1-6:an skriver sig till läsning läsåret
|
|
- Åsa Bergman
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3 grupperna. Vi fick också 2 nya scanners så under ht hade vi 1 scanner i varje grupp. Under detta första läsår i projektet har vi inte haft ståplatser vid datorerna, men i maj 2006 beviljades vi pengar till nya fina datorbord som vi kan starta ht 2006 med. I början av vårterminen 2006 kraschade 1 dator, den enda lite modernare som fanns i grupp 2, nämligen XP:n. På den datorn fanns också allt material till hemsidan och material till projekthemsidan, så det blev problematiskt i några veckor. Den scanner grupp 2 hade gick inte att återinstallera på XP:n när vi väl fick tillbaka den. Efter sportlovet fick vi dock 4 nya datorer, så våra gamla kunde vi slutligen göra oss av med. Utvärdering av målen. Övergripande mål: Samtliga elever ska utveckla sitt skrivande. Eleverna har utvecklats mycket under året. Denna grupp har arbetat med skrivandet på dator, där man även kan se att deras lärande inom andra områden kommit till uttryck i projektarbetet. I denna grupp har samtliga elever utvecklat sitt skrivande. Detta gäller såväl formellt som innehållsmässigt. I och med friheten från tvånget att använda penna, kunde eleverna koncentrera sig mer på innehållet, mer på att analysera texternas kvaliteter. Vid all skrivning har textflödet ökat markant. En del elever har utvecklat sitt skrivande medan andra ligger på samma nivå som i höstas. Under vårterminen har gruppen ägnat sig mer åt geografi (Sveriges landskap) och matematik. Samtliga elever ska utveckla sitt ordförråd och sin verbala uttrycksförmåga. Datorskrivandet har stimulerat nyfikenheten på ord. Det har hänt en hel del under året när det gäller ordförrådet. Ett nyvaknat
2 intresse för konstiga ord är påtaglig. Det har blivit roligt att leka med ord. Ord som man inte förstår har blivit intressanta att experimentera med. Ordlistan har blivit intressant att slå i både när det gäller ordens betydelser och ordens stavning. I den här gruppen elever har jag inte tidigare märkt av en sådan nyfikenhet. Inte heller har jag märkt att ordlistan blivit ett redskap för eleverna. Den har mest varit ett tråkigt MÅSTE. Det har medfört att jag uppdaterat vårt bestånd av ordlistor (SAOL:s senaste och Norstedts första ordbok) Enskilda elever har utvecklat sitt ordförråd, men det är svårt att säga om det har med datorskrivandet att göra. Nyfikenheten på ord har väckts i läsningen. Samtliga elever i år 2-6 ska bli bättre läsare. Intresset finns hos alla elever. 3 elever är intresserade, men kan ännu inte läsa. 2 elever har knäckt läskoden och 2 elever läser enkla böcker (åldersadekvat). Samtliga elever i gruppen har gått framåt när det gäller läsningen. Utvecklingen enligt LUS-schemat stödjer detta. Men det märks också på att nu ger inte eleverna upp inför en mer komplicerad text än de varit vana vid. De anstränger sig mer och tror mer på att de ska klara av att läsa även sådant som verkar kryptiskt vid första påseende. En svårighet tidigare har varit att många elever inte trott sig om att klara av texter och därför har de också gett upp innan de ens försökt. Grupp3: Hälften av eleverna i grupp 3 har blivit bättre läsare. Elever som låg på LUS 7 ligger nu på De elever som låg på LUS 13 har stannat kvar där. Samtliga elever i år 2-6 ska utveckla sina kommunikativa förmågor. Vi har inte kommit så långt att man tydligt kan se det. Eleverna har ännu inte börjat arbeta parvis vid datorn, men några kan maila. De flesta i gruppen har sina största svårigheter när det gäller kommunikation med omvärlden. Det som sker här är kanske inte alltid så dramatiskt men väl märkbart. Parskrivandet har gjort att kommunikationen mellan eleverna har blivit större i arbetssituationen. För vissa är detta svårare än för andra. För två elever, som båda har utpräglat svårt att samarbeta med andra vad det än handlar om, har strategin blivit att de kan skriva på samma projekt men vid var sin dator. De har delat upp arbetet strikt mellan sig och skriver olika kapitel var för sig. Sedan har de arbetat på att få detta samman till ett gemensamt projekt. Detta projekt blev dock oavslutat, sedan en elev uteblivit från skolan de senaste
