Att överbrygga den digitala klyftan

Transkript

1 Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter denna grupp i sitt dagliga arbete som lärare i svenska 2. Med hjälp av flexibelt lärande kan hon nå flera mål. Dels kan hon höja kvaliteten i språkstudierna och dels ge deltagarna kunskap och erfarenhet i att använda datorer för att kommunicera och för att hämta information. Skolan samarbetar också med olika bibliotek och lärcentra för att kunna erbjuda tillgång till datorer med internetuppkoppling och handledning vilket är viktigt eftersom denna grupp ofta inte har tillgång till dator hemma. Att överbrygga den digitala klyftan Monica Öhrn Johansson Den digitala utvecklingen går snabbare och snabbare och det blir allt viktigare att kunna använda IT. Med hjälp av ny teknik är det enklare att t.ex. söka information och få kontakt med myndigheter och företag. Det finns dock en risk för en växande klyfta mellan dem som har tillgång till och kan använda IT och dem som inte har det eller inte kan hantera den nya tekniken. Hur kan jag i mitt dagliga arbete som lärare på Karlskoga folkhögskola arbeta med att överbrygga denna digitala klyfta? Den frågan har jag haft anledning att ställa mig ett antal gånger sedan vår skola år 2000 tillsammans med ett antal olika folkhögskolor och studieförbund startade flexibelt lärande genom att erbjuda ett antal kurser/cirklar på distans. Både som kursledare och lokal handledare har jag sett att kursdeltagarna har väldigt olika förutsättningar för att använda datorn som ett redskap i studierna. Mot denna bakgrund började jag då fundera över hur jag skulle kunna förbereda mina kursdeltagare i svenska som andraspråk A och B (Sv2) på allmän linje på skolan för att kunna använda datorn som ett redskap både i studierna och i det dagliga livet. Det är inte självklart för denna grupp studerande att vara ägare till en dator. Ingen av dem jag kommit i kontakt med har heller haft möjlighet att skaffa dator via den s.k. hem-pc-reformen. Däremot är de här kursdeltagarna oftast mycket motiverade till att använda datorn för att kunna följa vad som händer i hemlandet genom att läsa tidningar på Internet och eventuellt ha kontakt med sina familjer via e-post. Jag ser det som ytterst angeläget att de under studierna på folkhögskolan får utveckla sina färdigheter och kunskaper så att de även efter tiden på skolan kan ta del av de positiva sidorna av den snabba IT-utvecklingen. Utveckla skriftspråket Eftersom dessa kursdeltagare är integrerade med skolans övriga elever i alla ämnen utom svenska får de mycket träning i att uttrycka sig och göra sig förstådda muntligt. Däremot behöver de ofta mer träning i att uttrycka sig skriftligt. Steg ett i arbetet med Sv2-deltagarna är därför att få dem att använda datorn som ett redskap när de skriver. Eleverna får genom olika skrivuppgifter varje vecka träna sig att skriva på datorn. Samtidigt lär de sig de olika funktionerna i datorns ordbehandlingsprogram. Gruppen får också en digital mötesplats genom en egen konferens på folkbildningsnätet. Deltagarna redovisar alla sina uppgifter via konferensen och kan också kommunicera med varandra och med mig som kursledare. När jag ibland inte är närvarande någon lektion på grund av t.ex. en tjänsteresa får kursdeltagarna uppgifter via folkbildningsnätet och på så sätt blir studierna flexibla både för de studerande och för mig som kursledare. Genom de flexibla inslagen blir det också en naturlig kommunikation på tider när vi inte kan ses på skolan. Sedan hösten 2006 finns skolans samtliga studerande på folkbildningsnätet men tidigare var Sv2-

2 deltagarna i stort sett de enda eleverna på skolan som använde folkbildningsnätet. Jag kunde då notera att flera av deltagarna var stolta över att de använde datorn och ett kommunikationsprogram som verktyg i studierna och de berättade gärna om detta för sina kamrater i andra undervisningsgrupper. Språket som kommunikationsmedel Genom Internet vet vi att det skrivna språket stärker sin ställning som medel för kommunikation mellan människor. Studerande med utländsk bakgrund känner ofta, av naturliga skäl, osäkerhet i att kommunicera skriftligt. De måste dels tolka och förstå vad andra skriver och själva uttrycka sig så att andra förstår. Steg två innebär att Sv2-deltagarna sammanförs med de studerande i en kurs i Svenska A (för svenskar) på distans. Då får de möjlighet att testa sin förmåga att uttrycka sig och göra sig förstådda skriftligt. Distanskursen i svenska är uppdelad i olika teman. Jag brukar sammanföra grupperna under något av följande teman: Språk och kommunikation eller Kulturmöten. Även om de deltagarna i kursen i Svenska oftast är säkrare i att uttrycka sig språkligt än Sv2-deltagarna har de senare mycket kunskap och erfarenhet att tillföra i diskussionerna eftersom de kan relatera till sina egna erfarenheter när vi t.ex. diskuterar hur viktigt modersmålet är, vad som händer när man tvingas byta språk och vad som händer med barn som växer upp med flera språk. Detta gör att det trots skillnader rent språkmässigt blir en bra balans i gruppen. Genom mötet med distansgruppen får Sv2-deltagarna möjlighet att både träna sig i att förstå vad de svenska kursdeltagarna uttrycker och också framföra egna åsikter och argumentera så att de blir förstådda på sitt andraspråk. Detta sammanförande brukar upplevas mycket positivt av båda grupperna. Sv2-deltagarna växer när de ser att deras språk fungerar när de i skrift vill uttrycka både känslor och åsikter. En annan uppgift som brukar ge upphov till diskussion är att deltagarna får skriva en insändare där de framför synpunkter på Sveriges flyktingmottagande. Genom att många av Sv2-deltagarna själva är flyktingar och själva har varit en del i mottagandet brukar de kunna bidra med ny kunskap om begrepp som asyl, flykting, invandrare, kvotflykting etc., vilket ökar deras självförtroende. Dessutom brukar uppgiften leda till att deltagarna i båda grupperna söker mer information på Internet. Då blir man på ett naturligt sätt intresserad av hemsidor som innehåller information om samhällsfrågor. Nya oväntade kontakter via nätet Studerande med utländsk bakgrund känner ofta, av naturliga skäl, osäkerhet i att kommunicera skriftligt. Förutom språkträning för Sv2-deltagarna ger sammanförandet av de båda grupperna andra positiva effekter. Flera av de svenska deltagarna brukar uttrycka att de sällan eller aldrig har kontakt med någon invandrare/flykting och på det här sättet har fått ny kunskap som de inte hade kunnat få om de inte haft tillgång till kommunikationen via nätet. Deltagarna i gruppen i Svenska A har kort utbildning och många är, trots att de har svenska som modersmål, osäkra i att uttrycka sig skriftligt. Genom kursen i Svenska och sammanförandet med Sv2-deltagarna stärks också deras självförtroende genom att de får möjlighet att uttrycka synpunkter och diskutera ämnen som engagerar dem. Min erfarenhet är också att många svenskar är rädda för att kommunicera med icke-svenskar eftersom de är rädda för att inte kunna göra sig förstådda eller att förstå vad den som inte har svenska som modersmål uttrycker. I framtiden kommer sannolikt förmågan att föra dialog på nätet att ha stor betydelse för att kunna delta i den demokratiska processen. Min förhoppning är att de studerande i Svenska A och Sv2 A och B efter dessa möten ska

3 ha stimulerats till att ytterligare utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga och stärkt sin självkänsla så att de så småningom ska våga gå in i andra digitala gemenskaper och göra sina röster hörda. Använda Internet Förutom att kunna uttrycka sig skriftligt och kommunicera via Internet behöver vi kunskaper om hur vi använder de vardagliga tjänster som vi kan nå via nätet. Det kan t.ex. vara att sköta sina bankärenden, beställa biljetter, kontakta massmedia eller ställa frågor till sin kommun. Allt mer av den offentliga servicen övergår till att bli elektronisk, t.ex. försäkringskassan och skattemyndigheten. Det blir svårare och svårare att få service på ett kontor. Det är därför viktigt att lära sig att söka information på Internet och att ta kontakt med myndigheter och företag via t.ex. e-post. Ett viktigt moment i arbetet med Sv2-deltagarna är att försöka visa vilka resurser som finns tillgängliga. Som hjälp för de studerande brukar jag presentera ett antal hemsidor, som jag tror kan vara till hjälp, både i studierna och i det dagliga livet. Länkarna finns sedan tillgängliga i ett dokument i kurskonferensen. Det kan t.ex. vara länkar till riksdagen, kommunen, bibliotek, arbetsförmedling, försäkringskassan, sjukvårdsupplysningen, polisen, migrationsverket, olika medier, utbildning, studievägledning. Jag visar även att det finns en del lättlästa sidor och sidor på olika hemspråk. Efter hand brukar också kursdeltagarna komma med förslag till länkar som läggs in på sidan. Att söka och värdera information Under studietiden ställs kursdeltagarna ofta inför situationer där de ska söka information att använda i olika uppgifter och arbeten. Men det är inte bara i studiesituationen man har behov av att söka information i böcker, artiklar och på Internet utan också i yrkeslivet förväntas man veta hur, var och vad man söker och hur man bedömer informationens kvalitet. För att kunna utnyttja sökmöjligheterna på Internet är det därför viktigt att veta hur sökprocessen fungerar och vilka hjälpmedel man kan använda. Förhoppningen är att Sv2-deltagarna under tiden på skolan ska kunna skaffa sig redskap för ett fortsatt eget lärande som de sedan kan använda i nya situationer även efter studierna. I och med att deltagarna får introduktion av folkbildningsnätet får de också bekanta sig med de Pedagogiska resurssidorna och göra övningar då de får söka och ta fram information och material. Detta är ett viktigt moment som bör ligga tidigt i kursen så att de kan använda sig av resurserna under studierna i olika ämnen. Att söka information på Internet tar mycket tid och ställer krav på att man snabbt kan läsa och avgöra om sidan innehåller den information man söker. Att söka information på Internet tar mycket tid och ställer krav på att man snabbt kan läsa och avgöra om sidan innehåller den information man söker. För en studerande som inte har svenska som modersmål tar det oftast längre tid. Därför är de pedagogiska resurssidorna med dess ämnesindelning till stor hjälp när kursdeltagarna ska söka information. För att kunna hantera all information på Internet blir kunskaper i källkritiskt granskande allt viktigare. Det är viktigt att få de studerande att reflektera över den information som finns att tillgå. Källkritik bör naturligtvis ingå i varje ämne i studierna och aktualiseras då och då under studiernas gång.

4 När det gäller Sv2-deltagarna tycker jag att det är lämpligt att jag som lärare i svenska introducerar deltagarna i ämnet eftersom jag kan formulera uppgifter som passar till deras språkliga nivå. Efter en allmän genomgång om källkritisk granskning för hela gruppen får deltagarna i mindre grupper titta på och jämföra ett antal hemsidor. De får fundera över vad som är fakta och vad som kan vara uttryck för värderingar. Frågor att diskutera kan t.ex. vara: - Vem står bakom informationen? Vem är författaren? - Är informationen aktuell? Går det att se när informationen är utlagd? - Vilket är budskapet? - Har författaren något syfte med informationen? - Varför säger författaren detta? - Innehåller informationen fakta eller är det någons åsikter som framförs? - Överensstämmer uppgifterna om du jämför med någon annan källa? - Känns informationen trovärdig? Kursdeltagarna brukar tycka att det här är mycket bra och intressanta uppgifter. I distanskursen i Svenska A får deltagarna arbeta med en liknande uppgift som ett grupparbete. Här följer några av de studerandes kommentarer till uppgiften (något omarbetade): Jag tyckte först att uppgiften var lätt eftersom jag jobbar mycket med Internet. Men den var klurig, eller hur? Nu vet jag att man måste vara mer noggrann. Uppgiften var nyttig. Jag trodde inte att den skulle ta så lång tid som den faktiskt gjorde eftersom att jag tycker att jag är hyfsat bevandrad på Internet. Det var en intressant uppgift och tänk vilka lustiga sidor det finns. Jag måste nog ha haft tur för jag tror aldrig att jag hamnat på en rappakalja-sida. Eller så har jag inte fattat det. Det räcker naturligtvis inte att arbeta med källkritik vid ett enstaka tillfälle. Det här momentet i studierna är ändå ett sätt att börja träna sig i att inta ett kritiskt förhållningssätt. Känn dig för - kurser Flexibelt lärande i form av distansstudier bör göras tillgängligt för alla. Det finns många som av olika skäl (ekonomi, familj, bostadsort etc.) inte har möjlighet att delta i fysiska studier på våra folkhögskolor. Trots att de flesta av skolans distanskurser har många sökande och riktar sig till deltagare med kort utbildning finns det många som känner sig osäkra inför det här sättet att studera. I några av våra kurser har vi också haft deltagare som inte fullföljt kursen på grund av att nivån varit för hög eller att de känt sig i underläge gentemot övriga studerande. Under arbetade jag och en kollega, Kajsa Werner, i ett nätverksprojekt där syftet var att skapa ett nätverk som stöd för distansstuderande i vår region. Personer som har ingen eller liten erfarenhet av att använda dator behöver mycket stöd för att klara av studier på distans. Vi hade noterat att även ett avstånd på några mil kan vara för stort om man behöver hjälp när t.ex. tekniken krånglar. Det saknas också allmänna kommunikationsmedel till några av de närliggande kommunerna, vilket försvårar möjligheten att ta sig till folkhögskolan. För några kan det också handla om ekonomi, man har helt enkelt Vår ambition var att grupperna skulle vara små så att varje deltagare skulle få stort utrymme och känna sig trygg i den lilla gruppen. inte pengar till bussbiljetten. Genom de kontakter vi fått i nätverksprojektet ska de studerande, som alternativ till att få handledning på folkhögskolan, kunna vända sig till sin egen kommuns lärcentrum eller bibliotek och få stöd.

