Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 SAMMANFATTNING Behovet av distanskurser har ökat under årens lopp. Mora Folkhögskola får också förfrågningar om att ge enstaka kurser på distans. För att möta den växande efterfrågan på distanskurser har vi både genomgått en kurs i distansmetodik hos Centrum för Flexibelt Lärande, CFL, och genomfört en distanskurs i Historia A med ett antal kursdeltagare, samt deltagit i ett ITiS projekt. Den här rapporten behandlar vår kompetensutveckling gällande distansmetodik och datakommunikation. BAKGRUND Mora Folkhögskola bedriver sedan en tid tillbaka filialverksamheter i Särna, Skattungbyn och Venjan. I Särna har under senare tid förfrågan om distansundervisning uppkommit från kursdeltagare och före detta kursdeltagare. Avståndet till närmaste studiecenter för dem som bor i norra Dalarna kan vara upp till nio mil. Det innebär långa och kostsamma resor för att studera. För att möta det ökande behovet har vi lärare vid filialerna beslutat utbilda oss i distansundervisning. På så vis kan vi också bredda utbudet av ämnen för dem som bor i vår glesbygd. Vår kompetensbrist gällande distansmetodik blev påtalig och vi anmälde oss till Grundkurs i Distansutbildningsmetodik för lärare som CFL, Centrum för Flexibelt Lärande, arrangerade. Statens skolor för vuxna och delar av Distansutbildningsmyndigheten, Distum, slogs samman till en ny myndighet, CFL, inom vuxenutbildningsområdet 1 januari, CFL erbjuder vissa yrkesutbildningar, språk- ekonomi- natur- och samhällsvetenskapskurser. CFL har till uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera utvecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning, folkbildning och arbetsliv. Genom grundkursen i distansmetodik fick vi bl. a. tillgång till kursen Historia A, som var en kurs ett antal elever på filialen i Särna efterfrågande. Tre kursdeltagare anmälde sig och informerades om att de var pionjärer för distansutbildningen inom skolan. Vi berättade att vi själva gick en utbildning i distansmetodik och att historiekursen användes som exempel. Samtidigt som vi gick distansmetodikkursen för CFL erbjöds vi att delta i ett ITiS projekt och förstod att vi då skulle få möjlighet att utveckla distansundervisningen och våra kunskaper inom datakommunikation. De tre kursdeltagarna i Historia A kursen i distansundervisning har medverkat i vårt ITiS projekt och de har tacksamt och gladeligt deltagit i lite experimenterande. Kursdeltagarna har tillgång till data, fax, telefon för att nå oss lärare. Det finns också tillgång till telebildsystem. Meningen är att när det kärvar, eller det finns vissa funderingar som behöver bollas, ska vi i princip kunna finnas tillgängliga när som helst. Även vi handledare har också tillgång till motsvarande tekniska hjälpmedel. Tilläggas bör att de tre kursdeltagarna hade läst minst ett år vid filialen i Särna och därmed var studievana. Historia A är en kurs med material från CFL och med en struktur som följer en traditionell korrespondenskurs. Vi ställde oss frågan: Kan vi utveckla distansmetodiken mer via datakommunikation? SYFTE Vårt syfte med att delta i ITIS projektet är främst att höja vår egen kompetens gällande användande av dator i distansundervisning, samt att kunna erbjuda kursdeltagare distanskurser med datakommunikation. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vid första träffen, på studiecentrat i Särna, som också var kursstart erhöll kursdeltagarna kursboken Perspektiv på historien A av Hans Nyström och Örjan Nyström, en historisk atlas och en studiehandledning. Kursdeltagarna betalade litteraturen själva. Vi kom överens med kursdeltagarna om att följa kursens traditionella upplägg via vanlig korrespondens och att avsluta kursen med en fysisk träff också på studiecentrat i Särna. Dessutom kom vi överens om att efter varje avslutad studieenhet (totalt 6 st) skulle arbetena skickas in och vi skulle ha kontakt antingen skriftligen eller muntligen. Eventuellt skulle en eller två fysiska träffar behövas under kurstiden. Vi lämnade detta öppet för senare beslutsfattande. Något datum för kursens avslutande sattes inte men önskemål om att vara klara före sportlovet 2003 framfördes. Vi lovade att finnas tillgängliga i stort sett när som helst under studietiden. Deltagarna kom i gång och skickade via posten in sina handskrivna studiearbeten. Ingen större kontakt gällande studierna mellan kursdeltagarna fanns, de visste om varandra. Vi märkte ganska snart att intresset för historia ökade hos kursdeltagarna, genom att deras arbeten blev mer omfattande. Då beslöt vi att använda oss av data för kommunikation för att underlätta både för kursdeltagarna och för oss själva. Vi tänkte att kursdeltagaren på så vis tidigare skulle få respons på sitt inskickade arbete och kunde komma framåt snabbare till nästa studieenhet. För oss skulle det bli det lättare att läsa det skrivna och att kommentera. Genom ITiS projektet har vi lärt oss att använda folkbildningsnätet och insåg att det skulle passa bra även för historiekursen. Eftersom alla deltagare hade tillgång till datorer fick de börja med att ladda ner First Class från nätet. Skolans datalärare monterade deltagarnas namn och de fick