3 veckorna och den andra eleven nu fortsätter till högstadiet. Kommunikation via e-post är något som alla i gruppen behärskar. De kan öppna, svara, skriva nytt, bifoga bilagor och hantera adressboken. De använder sig av e-posten på olika sätt, de skickar meddelanden till varandra och de skickar in sina alster till projektsidan. En del elever har utvecklat sina kommunikativa förmågor. Att göra eleverna till producenter inte konsumenter. Grupp1: Eleverna använder enbart eget bildmaterial och egna texter vid datorskrivandet. Grupp2: Ingen elev använder sig numera av clip-art. I början var det inte alls populärt att jag förbjöd eleverna att använda clip-artbilder. Men efter en tid var det ingen som ifrågasatte detta. Samtliga producerar egna bilder, antingen för hand eller med hjälp av digitalkamerna till sina texter och är nöjda och stolta med det. Alla elever är nu producenter och inte konsumenter! Förut gick det åt enormt med tid till att leta bilder i Clip-art. Den tiden kan nu läggas på annat, t.ex motorisk träning. Konkreta delmål: Samtliga elever i år 2-6 ska lära sig behärska tangentbordet och få möjlighet till att arbeta med tangentträningsprogram. Alla elever hittar på tangentbordet med varierande skicklighet. En elev använder inte båda händerna, men övriga gör det. Vi har inlett arbetet med fingersättningen. Tangentträningsprogrammet Tangenta har använts vid olika tillfällen under läsåret. I den här gruppen elever var datorvanan och vanan att använda ordbehandlingsprogrammet störst. Alla elever hittar bra på tangentbordet och alla använder båda händerna, dock med varierande fingersättning. I början introducerade jag Tangenta för eleverna, men det var bara intressant till en början, sedan tyckte de att de inte hade tid med det. De måste ju hinna skriva också! Linjen som ritats upp på tangentbordet med hjälp av Tipp-X har fungerat bra för samtliga. Grupp3: Alla har arbetat med Tangenta och använder båda händerna vid skrivning. Några provar på att lära sig fingersättning. Samtliga ska bli trygga med ordbehandlingsprogrammet Word. Grupp1:
4 Eleverna har lärt sig vissa funktioner som Spara, Skriv ut och Delete och de börjar lära sig att använda mellanslag. Vissa kan använda riktningspilarna. Samtliga elever har utvecklat sina färdigheter när det gäller Word. De har lärt sig klippa och klistra. De kan använda hopp-pilarna (vi kallar riktningspilarna så), skriva ut dokument och spara sina dokument. De kan också använda sök-funktionen för att hitta sina dokument. De kan infoga bilder. De kan skapa mappar och ordna sina dokument med hjälp av detta. Alla känner till kortkommandon som Ctrl A (markera allt), Ctrl C (kopiera), Ctrl X (klipp ut) och Ctrl V (klistra in). Några föredrar också att använda dessa. Alla känner också till att man kan ersätta dubbel-klick med enter och några gör det också (de som har haft svårt med dubbelklicket!). Alla elever är trygga med ordbehandlingsprogrammet Word. En del kan också följande kortkommandon: Ctrl A, Ctrl C och Ctrl V. Samtliga ska kunna hantera scanner och digitalkamera. Eleverna har ännu inte kommit så långt i sitt datoranvändande. Vi har hittills lagt in scannade elevbilder till text åt eleverna. Samtliga elever har provat på att arbeta med scanner och bildprogram. 