ITiS-rapport Köpinge skola

Transkript

1 Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson

2 Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund till rapporten 1.2 Aktuell skola 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte med projektet 2.2 Frågeställningar 3 Litteratur 3.1 Ögon, öron och ord/ Redskap för källkritik 3.2 Gruppen som grogrund 3.3 Den obändiga söklusten 4 Projektets uppläggning och genomförande 4.1 Arbetsgång 4.2 Metodiskt genomförande 5 Resultat 5.1 Introduktion till redovisningen 5.2 Analyser 5.3 Slutsatser 6 Diskussion 6.1 Diskussion kring projektet 6.2 Slutsatser av projektet Litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1 Kurser och seminarier Bilaga 2 Genomförande i tidsföljd

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund till rapporten Linje A och linje B på Köpinge skola är med i ett EUprojekt, där vi är beroende av att använda IKT. Vi förstod, att ITiS var en möjlighet för oss och våra elever att bättra på våra kunskaper inom det här området. Vi valde att arbeta med lekar för att se, om detta kunde påverka kamratrelationer på raster och grupparbete under lektionstid. Vi har märkt att barn, både när det gäller inne och ute, är dåliga på att hitta på något att leka och sällan leker traditionella lekar. Personalen i båda linjerna var flitiga användare av datorn som ett ordbehandlingsredskap och utnyttjade även digitalkameran, men samtliga ville öka sin dator-kompetens. Linje A och linje B har vardera 5 datorer, och då kommunens mål är 1 dator/5 elever har vi ännu en bit kvar dit. Vi hade stött på svårigheter i vårt EUprojekt,när vi skulle göra månadstidning och datorerna på skolan hade olika ordbehandlingsprogram. Vi önskade programmet Word på fler datorer. Vi är kopplade till kommunens intranät, som ger eleverna möjlighet att chatta med varandra utan att vara uppkopplade på internet. Denna möjlighet utnyttjade 4-5-eleverna redan innan projektets början. Vår strävan var att också 2-3-eleverna skulle bli vana vid att använda kommunens intranät och att samtliga elever ( undantag åk 1) skulle utnyttja den möjlighet de har att sända e-post (samtliga elever i åk 2-5 har egna e-postadresser). 1.2 Aktuell skola Köpinge skola inom Kristianstads kommun har tre 0-5-linjer och en 1-5-linje. I ITiS-arbetet deltar linje 1-5A och 0-5B och följande pedagoger är involverade i arbetet: Ewa Elowsson(fritidspedagog),

4 Brita Åkesson, Agneta Söderström, Anette Nilsson och Ingrid Larsson (samtliga grundskollärare). I linje A finns det 37 elever och samtliga är aktiva i ITiS. I linje B deltar 34 av barnen aktivt. 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte med projektet Syftet med vårt projekt var att inspirera eleverna till att utöka sin sociala kompetens. Vi ville också att eleverna skulle kunna använda IKT på ett naturligt sätt i den vanliga undervisningssituationen. Som avslutning på vårt lekprojekt ville vi pedagoger göra en hemsida med hjälp av elevernas egna bilder, texter och foton. Den skulle belysa och beskriva vårt arbete med projektet Bygga broar genom lek. 2.2 Frågeställningar Lekte man samma lekar förr, som man leker nu? Om inte, kan det ha funnits fördelar med de gamla lekarna, som vi har missat idag? Leker flickor och pojkar olika slags lekar? Har traditionen något att göra med att flick-lekar blir och förblir flicklekar och pojklekar blir pojklekar? 3 Litteratur 3.1 Ögon, öron och ord/redskap för källkritik Ur "Ögon, öron och ord/redskap för källkritik" saxar vi följande: "Vitsen med det undersökande arbetssättet är ju just att man utifrån den egna kunskapen, förförståelsen, genom att undersöka och diskutera fenomen, förvärvar och utvecklar ny kunskap, som också

5 omfattar metoder för problemlösning. Gradvis ökar förståelsen/ kunskapen om hur man arbetar problemlösande. Vägen, processen är alltså viktig och insikten om detta är viktigt för eleven." Vi har som arbetslag arbetat på det sätt som beskrivs i artikeln, men också våra elever har följt det konceptet, vilket vi tydligare visar i genomförandedelen 4.1. Att tänka på : Öva barnen att tänka orsak och verkan. Berätta i en händelseföljd. Öva vidare att från frågan söka ett svar. Träna ofta i att tänka kritiskt. Vem säger det här? Källkritik kan inte nog betonas. Det är inte bara redovisningen som allt ska fokuseras till. Vägen dit är väl så viktig. Det är där man lär sig att tänka kritiskt och lär nya saker. Processen, arbetsgången är viktig. Hur har eleverna tänkt? Det är viktigt att barnen får insikt om detta (metaperspektivet). Tre sätt att samla fakta 1. Informationssökning - samla fakta (det finns färdiga rätta svar). 2. Fakta samlas in, sammanställs och diskuteras. 3. Informationssökning är att granska och analysera. (Fritt ur "Ögon, öron...) "Att kunna söka information i syfte att få material för eget ställningstagande är en del av att leva i en demokrati." 3.2 Gruppen som grogrund Gruppen som grogrund har varit ett arbetsmaterial med gruppstärkande övningar. 3.3 Den obändiga söklusten Bodil Jönssons och Karin Rehmans Den obändiga söklusten har varit en inspirationskälla. Efterhand har bilden av människan som den passivt lärande, den stämplingsbara, modifierats till den aktivt

6 lärande. Med lock och pock har man försökt återskapa det sökande i människan, det som ta-handom-viljan trängt undan. 4 Projektets uppläggning och genomförande 4.1 Arbetsgång A Vi gnuggar geniknölarna för att reda ut begreppet "lekar". (Mindmap) B Vi gör avstamp där vi befinner oss. Vilka lekar leker vi nu? C Vi går bakåt i tiden. Hur ska vi få reda på, vad man lekte förr? Vi frågar personer ur tidigare generationer( t ex föräldrar eller andra släktingar). D Var kan vi mer hitta lekar? I böcker, dataspel och videofilmer? E Finns det årstidsbundna lekar? Kan vi hitta på egna årstidsbundna lekar? F Finns det traditionella lekar som hör ihop med olika högtider? G Hur många ska man vara, när man leker? Vi hittar på egna lekar och bestämmer antalet. 4.2 Metodiskt genomförande Genom barnens intervjuer hemma beträffande lekar skapades intresse och nyfikenhet för nya och gamla lekar. Vi samlade barnen och skrev ordet lek på tavlan. Barnens egna förslag växte fram i en mindmap. Efter detta gick vi ut och lekte apelsinleken. Detta blev vår första lek i ITiSprojektet. Efteråt samlades vi för att utvärdera dagens

7 aktiviteter. Nu kände både barn och pedagoger, att detta med lekar var rätt. Det gällde också att hitta rätt planeringsdag. Vi valde måndagen, som tidigare var en planeringsdag för ett arbetslag.vid följande ItiStillfälle fick barnen välja och skriva på en lapp fyra kamrater, som de ansåg sig kunna samarbeta med. Detta hade vi som underlag för vårt sociogram. Valentindagen den 14 februari firade vi med lekar och marsipantårta. Kärleksleken och Ryska posten stod på programmet.efter sportlovet hade vi tur med vädret. Vi fick uppleva en härlig vinterdag.barnen lekte snölekar och gjorde skulpturer i snön. Vi hade digitalkameran med oss och barnen tog några härliga bilder.när vi hade samlat ihop material var det dags att börja låta barnen dokumentera på datorn. Eleverna satt i sina grupper och dokumenterade sina lekar.vi hittade klippdockor på internet och 2:orna fick klippa ut och måla dockorna. De fick sedan leka med dockorna.detta var något de inte hade gjort tidigare. När 2:orna arbetade med sina dockor fick 3-5:orna titta på en videofilm om Kalle Blomqvist. Elevernas uppgift var att studera lekarna i filmen och sedan skriva om dem. På liknande sätt gjorde några 2:or vid ett annat tillfälle med dataspelet Inget knussel, sa Emil i Lönneberga.

