med olika bibliotek och lärcentra för att kunna erbjuda tillgång till datorer med internetuppkoppling och handledning vilket är viktigt eftersom denna grupp ofta inte har tillgång till dator hemma. Att överbrygga den digitala klyftan Monica Öhrn Johansson Den digitala utvecklingen går snabbare och snabbare och det blir allt viktigare att kunna använda IT. Med hjälp av ny teknik är det enklare att t.ex. söka information och få kontakt med myndigheter och företag. Det finns dock en risk för en växande klyfta mellan dem som har tillgång till och kan använda IT och dem som inte har det eller inte kan hantera den nya tekniken. Hur kan jag i mitt dagliga arbete som lärare på Karlskoga folkhögskola arbeta med att överbrygga denna digitala klyfta? Den frågan har jag haft anledning att ställa mig ett antal gånger sedan vår skola år 2000 tillsammans med ett antal olika folkhögskolor och studieförbund startade flexibelt lärande genom att erbjuda ett antal kurser/cirklar på distans. Både som kursledare och lokal handledare har jag sett att kursdeltagarna har väldigt olika förutsättningar för att använda datorn som ett redskap i studierna. Mot denna bakgrund började jag då fundera över hur jag skulle kunna förbereda mina kursdeltagare i svenska som andraspråk A och B (Sv2) på allmän linje på skolan för att kunna använda datorn som ett redskap både i studierna och i det dagliga livet. Det är inte självklart för denna grupp studerande att vara ägare till en dator. Ingen av dem jag kommit i kontakt med har heller haft möjlighet att skaffa dator via den s.k. hem-pc-reformen. Däremot är de här kursdeltagarna oftast mycket motiverade till att använda datorn för att kunna följa vad som händer i hemlandet genom att läsa tidningar på Internet och eventuellt ha kontakt med sina familjer via e-post. Jag ser det som ytterst angeläget att de under studierna på folkhögskolan får utveckla sina färdigheter och kunskaper så att de även efter tiden på skolan kan ta del av de positiva sidorna av den snabba IT-utvecklingen. Utveckla skriftspråket Eftersom dessa kursdeltagare är integrerade med skolans övriga elever i alla ämnen utom svenska får de mycket träning i att uttrycka sig och göra sig förstådda muntligt. Däremot behöver de ofta mer träning i att uttrycka sig skriftligt. Steg ett i arbetet med Sv2-deltagarna är därför att få dem att använda datorn som ett redskap när de skriver. Eleverna får genom olika skrivuppgifter varje vecka träna sig att skriva på datorn. Samtidigt lär de sig de olika funktionerna i datorns ordbehandlingsprogram. Gruppen får också en digital mötesplats genom en egen konferens på folkbildningsnätet. Deltagarna redovisar alla sina uppgifter via konferensen och kan också kommunicera med varandra och med mig som kursledare. När jag ibland inte är närvarande någon lektion på grund av t.ex. en tjänsteresa får kursdeltagarna uppgifter via folkbildningsnätet och på så sätt blir studierna flexibla både för de studerande och för mig som kursledare. Genom de flexibla inslagen blir det också en naturlig kommunikation på tider när vi inte kan ses på skolan. Sedan hösten 2006 finns skolans samtliga studerande på folkbildningsnätet men tidigare var Sv2-
2 deltagarna i stort sett de enda eleverna på skolan som använde folkbildningsnätet. Jag kunde då notera att flera av deltagarna var stolta över att de använde datorn och ett kommunikationsprogram som verktyg i studierna och de berättade gärna om detta för sina kamrater i andra undervisningsgrupper. Språket som kommunikationsmedel Genom Internet vet vi att det skrivna språket stärker sin ställning som medel för kommunikation mellan människor. Studerande med utländsk bakgrund känner ofta, av naturliga skäl, osäkerhet i att kommunicera skriftligt. De måste dels tolka och förstå vad andra skriver och själva uttrycka sig så att andra förstår. Steg två innebär att Sv2-deltagarna sammanförs med de studerande i en kurs i Svenska A (för svenskar) på distans. Då får de möjlighet att testa sin förmåga att uttrycka sig och göra sig förstådda skriftligt. Distanskursen i svenska är uppdelad i olika teman. Jag brukar sammanföra grupperna under något av följande teman: Språk och kommunikation eller Kulturmöten. Även om de deltagarna i kursen i Svenska oftast är säkrare i att uttrycka sig språkligt än Sv2-deltagarna har de senare mycket kunskap och erfarenhet att tillföra i diskussionerna eftersom