1 elev kan självständigt hantera scannern och bearbeta sina bilder i Photoshop. För de övriga behöver jag mest bara stå bredvid som stöd. Samtliga elever har också använt sig av digitalkameran och 1 elev kan självständigt överföra bilder till datorn samt bearbeta dessa. De övriga behöver mycket lite hjälp. En del elever har arbetat med scanner och digitalkamera men mer träning inom det här området behövs. Eleverna ska successivt tränas till att arbeta parvis. Detta kan vara en svårighet för vissa av våra elever, men ett av våra mål är ändå att de ska kunna göra det, på grund av de möjligheter detta ger till den alternativa språkutvecklingen. Vi har ännu inte börjat med detta. I höst kan vi komma dit. Vi har börjat försiktigt. Först har jag använt samarbetsövningar, mycket enkla, som de parvis skulle genomföra. I detta skede bestämde jag som lärare vilka de skulle arbeta tillsammans med. Sedan började vi med att de
5 skulle skriva kortare texter tillsammans och inledningsvis bestämde jag även här vilka som skulle arbeta med varandra. Efter detta har jag växlat mellan att göra skrivövningar där jag bestämt vilka som skulle arbeta ihop och att de själva fick välja vem de skulle arbeta med kring en text eller en bok. Det har varit och är svårigheter i detta, främst beroende på att flera i gruppen just har svårighet med kommunikationen. Men jag märker att det går lättare, igångsättningsfasen blir allt kortare och eleverna börjar bli bättre på att använda sig av varandras färdigheter. Fortfarande är pararbetet svårt. Enstaka gånger har eleverna själva önskat att få arbeta i par. Men vi har än så länge sett det mer som en social träning än en utveckling av skrivandet. Elevernas arbeten ska publiceras på en särskild projekthemsida, som föräldrar och pedagoger i Sigtuna kommun kommer att ha tillgång till. Detta för att föräldrar ska ha full insyn i det pedagogiska arbetet och för att pedagoger i Sigtuna kommun ska ha möjlighet att följa projektet och förhoppningsvis få inspiration av det vi gör. Vi har börjat med detta. I synnerhet mot slutet av vårterminen. Det krävs att en lärare är någorlunda bekväm med att hantera Frontpage för att detta ska fungera. Det har fungerat ganska bra så här långt. Vissa problem har uppstått beroende på tekniken. I kommunen har vi ju ett nätverk. Men det har varit och är vissa svårigheter att arbeta med hemsidan inom nätverket, så jag hade fram till januari arbetat från en vanlig XP, som låg vid sidan om (fet klient). I januari kraschade den datorn. Det ställde till en del trassel och därefter har jag börjat arbeta inom nätverket, från tunna klienter, vilket varit lite trassligt ibland, men nu har jag lärt mig att hantera svårigheterna så nu går det bra. Jag har haft mycket hjälp från Sanna Takanen när det kört ihop sig. En del föräldrar är intresserade och går in på projektsidan och tittar. En del uppmärksamhet utifrån har vi också fått. Vi lägger ut elevers arbeten. Men under våren har mycket skrivande varit personligt och därför har vi valt att inte publicera det på projektsidan. Inför nästa läsår: Vi behöver bli bättre på att lägga in lärarmöten kring projektet. Detta har sviktat under vårt första projektår och vi inser att behovet är stort av pedagogiska diskussioner för att kunna föra arbetet framåt i hela gruppen. Vi behöver t.ex. diskutera sådant som hur vi ser på rättning av stavning och grammatik, hur vi ska göra för att utveckla parskrivandet, hur vi ska utveckla arbetet kring projekthemsidan m.m. Vi behöver också använda oss mer av Sanna Takanen för att fortbilda oss själva när det gäller datoranvändandet. Under nästa läsår kommer vi att återinföra verkstadsarbetet. Då kommer det också att finnas en verkstad som sysslar med data. Det innebär att alla elever kommer att få utbildning när det gäller bildhantering.