8 5. Resultat 5.1 Introduktion till redovisningen I början av vårt projekt gjorde vi sociogram i två av klasserna. Det upprepade vi i maj månad. I övrigt har vi iakttagit eleverna i klass-situationen och ute på rasterna för att se, om vi kunnat märka förbättringar i kamratrelationerna. I tre av klasserna har vi gjort fasta grupper, delvis från elevernas eget val. I de här grupperna har de arbetat med lekar och ibland hittat på nya lekar. 5.2 Analyser Av sociogrammen har man kunnat märka att enskilda elever inte fått lika många val vid det andra tillfället (mer uppdelat). Från 11 respektive 10 val har två elever t ex fått 7 respektive 8 val. Det finns fortfarande elever,som ej blivit valda, men i en del fall är det andra elever än vid den första mätningen. De fasta grupperna har fungerat bra. Engagemanget har varit stort. Kreativiteten har växlat men i stort sett varit över förväntan i samtliga grupper. Vi har tyckt oss märka mer aktivitet på rasterna och i viss mån sett nygamla lekar t ex bolla mot vägg och kasta näsa. 5.3 Slutsatser I mitten av maj hade vi öppet hus för föräldrarna. Då passade vi på att ha utställning av vårt ITiSarbete. Några av de äldre eleverna visade en bildsvit på drygt 30 bilder från vårt ITiS-arbete med videokanon på storskärm. Vid det tillfället fick också föräldrarna prova på några av de lekar, som de själva lekt under sin skoltid, hopprep, twist, hage,kula,kasta näsa mm. Eleverna fick lära sig mer av de här lekarna, eftersom det var föräldrarna, som var proffs. Lyckat! När det gäller pojk- respektive flicklekar fick vi oss en tankeställare, när vi arbetade med pappersdockor.

9 Eftersom detta var nya lekar för barnen,fanns det inga könsspärrar här. Flickor och pojkar lekte lika glatt med pappersdockorna. Projektet har också medfört, att vi fått fyra nya Word-program installerade på skolan, och att samtliga övriga datorer försetts med Word-Viewerfunktion. Samtliga elever i projektet har gjort presentation av sig själva på Buf-online (kommunens intranät) och har även prövat på att använda digitalkameran.vi har ytterligare några elever, som har fått brevkamrater på våra partnerskolor i EU-projektet. De har utbytt e-postadresser och några har börjat maila. 6 Diskussion 6.1 Diskussion kring projektet Efter det första mötet med ITiS infann sig total brainstorm. Vi ville så mycket och intresset från så väl oss vuxna som hos barnen var stort. Det svåra har varit att begränsa sig. Vi har känt oss lite stressade av tiden som stod till vårt förfogande. Men sen fick vi tänka om, det vi gör nu är ju ett arbete som underlättar för oss i framtiden. Det har varit otroligt intressant och givande. Tyvärr fanns det en del rent praktiska hinder eftersom vi är en sammanslagen grupp av två arbetslag. Vi hade ett tillfälle i veckan då vi kunde

10 planera vårt arbete och kolla av hur det framskred, och vid två olika lektionspass arbetade vi rent praktiskt med barnen. Det hade känts bättre om vi kunnat arbeta mer naturligt under hela veckan med vårt ITiS projekt. Loggboksskrivandet har varit ett stöd för minnet och man får ett stöd för det fortsatta arbetet genom att se, hur man själv tänker. Tyvärr har vi inte alltid hunnit med att föra loggbok så mycket vi själva önskat. Träffarna och seminarierna har varit mycket intressanta liksom samtalen i basgrupperna. Att få diskutera med andra arbetslag om eventuella problem och ge tips till varandra har gett oss mycket. Datorarbetet med barnen har fungerat bra, även om de yngre barnen behövt en hel del hjälp, men här fick vi gratis in ett moment. Barnen hjälpte varandra på ett naturligt sätt utan konkurrens. De äldre barnen har använt såväl digitalkameran som scannern på egen hand. De har själva även dokumenterat och skrivit till sina bilder. Datorn har blivit ett mer naturligt arbetsredskap för såväl forskning som vid kompissnack via mail. De flesta barnen kan nu skicka och ta emot e-post och mailen används flitigt. Detta är ytterligare ett utmärkt arbetsredskap i såväl svenska som i andra traditionella skolämnen. Vid våra praktiska arbetspass har barnen visat på en stor kreativitet och uppfinningsrikedom. De har hittat på nya lekar i snön och nya bollekar m m. Såväl förberedelser som själva utförandet har fungerat bra.att de klarat att skriva om sina lekar och infoga bilder på datorn har gett barnen respons på, att dom har lyckats bra med sitt arbete. När de yngre barnen haft sina pappersdockor i dockskåpet har de varit helt inne i sin lek. Vi ser nu fram emot, att vår hemsida ska bli färdig, för att genom den även kunna nå föräldrarna och ge dem en naturlig inblick i skolarbetet.

11 6.2 Slutsatser av projektet Så här vill vi fortsätta: Eleverna lär sig att skapa egna hemsidor i Netscape.Samtliga pedagoger, som arbetar med ITiS lär sig att använda den videokanon, som finns på skolan. Vi ska skapa linjens egen bokkonferens och naturkonferens. De äldre barnen fortsätter att lära de yngre barnen att använda Buf online. Vi fortsätter med lekar i linje A-B läsåret Eu-projektets tidning, To know us better, blir focus för lekar. Ett utbyte av lekar och en beskrivning med bilder och text. Vi vill samla dem till en idèbank, ett häfte, innehållande lekar från Finland, England, Grekland och Sverige.

12 Litteraturförteckning Studiehandledning för arbetslagen inom ItiS Johansson, Ann-Cathrine Det finns ingen IT-pedagogik Skolverket Internet på gott och ont Hylén, Jan Fönster mot omvärlden - Europeiska skoldatanätet Sandström Madsén, Ingegerd Att tänka med penna och dator KK-Stiftelsens skrivelse Med eller utan filter? Wiklund, Ann Ögon, öron och ord/ Redskap för källkritik BUF IKT-policy för Barn- och utbildningsförvaltningen och Elever på BUF On-Line-policy Cronsioe, Ingela Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling Jönsson, Bodil Den obändiga söklusten Wahlström, Gunilla O Gruppen som grogrund

13 Kurser och seminarier Bil 1 Vecka 2 9/1 Startmöte på KICK kl Vecka 3 Knapptryckarkurs på KICK kl Vecka 4 Knapptryckarkurs på KICK kl Vecka 5 30/1 Seminarium 1: IKT och utvecklingsarbetet Litteratur: Johansson: Det finns ingen IT-pedagogik KICK kl Vecka 6 Knapptryckarkurs på KICK kl Vecka 7 Knapptryckarkurs på KICK kl Utkast till projektbeskrivningen inlämnat. Vecka 9 26/2 Projektbeskrivning. Genomgång av upplägget med Marta Palla. KICK kl /3 Barbro Nilsson, handledning i Köpinge kl Vecka 10 7/3 Seminarium 2: IKT i praktiken Litteratur: Internet på gott och ont. Hylén: Fönster mot omvärlden Europeiska skoldatanätet. Madsén: Att tänka med penna och dator. Vecka 11 15/3 Barbro Nilsson, handledning i Köpinge kl Vecka 12 19/3 Arbete i arbetslaget i Köpinge kl Vecka 13 26/3 Vecka Seminarium 3: IKT och lärande Litteratur: Med och utan filter. KK-stiftelsen Wiklund:Ögon, öron och ord/ Redskap för källkritik KICK kl Studiebesök och granskning av internetresurs.

14 Vecka 14 5/4 Handledning av Barbro i Köpinge kl Vecka 16 Arbetslagsarbete i Köpinge 20/4 och 21/4 Vecka 17 Arbetslagsarbete i Köpinge 25/4 och 27/4 26/4 Handledning av Barbro på KICK kl Vecka 19 10/5 Vecka 24 12/6 Seminarium 4: IKT i världen Litteratur: IKT-policy för Barn- och utbildningsförvaltningen Litteratur: Cronsioe, Ingela Lusten att lära och lusten att leda Redovisning av ITiS- projektet Litteratur: Granström: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete KICK, kl Elever på BUF On-Line-policy KICK Vecka 22 28/5 Vecka 22 31/5 Möte med Marta Palla. Genomgång av rapporten. KICK, kl Handledning av Barbro Köpinge kl

15 Arbetsgång Bil 2 Vecka 2 Barnen får öppna och skriva presentation på First Class. Vecka 3 Eleverna får i uppgift att fråga hemma vad föräldrar och släktingar lekte som barn. Barnen visar i grupp lekar som de leker nu. Vecka 4 Barnen fortsätter att visa sina egna lekar. Vi gör snottraleken och inga barn kände till den innan. Rektor och arbetsledare bjuds in att delta i leken. Kul tyckte alla! Vecka 5 Pedagogerna berättar för barnen om ItiS. Vi skriver ordet lek på tavlan, och barnen får hjälpas åt att forma sin egen mindmap om detta. Ute leker vi apelsinleken, ett tips vi har fått av en förälder. Barnen leker även egna påhittade bollekar i skogen. Vecka 6 Eleverna får välja tre kompisar, som de kan samarbeta bra med. Vi gör ett sociogram av detta, vilket ska användas som ett underlag till vår utvärdering. Vecka 7 Alla hjärtans dag! Vi leker kärleksleken och ryska posten. Barnen bjuds på en kärlekstårta bakad av en lokal konditor. Vecka 8 Sportlov!

16 Vecka 9 En kall och snötäckt vinterdag! Barnen fördelas i 5 fasta lekgrupper som består under hela Itisarbetet. Barnen visar olika snölekar i sina grupper och sedan för alla grupper. Vecka 10 Barnen börjar att dokumentera på datorn om sina lekar. Vecka 11 Två barn i varje grupp dokumenterar tidigare lekta lekar och de övriga barnen leker gömma nyckeln. Vecka 12 2:orna börjar klippa ut och måla klippdockor. De leker en stund med sina dockor. 3-5:orna tittar på Kalle Blomqvist på video och studerar ev. lekar på filmen. En lapp om målsmans godkännande om tillståndvi leker kärleksleken och ryska posten. Barnen bjuds på en för att publicera barnens namn och bild på Internet. Vecka 13 Vi åker buss till museet för ett studiebesök. Guiden berättar för oss om Det rika och Det fattiga hemmets leksaker. Vi får även titta på gamla leksaker och sedan provar vi dem. Alla leker sedan medeltidslekar på museets innergård. Vecka 14 Påskdags! Vi rullade ägg, hade äggpickning och lekte hönan som värpte. Vi gjorde väggmålningar, som speglar lekar under hundra år. Detta är en förberedelse för Öppet hus den 15/5, där även delar av ITiS arbetet kommer att visas, och presenteras av eleverna. Vecka 15 Påsklov! Fritidsbarnen åker buss till Furuboda med sina pedagoger och skolans rektor. Alla leker sandlekar. Sedan går vi en påskrunda i skogen och på

17 påsklappar får fritidsbarnen olika uppgifter att utföra Vecka 16 Vi gör figurer till väggmålningarna, föreställande lekande barn under hundra år. Vecka 17 ItiS både tisdag och torsdag. En fritidspedagog, Kristina Cartbo, anställd inom kyrkans verksamhet kommer till skolan. Hon visar oss olika kontakt och koncentrationslekar inomhus. Magnus Elmblad, Köpinges präst fortsatte med koncentrationslekarna på torsdagen. Vecka 18 Väggmålningarna görs klara och vi dokumenterar till dessa. Vecka 19 Veckans övning är att träna urval av alla lekar, som ska lekas för och med föräldrarna. Barnen spelar kula och 0-1 åker till Tollarps kulfabrik.