de kan relatera till sina egna erfarenheter när vi t.ex. diskuterar hur viktigt modersmålet är, vad som händer när man tvingas byta språk och vad som händer med barn som växer upp med flera språk. Detta gör att det trots skillnader rent språkmässigt blir en bra balans i gruppen. Genom mötet med distansgruppen får Sv2-deltagarna möjlighet att både träna sig i att förstå vad de svenska kursdeltagarna uttrycker och också framföra egna åsikter och argumentera så att de blir förstådda på sitt andraspråk. Detta sammanförande brukar upplevas mycket positivt av båda grupperna. Sv2-deltagarna växer när de ser att deras språk fungerar när de i skrift vill uttrycka både känslor och åsikter. En annan uppgift som brukar ge upphov till diskussion är att deltagarna får skriva en insändare där de framför synpunkter på Sveriges flyktingmottagande. Genom att många av Sv2-deltagarna själva är flyktingar och själva har varit en del i mottagandet brukar de kunna bidra med ny kunskap om begrepp som asyl, flykting, invandrare, kvotflykting etc., vilket ökar deras självförtroende. Dessutom brukar uppgiften leda till att deltagarna i båda grupperna söker mer information på Internet. Då blir man på ett naturligt sätt intresserad av hemsidor som innehåller information om samhällsfrågor. Nya oväntade kontakter via nätet Studerande med utländsk bakgrund känner ofta, av naturliga skäl, osäkerhet i att kommunicera skriftligt. Förutom språkträning för Sv2-deltagarna ger sammanförandet av de båda grupperna andra positiva effekter. Flera av de svenska deltagarna brukar uttrycka att de sällan eller aldrig har kontakt med någon invandrare/flykting och på det här sättet har fått ny kunskap som de inte hade kunnat få om de inte haft tillgång till kommunikationen via nätet. Deltagarna i gruppen i Svenska A har kort utbildning och många är, trots att de har svenska som modersmål, osäkra i att uttrycka sig skriftligt. Genom kursen i Svenska och sammanförandet med Sv2-deltagarna stärks också deras självförtroende genom att de får möjlighet att uttrycka synpunkter och diskutera ämnen som engagerar dem. Min erfarenhet är också att många svenskar är rädda för att kommunicera med icke-svenskar eftersom de är rädda för att inte kunna göra sig förstådda eller att förstå vad den som inte har svenska som modersmål uttrycker. I framtiden kommer sannolikt förmågan att föra dialog på nätet att ha stor betydelse för att kunna delta i den demokratiska processen. Min förhoppning är att de studerande i Svenska A och Sv2 A och B efter dessa möten ska
3 ha stimulerats till att ytterligare utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga och stärkt sin självkänsla så att de så småningom ska våga gå in i andra digitala gemenskaper och göra sina röster hörda. Använda Internet Förutom att kunna uttrycka sig skriftligt och kommunicera via Internet behöver vi kunskaper om hur vi använder de vardagliga tjänster som vi kan nå via nätet. Det kan t.ex. vara att sköta sina bankärenden, beställa biljetter, kontakta massmedia eller ställa frågor till sin kommun. Allt mer av den offentliga servicen övergår till att bli elektronisk, t.ex. försäkringskassan och skattemyndigheten. Det blir svårare och svårare att få service på ett kontor. Det är därför viktigt att lära sig att söka information på Internet och att ta kontakt med myndigheter och företag via t.ex. e-post. Ett viktigt moment i arbetet med Sv2-deltagarna är att försöka visa vilka resurser som finns tillgängliga. Som hjälp för de studerande brukar jag presentera ett antal hemsidor, som jag tror kan vara till hjälp, både i studierna och i det dagliga livet. Länkarna finns sedan tillgängliga i ett dokument i kurskonferensen. Det kan t.ex. vara länkar till riksdagen, kommunen, bibliotek, arbetsförmedling, försäkringskassan, sjukvårdsupplysningen, polisen, migrationsverket, olika medier, utbildning, studievägledning. Jag visar även att det finns en del lättlästa sidor och sidor på olika hemspråk. Efter hand brukar också kursdeltagarna komma med förslag till länkar som läggs in på sidan. Att söka och värdera information Under studietiden ställs kursdeltagarna ofta inför situationer där de ska söka information att använda i olika uppgifter och arbeten. Men det är inte bara i studiesituationen man har behov av att söka information i böcker, artiklar och på Internet utan också i yrkeslivet förväntas man veta hur, var och vad