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015
IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av it i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med
Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Utvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Ordbehandling för PM och uppsatsskrivning med Word xp
Ver 4.0 2004-09-03 Ordbehandling för PM och uppsatsskrivning med Word xp av Anders Avdic Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 2 GRUNDERNA I ORDBEHANDLING 1 2.1 Öppna ett nytt dokument 1 2.2 Markera text
Kursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.
2. Komma igång Skapa grupper och elever Skriv också ut sidan 13 så att eleverna har en snabbguide till programmet.
2. Komma igång Skapa grupper och elever Börja med att läsa texten nedan om hur man börjar jobba med programmet efter installationen. Skriv gärna ut sidan och ha bredvid dig tills du känner att du behärskar
F-12010 SKRIVA-LEKA-LÄRA NYHETSBLADET. Banafjälskolans. http://www.skola.ornskoldsvik.se/steg/
NYHETSBLADET Banafjälskolans F-12010 SKRIVA-LEKA-LÄRA Vill du veta mer om vårt utvecklingsarbete i Örnsköldsviks kommun besök oss på webbplatsen http://www.skola.ornskoldsvik.se/steg/ REDAKTION Postadress:
IntoWords webb elevdata.se
Snabbhjälp till IntoWords webb elevdata.se Innehållsförteckning Överblick över IntoWords Webb 4 Profiler 5 Textfönster 5 Kopiera och Klistra in 6 Öppna 6 Spara 7 Andra tips 7 Uppläsning 8 Läs/Paus och
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
ViTex snabbguide. 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument
ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument 2. Uppläsning i ViTex Ikoner för uppläsning Läs upp enstaka
Resurscentrum för kommunikation Dako 2013. SymWriter. Minimanual
Resurscentrum för kommunikation Dako 2013 SymWriter Minimanual Symboler som stöd till det du skriver 2 F9 - Byt symbol 2 F11 - Skapa nya ord/symboler 3 Spara ändringar i ordlista 4 Specifikationer grammatik
I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009
I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 Kvalitetsredovisning för Smultronställets förskola år 2009 Smultronstället är en blandkooperativ förskola som drivs som en ekonomisk
Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg
Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten
ORDNA DINA BILDER. Var finns bilderna Var bör de finnas
ORDNA DINA BILDER Var finns bilderna Var bör de finnas VAR ÄR MINA BILDER? Några råd till dej som inte kan hitta dina dokument och bilder eller som tycker att de finns på flera ställen och ändå vet du
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Nallelek Lärarvägledning
NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad
Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4
Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Gmail, kalendern och Google dokument. Här lär du dig att skicka
e-post Gmail, kalendern och Google dokument. Här lär du dig att skicka och ta emot e-post. Du skickar och tar emot bilagor och hanterar adressboken. Gå till din webbmail och logga in... 2 Skriv e-post...
Resurscentrum för kommunikation Dako 2015. SymWriter 2. Minimanual
Resurscentrum för kommunikation Dako 2015 SymWriter 2 Minimanual Symboler som stöd till det du skriver 2 F9 Byt symbol 2 F11 Skapa nya ord/symboler 3 Spara ändringar i ordlista 4 Specifikationer grammatik
KVALITETSREDOVISNING. 2007 Kyrkskolan
KVALITETSREDOVISNING 2007 Kyrkskolan Kvalitetsredovisning Kyrkskolan 2007 Mål att redovisa utifrån utvärderingsplan 2007. Likabehandlingsplanen Mål: Personalen arbetar för att skapa en trygg social miljö
SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar
Vi vill leda utvecklingen av lärande med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik.
Bilaga 2 IT-TRAPPAN 2004-2007 Barn- och utbildningsförvaltningen Falköpings kommun VÅR GEMENSAMMA VISION Vi vill leda utvecklingen av lärande med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik.
Ipads efter höstlovet
En skoltidning av elever på Olandsskolan Ipads efter höstlovet Det är bra digitala hjälpmedel och lätta att hantera säger Olandsskolans rektor Michael Greifeneder. Det närmar sig Glöm inte alla helgons
IKT-plan 2010-2011. Barn- och ungdomsnämnden. Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.