5 I projektet föddes också en idé om att erbjuda kortare Känn dig för-kurser för studerande som vill pröva på att studera på distans med datorn som verktyg. Våren 2005 genomförde vi kurser i Engelska, Svenska och Svenska som andraspråk. Kurserna pågick under 5 veckor med en arbetsinsats för de studerande med 5 timmar/vecka. Från början var det tänkt att vara två kurser (engelska och svenska) men eftersom vi fick många förfrågningar om en kurs i Svenska som andraspråk beslöt vi att genomföra ytterligare en kurs. Kurserna hade inga särskilda förkunskapskrav. Vi marknadsförde kurserna genom att sätta upp information på anslagstavlor på allmänna platser t.ex. ICA, Konsum, närbutiker, arbetsförmedlingar, bibliotek, lärcentra etc. Vi fick ett 20-tal deltagare till kurserna. Vår ambition var att grupperna skulle vara små så att varje deltagare skulle få stort utrymme och känna sig trygg i den lilla gruppen. Kurserna blev mycket lyckade och några fortsatte efter Känn dig för-kursen studera längre kurser på distans. Det vi lärde oss av detta försök var att det är viktigt att ägna mycket tid för introduktion av kommunikationsprogrammet. Hälften av deltagarna behövde mycket stöd för att komma igång med studierna. Förutom att vi erbjöd introduktion på skolan stämde vi också möte med några av deltagarna på lärcentret där de bodde och hjälpte dem att komma igång. Deltagarna i kursen i Svenska som andraspråk var den grupp som behövde mest stöd för att komma igång. För dem var det nödvändigt med ett flertal genomgångar i datasalen. Under kursens gång hade vi dessutom många telefonsamtal med kursdeltagarna för att studierna skulle fungera. Kurserna var upplagda så att deltagarna skulle få testa olika sätt att arbeta. De fick t.ex. läsa och analysera texter, skriva enkla uppsatser, diskutera, lyssna, söka information på Internet. Eftersom försöket blev så lyckat beslöt vi att vi även den här våren skulle erbjuda Känn dig förkurser. Den här gången kommer vi att erbjuda kurser i engelska och svenska som andraspråk. Vi har också varit tydligare i informationen och sagt att båda kurserna ligger på grundskolenivå för att, om möjligt, få fler att våga delta. Kurserna startar i mitten av april. Vår förhoppning är att skolan även i framtiden kommer att satsa på den här typen av kurser. Vi tycker att det är angeläget att nå ut till de grupper som känner störst osäkerhet och rädsla för att använda datorn som kommunikationsverktyg. Utmaning för pedagoger Det är inte bara en stor utmaning utan också en möjlighet för oss inom folkbildningen att på olika sätt arbeta med att överbrygga den digitala klyftan. Den tekniska utvecklingen ställer nya krav på människors färdigheter och när IT-tekniken får en allt viktigare roll i samhället krävs nya kunskaper om hur det nya mediet ska användas. Jag hoppas att jag genom mitt arbete kan bidra till att väcka de studerandes lust och intresse för att fortsätta att utveckla sina kunskaper och färdigheter i ett livslångt lärande. Monica Öhrn Johansson