man söker och hur man bedömer informationens kvalitet. För att kunna utnyttja sökmöjligheterna på Internet är det därför viktigt att veta hur sökprocessen fungerar och vilka hjälpmedel man kan använda. Förhoppningen är att Sv2-deltagarna under tiden på skolan ska kunna skaffa sig redskap för ett fortsatt eget lärande som de sedan kan använda i nya situationer även efter studierna. I och med att deltagarna får introduktion av folkbildningsnätet får de också bekanta sig med de Pedagogiska resurssidorna och göra övningar då de får söka och ta fram information och material. Detta är ett viktigt moment som bör ligga tidigt i kursen så att de kan använda sig av resurserna under studierna i olika ämnen. Att söka information på Internet tar mycket tid och ställer krav på att man snabbt kan läsa och avgöra om sidan innehåller den information man söker. Att söka information på Internet tar mycket tid och ställer krav på att man snabbt kan läsa och avgöra om sidan innehåller den information man söker. För en studerande som inte har svenska som modersmål tar det oftast längre tid. Därför är de pedagogiska resurssidorna med dess ämnesindelning till stor hjälp när kursdeltagarna ska söka information. För att kunna hantera all information på Internet blir kunskaper i källkritiskt granskande allt viktigare. Det är viktigt att få de studerande att reflektera över den information som finns att tillgå. Källkritik bör naturligtvis ingå i varje ämne i studierna och aktualiseras då och då under studiernas gång.
4 När det gäller Sv2-deltagarna tycker jag att det är lämpligt att jag som lärare i svenska introducerar deltagarna i ämnet eftersom jag kan formulera uppgifter som passar till deras språkliga nivå. Efter en allmän genomgång om källkritisk granskning för hela gruppen får deltagarna i mindre grupper titta på och jämföra ett antal hemsidor. De får fundera över vad som är fakta och vad som kan vara uttryck för värderingar. Frågor att diskutera kan t.ex. vara: - Vem står bakom informationen? Vem är författaren? - Är informationen aktuell? Går det att se när informationen är utlagd? - Vilket är budskapet? - Har författaren något syfte med informationen? - Varför säger författaren detta? - Innehåller informationen fakta eller är det någons åsikter som framförs? - Överensstämmer uppgifterna om du jämför med någon annan källa? - Känns informationen trovärdig? Kursdeltagarna brukar tycka att det här är mycket bra och intressanta uppgifter. I distanskursen i Svenska A får deltagarna arbeta med en liknande uppgift som ett grupparbete. Här följer några av de studerandes kommentarer till uppgiften (något omarbetade): Jag tyckte först att uppgiften var lätt eftersom jag jobbar mycket med Internet. Men den var klurig, eller hur? Nu vet jag att man måste vara mer noggrann. Uppgiften var nyttig. Jag trodde inte att den skulle ta så lång tid som den faktiskt gjorde eftersom att jag tycker att jag är hyfsat bevandrad på Internet. Det var en intressant uppgift och tänk vilka lustiga sidor det finns. Jag måste nog ha haft tur för jag tror aldrig att jag hamnat på en rappakalja-sida. Eller så har jag inte fattat det. Det räcker naturligtvis inte att arbeta med källkritik vid ett enstaka tillfälle. Det här momentet i studierna är ändå ett sätt att börja träna sig i att inta ett kritiskt förhållningssätt. Känn dig för - kurser Flexibelt lärande i form av distansstudier bör göras tillgängligt för alla. Det finns många som av olika skäl (ekonomi, familj, bostadsort etc.) inte har möjlighet att delta i fysiska studier på våra folkhögskolor. Trots att de flesta av skolans distanskurser har många sökande och riktar sig till deltagare med kort utbildning finns det många som känner sig osäkra inför det här sättet att studera. I några av våra kurser har vi också haft deltagare som inte fullföljt kursen på grund av att nivån varit för hög eller att de känt sig i underläge gentemot övriga studerande. Under arbetade jag och en kollega, Kajsa Werner, i ett nätverksprojekt där syftet var att skapa ett nätverk som stöd för distansstuderande i vår region. Personer som har ingen eller liten erfarenhet av att använda dator behöver mycket stöd för att klara av studier på distans. Vi hade noterat att även ett avstånd på några mil kan vara för stort om man behöver hjälp när t.ex. tekniken krånglar. Det saknas också allmänna kommunikationsmedel till några av de närliggande kommunerna, vilket försvårar möjligheten att ta sig till folkhögskolan. För några kan det också handla om ekonomi, man har helt enkelt Vår ambition var att grupperna skulle vara små så att varje deltagare skulle få stort utrymme och känna sig trygg i den lilla gruppen. inte pengar till bussbiljetten. Genom de kontakter vi fått i nätverksprojektet ska de studerande, som alternativ till att få handledning på folkhögskolan, kunna vända sig till sin egen kommuns lärcentrum eller bibliotek och få stöd.
5 I projektet föddes också en idé om att erbjuda kortare Känn dig för-kurser för studerande som vill pröva på att studera på distans med datorn som verktyg. Våren 2005 genomförde vi kurser i Engelska, Svenska och Svenska som andraspråk. Kurserna pågick under 5 veckor med en arbetsinsats för de studerande med 5 timmar/vecka. Från början var det tänkt att vara två kurser (engelska och svenska) men eftersom vi fick många förfrågningar om en kurs i Svenska som andraspråk beslöt vi att genomföra ytterligare en kurs. Kurserna hade inga särskilda förkunskapskrav. Vi marknadsförde kurserna genom att sätta upp information på anslagstavlor på allmänna platser t.ex. ICA, Konsum, närbutiker, arbetsförmedlingar, bibliotek, lärcentra etc. Vi fick ett 20-tal deltagare till kurserna. Vår ambition var att grupperna skulle vara små så att varje deltagare skulle få stort utrymme och känna sig trygg i den lilla gruppen. Kurserna blev mycket lyckade och några fortsatte efter Känn dig för-kursen studera längre kurser på distans. Det vi lärde oss av detta försök var att det är viktigt att ägna mycket tid för introduktion av kommunikationsprogrammet. Hälften av deltagarna behövde mycket stöd för att komma igång med studierna. Förutom att vi erbjöd introduktion på skolan stämde vi också möte med några av deltagarna på lärcentret där de bodde och hjälpte dem att komma igång. Deltagarna i kursen i Svenska som andraspråk var den grupp som behövde mest stöd för att komma igång. För dem var det nödvändigt med ett flertal genomgångar i datasalen. Under kursens gång hade vi dessutom många telefonsamtal med kursdeltagarna för att studierna skulle fungera. Kurserna var upplagda så att deltagarna skulle få testa olika sätt att arbeta. De fick t.ex. läsa och analysera texter, skriva enkla uppsatser, diskutera, lyssna, söka information på Internet. Eftersom försöket blev så lyckat beslöt vi att vi även den här våren skulle erbjuda Känn dig förkurser. Den här gången kommer vi att erbjuda kurser i engelska och svenska som andraspråk. Vi har också varit tydligare i informationen och sagt att båda kurserna ligger på grundskolenivå för att, om möjligt, få fler att våga delta. Kurserna startar i mitten av april. Vår förhoppning är att skolan även i framtiden kommer att satsa på den här typen av kurser. Vi tycker att det är angeläget att nå ut till de grupper som känner störst osäkerhet och rädsla för att använda datorn som kommunikationsverktyg. Utmaning för pedagoger Det är inte bara en stor utmaning utan också en möjlighet för oss inom folkbildningen att på olika sätt arbeta med att överbrygga den digitala klyftan. Den tekniska utvecklingen ställer nya krav på människors färdigheter och när IT-tekniken får en allt viktigare roll i samhället krävs nya kunskaper om hur det nya mediet ska användas. Jag hoppas att jag genom mitt arbete kan bidra till att väcka de studerandes lust och intresse för att fortsätta att utveckla sina kunskaper och färdigheter i ett livslångt lärande. Monica Öhrn Johansson
Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merAnvändningsområde för digitalt verktyg
Användningsområde för digitalt verktyg Som slutuppgift har jag valt att presentera hur man skapar en facebookgrupp och varför jag använder en sådan. Jag valde detta område för att jag har använt mig av
Läs merPedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merUndervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Läs merInformationsträff 4 nov 2015
Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt
Läs merMellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merKursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11
Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merKvalitetsarbete. I praktiken AVESTA
Kvalitetsarbete I praktiken AVESTA Var är vi? Förutsättningar MiROi i-learning AB bedriver sedan september 2013 undervisning i SFI (Svenska för invandrare) i Avesta. Undervisningen bedrivs alla helgfria
Läs merKursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016
Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merProjektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.
1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merRöda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220
Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merLärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Modul 2 Förr och nu...6 Modul 3 Hälso- och sjukvård...
1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Till kursen... 4 Introduktion... 4 Lärarhandledning... 4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Avsnitt 1 Introduktion (7 st övningar)...
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merHÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merKurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
Läs merEngelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad
Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merDu är viktig för Norrköpings framtid.
Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas
Läs merDigidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet
Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Hur kan biblioteken bidra? Presentation av mig Bibliotekschef i Mjölby kommun sedan mars 2011 Bakgrund som journalist och bibliotekskonsulent Har jobbat
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs mer3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.
Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merKvalitetsrapport för läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015 Larsbergs förskola Lena Grundmark 2015-06-30 Struktur för kvalitetsrapport... 2 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 2 Året som gått Resultat och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04
Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merTummen upp! Svenska ÅK 3
Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merKursutvärderingsformulär
Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.
Läs mer2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar
2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merSvenska och svenska som andraspråk
Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad
Läs merMatris för engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska Kan förstå det huvudsakliga genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå det huvudsakliga genrer
Läs merRapport från enkät Digital kompetens lärare f-6
Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till
Läs merBilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik
VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merFör att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.
Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.
Läs merInnehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3
stockholm.se Sida 2 (11) Innehåll Introduktion 3 Beskrivning av arbetssätt 4 Interaktiv karta 4 Poängsystem 5 Troféer/Medaljer/ Badges 5 Genomförande av arbetssätt 6 Del 1: Individuell förberedelse 6 Del
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merIKT - handlingsplan för skolområde Tuna
Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering
Läs merIt-politik Fakta i korthet
På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur
Läs merAnteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)
Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merUppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg
2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,
Läs merFormulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal
Läs merKortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merSärskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux
Särskild undervisning för vuxna 2016 2017 Välkommen att studera på Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merSvenska 8B v.11-13. Syfte:
Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merMetoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation
Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merThomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14
Thomas Padron-Mccarthy, Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT0--0) Antal svarande =
Läs merProjektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar
Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs mer