användarnamn och lösenord som de sedan fick ändra efter eget behag. Då vi visste att kursdeltagarna hade viss datavana sedan tidigare och kunde bl. a. hantera e-post behövdes således inte en grundkurs i data. För att hålla mer kontakt med varandra lät vi installera en konferens på folkbildningsnätet, där historiska diskussioner och rekommendationer på böcker och material kunde utbytas. De sex studieenheterna, som består av en samling omfattande frågor och uppgifter som följer studiehandledningens uppläggning, skrev vi in på ett Word dokument och skickade över som fil via e-post till kursdeltagarna. Allteftersom en enhet var färdig skickade vi över nästa. Den sista studieenheten krävde att en rapport skulle skrivas och skickas in. Efter varje enhet kommenterade vi och ibland hände det att vi skickade tillbaka en del arbeten för vidare bearbetning. Vi använde konferensen när vi upptäckte att kursdeltagarna hade gemensamma problem såsom vissa otydliga frågeställningar. Vid den avslutande fysiska kursträffen fick de tre kursdeltagarna presentera sin rapport för varandra. Dessutom genomfördes en muntlig utvärdering beträffande kursinnehåll och upplägg. RESULTAT De tre kursdeltagarna som började Historia A kursen har alla tre genomomfört och avslutat kursen. Under samma tid, höstterminen 2002, har vi lärare avslutat CFL:s utbildning i grundläggande distansutbildningsmetodik. Samtidigt pågår ITiS Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 projektet och är snart avslutat. Har vi då kunnat utveckla distansmetodiken för Historia A kursen genom datakommunikation? Genom ITiS projektet har vi fått tillgång till folkbildningsnätet, en modell för datakommunikation, och lärt oss använda det. Vi upptäckte ganska snart att det var en utmärkt modell att använda inom distansundervisningen. Kursdeltagarna i distanskursen i historia som påbörjats hade sedan tidigare viss datavana och inget emot att vi lade in kursen på folkbildningsnätet för kommunikation deltagare och kursledare emellan. Efter ett tag märkte vi att en betydligt aktivare kommunikation mellan oss och kursdeltagarna hade uppstått och att kursen avlöpte fortare än vi tänkt oss från början. Via konferensen kunde vi alla mötas och kommunicera och även ha fortlöpande utvärderingar av kursen. Via e-post bearbetades vars och ens studiearbeten. Om det hade funnits tankar på att ha en eller två fysiska träffar under kursens gång så försvann de. Dessa träffar behövdes helt enkelt inte, en i början och en i slutet räckte bra. Vi kom allihop snabbt in i det nya arbetssättet. Kursdeltagarna var mer nöjda med denna form än vi var. Det hände att vi tyckte det blev lite stressande för oss att hinna med då denna form pockar på svar snabbare. Vi hade känslan av att deltagarna krävde respons så gott som omgående när deras studiearbeten var klara. Å andra sidan hade vi ju lovat att finnas till hands dygnet runt. Innehållsmässigt har vi inte förändrat Historia A kursen, som är en traditionell kurs, men vi har utvecklat datakommunikationen mellan kursdeltagarna och oss. Vid den muntliga, slutliga, utvärderingen framkom att kursdeltagarna i stort var nöjda med kursens innehåll och att historieintresset ökat väsentligt. Två av dem önskar även läsa in Historia B. Beträffande upplägget blev det mer tillfredsställande för dem när vi lade in kursen på data, bl. a. genom att promenaderna till brevlådan försvann och det blev billigare. Kontakten med oss blev också bättre genom snabbare svar. DISKUSSION Eftersom det här var vår första distanskurs med hjälp av datakommunikation vågade vi inte göra några större utsvävningar utan höll oss strikt till CFL:s färdiga material beträffande innehållet. När vi ger nästa distanskurs kommer vi att släppa loss mer. För att stimulera historieintresset mer, med breddning eller fördjupning inom vissa områden, skall vi lägga in länkar och ge deltagarna i uppdrag att mer aktivt söka information på olika hemsidor. Här måste vi även utveckla det källkritiska tänkandet. Till nästa kurs bör vi tänka på att om deltagare är dataovana bör en grundkurs i e- posthantering föregå distanskursen. I vårt fall hade deltagarna redan datavana. Vi skall heller inte lova att finnas till hands dygnet runt, utan hålla helgerna arbetsfria. Ska distansundervisning förekomma måste också tid avsättas i lärartjänsten. Är distanskurser mer omfattande och tar längre tid att genomföra tror vi att det skulle vara bra med några fler fysiska träffar i seminarieform liknande de träffar vi haft i ITiS projektet. Detta skulle stimulera deltagarna mer i deras arbete då en del har svårt att göra inlägg i konferensen. Konferensen kommer till sin rätt allra bäst Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 när alla deltagare är aktiva med inlägg. Själva har vi varit dåliga på att använda ITiS konferensen, men tiden har inte riktigt räckt till för oss. Vi betraktar ITiS projektet som en distanskurs som pågått parallellt med vår egen distansmetodikkurs. Vi tycker att ITiS kursen har varit ett bra komplement till CFLkursen. Distanskurser för elever på andra dalafolkhögskolor - kan det vara något för Dalafolkhögskolan att arbeta med? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6