IKT-plan 2010-2011 Barn- och ungdomsnämnden Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.se Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Grunden för planen...
Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Att använda Stava Rex i Word 2007
Att använda Stava Rex i Word 2007 1. Skriva i Word Skriv av följande mening med fel och allt: Stänga av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord som Word uppfattar
Karlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Tips och idéer för Chrome OS och Google Dokument
Tips och idéer för Chrome OS och Google Dokument Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itilarandet Tips och idéer för Chrome OS och Google Dokument Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten
Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8
Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.
Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Arbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Lärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?
Genom att utmana barn till att successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva, och sin omvärld samt ta tillvara deras nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära stimuleras barns allsidiga
Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Lokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02
Lokal arbetsplan för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02 1 Övergripande verksamhetsidé Åt var och en efter behov Av var och en efter förmåga 1818-1883 Verksamheten skall kännetecknas
TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården
TallgårdenNytt Månadsbrev mars-april månad 2012. Finns även att hämta på förskolans hemsida, www.mjolby.se Redaktör Pia Adlertz, pia.adlertz@mjolby.se I huvudet på Linda Hej alla föräldrar Äntligen börjar
Att överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen
Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ
Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Migrera till Word 2010
I den här guiden Microsoft Microsoft Word 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de viktigaste
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
- En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun
- En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun Denna handledning är än så länge bara ett arbetsmaterial. Innehållsförteckning Ladda ner/installera... 3 Börja använda programmet... 4 Första
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Fjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Liten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Barn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Ett övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport
Förskola- skola Enskede- Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katharina Norström Tfn: 08-508 14 018 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-09-04 Enskede- Årsta stadsdelsnämnd Enkät till 5-åringar som går på
Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola
Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Gustavsbergs förskola 2/24 Gustavsbergs förskola Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antal som besvarat hela enkäten 18 2 0 Trivsel
Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras
Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets
KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013
Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Föreståndare Joline Bergqvist Grundfakta om familjedaghemmet Sätra Familjedaghem drivs som enskild firma av en person, Joline Bergqvist. Barngruppen består
SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011
SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011 Under tiden vi arbetat med mofflorna så har barnen på olika sätt fått uppleva, leka och samtala kring det som mofflorna hade fått nedskräpat med i sin skog. Idag
Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING. Löftadalens folkhögskola
Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING Löftadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Förskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Sammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Verksamhetsberättelse för Bäckagårdsskolans förskoleklass Läsåret 2014-2015. I Språkets värld
Verksamhetsberättelse för Bäckagårdsskolans förskoleklass Läsåret 2014-2015 I Språkets värld Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: 2014-04-23 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Förskolan
Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
En guide till FirstClass
En guide till FirstClass En guide till FirstClass Grundläggande funktioner Logga in i FirstClass (Windows) Starta programmet FirstClass på vanligt sätt, t.ex. genom skrivbordsgenväg eller Startmenyn/Startskärmen.
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Kvalitetsrapport nr 2 Lärare
Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.
Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare
Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare Inledning: Photo Story är ett roligt och lättanvänt program. Muntligtframträdande går mot en ny dimension när eleverna slipper nervositeten över muntligt
Öppna dokumentet. Det heter ecdlfil.doc (Du får instruktioner om var)
ECDL - En uppgift på formatmallar och förteckningar Vad du skall ha gjort när du är klar: Du skall ha skapat några nya egna formatmallar Du skall använda dina formatmallarna på rubrikerna. Du skall infoga
Snabbhjälp i CD-ORD 7. elevdata.se. Snabbhjälp i CD-ORD 7 1
Snabbhjälp i CD-ORD 7 elevdata.se Snabbhjälp i CD-ORD 7 1 SNABBHJÄLP för CD-ORD 7 Denna manual innehåller information för att komma igång med CD-ORD 7. I CD-ORDs verktygslist finner du en mer detaljerad
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter