Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
|
|
- Christoffer Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva Ingvarsson Marianne Jakobsson Lotta Jonasson Anna Jönsson Magnus Åfeldt
2 Sammanfattning Vi, ett arbetslag från Norretullskolans särskola och ett arbetslag från Kulltorpskolans särskola, har under höstterminen 2000 arbetat med kommunikation mellan skolorna via e-post och webkamera. Vi har haft tre träffar, en på respektive skola och en skogsutflykt, som utgångspunkt för kommunikationen. Vi hade som mål att eleverna skulle behålla sina sociala relationer trots att de går på olika skolor. En annan tanke var att skapa en mer naturlig övergång mellan tidigaredelen f-5 och senaredelen 6-9. Arbetet har tagit mycket tid i anspråk men det har varit mycket givande för våra elever och de har fått en bättre inblick i modern Informations och Kommunikations Teknik. Genom att vi i stor utsträckning arbetat med text knutet till en eller flera bilder har det blivit mer konkret för eleverna och de har kunnat sätta in texten i ett sammanhang på ett bättre sätt. Arbetet med webkameran blev ett lyft för de elever som hade svårt att hänga med i mailandet. Eftersom de med webkameran både kunde se och höra sin samtalspartner på den andra skolan fick de en verkligt konkret upplevelse. Vi påbörjade under hösten arbete med hemsidor som en del av eleverna varit delaktiga i. Många av eleverna tar numera själva initiativ till att skriva till någon kompis, syskon eller föräldrar. 2
3 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION BAKGRUND KUNSKAPSBAKGRUND TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR LITTERATURGENOMGÅNG SYFTE ÖVERGRIPANDE MÅL FRÅGESTÄLLNINGAR METOD RESULTAT DISKUSSION LITTERATUR FÖRTECKNING...9 3
4 1 Introduktion Vi har valt att arbeta med kommunikation via E-post och webcam, eftersom vi anser att den moderna IKT som finns idag är ett utmärkt hjälpmedel och pedagogiskt redskap för våra elever i särskolan. Vi, ett arbetslag från Norretullskolans särskola och ett arbetslag från Kulltorpskolans särskola, hade även tankar om att kommunikation mellan skolorna kunde underlätta för de elever som ska flytta från Kulltorpskolan till Norretullskolan. En annan tanke var att skapa nya social relationer och bibehålla de redan etablerade. 1.1 Bakgrund På Kulltorpskolans träningsskola hade vi under en längre period samverkat mycket mellan tre träningskoleklasser med sammanlagt 14 elever. De tre klasserna fanns stationerade i samma hus. Vi hade bland annat haft gymnastik, musik, slöjd, gemensamma tema arbeten och utflykter. Eleverna har också arbetat mycket i nivågrupperade tvärgrupper. Eftersom många av eleverna hade kommit upp i ålder för att börja högstadiet så flyttades sju elever från Kulltorpskolan till Norretullskolan nu i höstas. Under elevernas inskolning på vårterminen föddes iden att vi på något sätt skulle hålla kontakten mellan de elever som skulle flytta och de sju som skulle vara kvar på Kulltorpskolan. Många av de elever som går kvar på Kulltorpskolan kommer att flytta till Norretullskolan ht Under våren utökades Itisprojektet ytterligare med en träningskoleklass från Norretull vars elever tidigare hade gått på Kulltorpskolan 1.2 Kunskapsbakgrund Eleverna vi arbetar med är utvecklingsstörda och ligger på en väldigt skiftande utvecklingsnivå. Eleverna på Kulltorpskolan går i en årskurs 2-7 och de på Norretullskolan går i årskurs 6-9. På Kulltorpskolans träningskola finns det en klass med sju elever. På Norretullskolans träningskola finns 3 klasser. Två klasser med fyra elever per klass och en klass med sex elever. Vi är sammanlagt 11 pedagoger som deltager i projektet, fyra st från Kulltorpskolan och sju st från Norretullskolan. Alla eleverna har svårt med sin kommunikation och med sociala relationer. Den geografiska spridningen på eleverna är väldigt stor och de har inte så lätt att träffas utanför skolan/fritidshemmet. Eftersom fyra av eleverna går i en teckenspråkig klass så är det även svårt att använda telefonen. En del av eleverna läser och kan skriva enklare texter själva, men de flesta kräver att det finns någon vuxen med och hjälper dem att skriva och läser tillsammans med dem. Datoranvändandet är relativt högt på särskolan och de flesta av eleverna känner till grundläggande funktioner i datorn, såsom att starta och stänga 4
5 av datorn och öppna ett program. En av klasserna hade under vt 2000 skrivit E-post till varandra och till sina föräldrar. 1.3 Tekniska förutsättningar Utrustningen på Norretullskolan består av fem datorer, varav en personlig, en digital kamera, en webkamera och flexibord. På Kulltorpskolan finns fyra datorer, två digital kameror, en webkamera och flexibord. 1.4 Litteraturgenomgång Vi har under hösten läst IKT- relaterad litteratur som en del av vår fortbildning inom IKT- området. Mycket av litteraturen har varit spännande och fött nya tankar och idéer hos många av oss. Framförallt Rasks (1999) resonemang angående källkritik var något som vi upplevde som positivt. Etiska frågor är värda diskuteras även utanför IKT-området. Särskoleelevernas möjligheter att vara aktiva i samhället beror på det bemötande de får och de referensramar som vi ger dem. Även Chronsioes (1999) skrift om inlärningsstilar och it var givande ur perspektivet att vi alla lär på olika sätt. Det har vi många erfarenheter av inom särskolan där vi ständigt får vara kreativa för att hitta vägar att intressera våra elever för nya kunskaper. Sandström Madsén (1999) hade många tänkvärda citat i sin skrift. Våra elever kommer inte alltid ända fram till att formulera sig i skrift, men vi får hjälpa dem att hitta alternativa vägar att utrycka sig på. Det här citatet från Sandström Madsén (1999) är bra exempel på hur vi ser på särskoleelevernas läs och skriv process: Skrivandet börjar inte vi skrivbordet framför det vita pappret. Stunderna när man sitter på ändan vid datorn eller skrivmaskinen är bara en liten del av den skapande processen. Skrivandet börjar i världen. Det börjar där du är just nu/ / Det viktigaste är att vara nyfiken, iakttagande, närvarande och mottagande. Litteraturstudierna har varit intressanta i många avseenden, men vi har saknat litteratur som varit direkt riktad till oss som arbetar med på Särskolan med utvecklingsstörda elever. 5
6 2 Syfte Syftet med vårt arbete är att alla eleverna ska bli intresserade av att använda datorn som ett redskap för att kommunicera med omvärlden. Samt att alla efter sina förutsättningar ska kunna hantera sin E-post via first class. 2.1 Övergripande mål Att bibehålla samt att skapa nya sociala relationer. Att eleverna ska lära sig att så långt det är möjligt själva hantera E-post via First Class. Genom att eleverna bibehåller sina etablerade relationer underlättar vid skolbyte/stadiebyte. Att eleverna upptäcker datorn som ett hjälpmedel till kontakt och kommunikation. 2.2 Frågeställningar Hur ska vi få eleverna intresserade och motiverade att skriva ? Vad ska vi ha för gemensam plattform för kommunikationen mellan eleverna? Ex. Gemensamt tema, utflykter, träffar etc. Hur ska vi praktiskt gå till väga så att alla får post i sin mailbox? Hur ska vi arkivera elevernas mail så att de själva kan få en återblick? Hur kommunicerar elever som inte kan läsa eller skriva? 3 Metod Under vår första träff kom vi i de två arbetslagen överrens om att vi skulle ha tre träffar under höstterminen. En gång på varje skola och en gemensam utflykt. Inbjudningar till dessa tillfällen har skett via elevernas mailboxar. Vi bestämde oss för att använda digitalkameran för att dokumentera våra träffar. Vi bestämde att eleverna skulle maila till varandra en gång per vecka och vi valde olika veckodagar för att alla eleverna skulle få mail. Vi gjorde sändlistor för att underlätta mailandet mellan eleverna. Alla eleverna har en 6
7 pärm som de samlat sina skickade och mottagna mail, samt de digitala bilder som de fått. 4 Resultat Vi har arbetat med olika metoder i klasserna. Alla har hittat en modell som passar just de elever som finns i klassen. En del av klasserna har arbetat efter diktamen, där man skrivit mailet på papper i förväg som stöd för eleverna. Då har eleven satt sig själv och loggat in i first class och skrivit på egen hand. I de andra klasserna har en vuxen satt sig med eleven och hjälp eleven att få ner sina tankar i mailet. Eleverna har efter sin förmåga skickat mail till en hel klass eller någon enskild elev varje vecka. Mailens innehåll har till viss del styrts av de träffar vi haft. De har exempelvis skrivit om sina upplevelser vid någon av träffarna, men de har också skrivit personliga brev om vad de gjort under dagen eller om något kul som ska inträffa senare i veckan. Tyvärr så har eleverna nästan bara skrivit om sig själva och gett för lite feedback på de brev som de har fått. De digitala bilderna har haft stor betydelse för alla eleverna. Bilderna har framförallt gett dem konkreta upplevelser och de har kunnat skapa sig tydligare bilder och bättre förståelse av IKT. När vi startade upp arbetet lade vi stor vikt vid betydelsen av röd flagga och för att eleverna inte skulle tappa intresset var det, och är fortfarande, viktigt att det alltid finns en röd flagga när de öppnar mailboxen. Vissa av eleverna har lärt sig att logga in själva. Eleverna har själva fått välja ett lösenord, ett ord som betyder något speciellt för dem och är lätt att komma ihåg. Eleverna har även laborerat med formgivningen av sina mail, färg på text och typsnitt har varit en viktig bit för många. Många av eleverna har även upptäckt att de kan skicka mail till föräldrar, syskon och även kompisar som är hemma från skolan. Vi har även skickat mail till föräldrarna vissa dagar istället för att skriva i kontaktboken. För de som haft lite svårt att knyta an till den elektroniska posten, så fick de ett lyft när vi köpte webkameror till de båda skolorna. Eleverna fick en verkligt konkret upplevelse då de kunde se och höra någon från den andra skolan. Arbetet med webkamerorna har gått över förväntan och eleverna har varit mycket intresserade och tyckt att det varit spännande att kunna prata med och se sina kompisar på den andra skolan genom datorn. Alla eleverna har samlat sina mail och digitala bilder i pärmar. På båda skolorna har arbete med hemsidor påbörjats och eleverna har börjat göra egna sidor på nätet. Tyvärr så har det inte fungerat att använda flexibordet när eleverna skulle maila. Vi pedagoger har lärt oss mycket och ansvaret för datarbete med eleverna är nu jämt fördelat mellan alla. 7
8 5 Diskussion Vi har alla upplevt arbetet väldigt positivt och det har varit mycket spännande att följa de processer som uppstått genom att eleverna har mailat med varandra. Många av eleverna har upptäckt att datorn inte bara är till för spel utan är ett redskap för kommunikation, där de kan förmedla önskningar, känslor och reflektioner av olika slag. Bilderna som de skickat till varandra har också varit mycket viktiga. Framförallt har bilderna gett dem en konkret upplevelse och eleverna har kunnat knyta an och förstå vem som skickat mailet. Vad som varit negativt under arbetet är att vi har varit en väldigt stor grupp, 11 pedagoger och 25 elever, vilket gjort att det vid vissa tillfällen varit tungrott. Eleverna har ofta haft svårt att komma på vad de ska skriva och innehållet i mailen har till stor del fått styras av oss vuxna genom att vi fått ställa ledande frågor. Det som vi pedagoger känt att vi missat är att skapa en dialog mellan eleverna, framförallt att följa upp de frågeställningar som de skickat till varandra. Det som varit mycket positivt är att eleverna och vi pedagoger bibehållit våra sociala relationer och hållit kontakten med våra kompisar och kollegor. Tidigare när elever flyttat från Kulltorpskolan så har eleverna som varit kvar på skolan inte pratat så mycket om de som flyttat till senaredelen 6-9 på Norretull. De har även återupptagit de relationer som fanns till klassen som funnits på Norretullskolan under ett par år. Arbetet har tagit mycket tid i anspråk, vilket har varit både positivt och negativt. En del saker som man vanligtvis gör har blivit åsidosatta, men å andra sidan har arbetet fött nya tankegångar och även utvecklat läs och skriv processen hos många av eleverna. Arbetet kommer att fortsätta under våren och bör intensifieras då eftersom några av barnen från Kulltorpskolan ska börja senaredelen HT Tidigare har ett skolbyte varit en svår bit för många av våra elever, men i och med kommunikationen som skett mellan eleverna på de båda skolorna har det svåra vänts till något positivt och spännande. Tanken är att kontakten ska fortsätta, men nu kan eleverna mer spontant välja vem de vill maila med. Vinsterna med arbetet har blivit större än vad vi kunnat ana. Familjerna har blivit intresserade och hjälpt sina barn att skicka mail till skolan. Detta har varit speciellt värdefullt när någon varit sjuk. VI har kunnat skicka krya på dig mail mellan hem och skola. Mailandet har blivit ett naturligt inslag i vardagen. Vi vill utveckla elevernas förmåga att formulera sig och svara på frågor som ställs. Sikte mot framtiden och vuxenlivet. 8
9 6 Litteratur förteckning Cronsioe, I. (1999) Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet Rask, S- R. (1999) Med eller utan filter? KK-stiftelsens skriftserie, nr 5 Sandström Madsén (1999) Att tänka med penna och med dator. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet 9
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merITiS-rapport Köpinge skola
Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merKvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008
Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).
Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merPedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merTALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merHedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson
Sånnaskolan ITiS rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson Hedvig från A Ö ITiS rapport Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Innehållsförteckning 1 Bakgrund
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merRapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan
Rapport Grön Flagg Förskolan Kåsan/Fröviskolan Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-29 13:33:31: Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet!
Läs merSystematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015
Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och
Läs merITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merKvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och
Läs merPlanering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:
Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merKvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merSkörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Soluret 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merElevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Läs merLust till förbättring Team Hjortsjöskolan.
Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan. Teamet: Mål: Teamet består av 6 personer verksamma på Hjortsjöskolan i Vaggeryd. De som ingår i teamet är Leif Jansson (Ma/No lärare år6) Karin Jakobsson (So-lärare
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merArbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14
Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merSkee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, fritidshem och förskoleklass Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merHär följer några sidor mötestips ur vår bok
23 Här följer några sidor mötestips ur vår bok Varför ska du ha ett tydligt syfte? 1. Du blir mer inspirerad OCH inspirerande. Det syns på hela personen när hon eller han agerar utefter ett tydligt syfte.
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merVälkommen som testpilot av plattformen PictureMyLife!
Kommunicera enkelt med bilder TESTPILOT Välkommen som testpilot av plattformen PictureMyLife! digitala verktyg för barn och unga med behov av särskilt stöd. Kul att du vill vara med och testa den första
Läs merFörskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan
Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merArbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Våra styrdokument på förskolan är: Skollagen Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskole- och skolplan för Nybro kommun Arbetsplan reviderad
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merPlan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan
Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan Innehållsförteckning 1. Övergripande arbete 2. Aktiviteter för årskurs 7 3. Aktiviteter för årskurs 8 4. Aktiviteter för årskurs 9 6. Utvecklingsarbete
Läs merKvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs mer"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"
Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder,
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2011/12
2012/10/22 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Gärde skola och fritidshem 1 Innehållsförteckning 2 1. Presentation av skolan Gärde skola Gärde Byskolvägen 2, 793 50 Leksand tel. 0247-805 40 fax. 0247-333
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merIt-politik Fakta i korthet
På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 augusti september Furubackens förskola Sammanfattande analys av enhetens resultat för läsåret 2012/2013 Vårdnadshavarna visar i årets brukarenkät att de som helhet
Läs merGOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN
GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN Annika Cajfeldt och Helene Berglund Strömsbergsförskola 1 Jönköpings kommun 9 mars-08 Slutrapport för team i God ljudmiljö inom förskolan. Teamet Annika Cajfeldt och Helene
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merHopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!
Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö
Läs merHällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda
Läs merKlockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem är det som omfattas av planen. Ansvariga
Läs merMariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget
Läs merHandlingsplan. Hägneskolan
Handlingsplan Hägneskolan Läsåret 2009-2010 Innehåll Hägneskolans utvecklingsområden Normer och värden Kunskap - kommunikation Arbetsområde Grön Flagg - temaområde närmiljön Handlingsplaner Plan för IT
Läs merArbetsplan Stockby Förskola
Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs merLagga. Lokal IT plan
Lagga Lokal IT plan Lagga Augusti 2011 Laggas IT vision Lagga skola, förskola och dagbarnvårdare ska vara Knivsta Kommuns spjutspets inom IT utveckling 2025! Tillgänglighet Pedagogerna ska ha tillgång
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs mer