PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 51 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Vi har lärt ut grundläggande data och IT-kunskap, med hjälp av folkbildningens pedagogik. Cirkelstudier kombinerade med distans studier, hemma eller på arbetsplatsen. Detta leder till att deltagarna i projektet får kunskap så att de kan fortsätta och studera hos andra utbildningsanordnare med hjälp av distans. We have taught computer and IT knowledge, on a basic level, with adult education pedagogical model. The education has been combined with distance education. At home or at work. After the course are the students able to continue to study other subjects by distance. A. Projektansvariga Projektledare: Karin Ek Lissbol Informationsansvarig:Karin Ek Lissbol och Leif Lindstrand Utvärderingsansvarig:Karin Ek Lissbol B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Intresse av att intergrera ny teknik och pedagogik inom studiecirkelverksamheten. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi har 5års erfarenhet av olika datautbildningar för både privatpersoner, organisationer och företag. Vi ville komplettera vårat cirkelutbud med cirklar i distanskunskap. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Skapa erfarenheter med mål att kunna förändra traditionell studiecirkelverksamhet. Använda oss av ny teknik och kunskap. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej, genomförandet har följt de grundläggande linjer som lades fram i ansökan. Vi genomförde 3 grupper istället för 4, eftersom vi fick ett lägre anslag än det vi sökt. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? 3

4 g själv, Karin Ek Lissbol och vår datacirkelledare Leif Lindstrand. Leif har arbetat fram projektet och skrivit studieplan och gjort distansstudieövningar. Vi har tillsammans hjälpts åt med rekrytering av deltagare. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi har samverkat med datorteket i Malung med rekrytering av deltagare till grupp2. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. NBV är ett av de 11 studieförbunden i Sverige. NBV i Malung är ett av 5 lokalkontor i Dalarna. Vår kommun är en glesbygdskommun med invånare. Vi har under 5 år haft en stor datacirkelverksamhet, där vi använder studiecirkelns pedagogik. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden?, erfarenheten visar att projektidèn är realistisk och kan utvecklas med olika intresse inriktningar.t.ex.släktfoskning, grundläggande företagskommunikation/ presentation, litteratur m.m. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation?, såväl ledare som deltagare inom andra utbildningar och administrativt anställda inom NBV har visat intresse för projektet. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Vi genomförde 3 grupper, med tillsammans 23 deltagare. En grupp kvinnor med stor geografisk spridning.8 deltagare. Rekryterade bland NBVs deltagare i andra cirklar. Grupp där 90% av deltagarna dels hade ECDL (datakörkort) samt bred geografisk spridning. 8 deltagare. Rekryterade med hjälp av Datorteket i Malung. Kortkurs med NBVs konsulenter i Dalarna, 7 deltagare. Den administrativa personalen på NBV Dalarna blev så nyfiken på vårt distansprojekt, så vi startade en speciell grupp för NBV personalen. Varför vände sig kursen till just dessa? De flesta hade stora geografiska avstånd vilket ej är ovanligt i den glesbygd sär vi bor. Andra var ensamstående barnföräldrar. Vi ansåg därför att lokal distansutbildning skulle öppna en väg för dem att gå, och vara ett enklare sätt att tillgodogöra sig kunskap. Hur informerades om projektet? Annonsering i lokalt annonsblad. Direktinformation vid olika typer av träffar och sammankomster, kombinerat med ett säljblad på innehållet i kursen. 4

5 Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? bra Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Erhålla erforderlig kunskap genom teori/praktik vid cirkelträffarna. Praktiska övningar enskilt och i grupp via fjärrkommunikation. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? 13 cirkelträffar, med mellanliggande distansarbete. Cirkelträffarna fördelades så att den dominerande delen skedde under kursens första hälft. Allt eftersom deltagarnas kunskap ökade övergick kursarbetet till egna övningar (enskilt och i grupp), med avrapportering till ledaren per distans. Under hela kurstiden fanns möjlighet till snabb daglig lärarsupport. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat?, bra med kombinationen cirkel och distansstudier. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln?, 13 träffar som genomfördes i egen datasal. Hur många och hur långa? Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? De studerande arbetade i egen takt..dock sattes tidsramar för redovisning av de olika projektarbeten som förekom. Detta var speciellt angeläget för de uppgifter som rörde grupparbeten. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen av deltagarna skedde för start av varje grupp. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen?, senare delen av kursen bestd i omfattande grupparbeten per distans, Informationshämtning/ utvärdering av material/ sammanställning / presentation. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar), en del av modellen bygger på tätare träffar i början, för att övergå till mer självständigt arbete mot slutet av kursen. 5

6 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Till dominerande delen teoretiska kunskaper uppbyggda från tidigare kursverksamheter inom dataområdet. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Enskilt lärararbete med ansvar för såväl teoretiskt som praktiskt arbete inom själva utbildningen. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Mer lärartid Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? JA. Daglig support via e-post. I nödfall ringde även deltagarna t.ex. vid program/ datafel. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra?, med det ställde stora krav på ledaren. Att han hade tid att svara på e-post varje dag. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Varför valde ni detta/dessa medier? Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? IT-medier och hur de använts. www- informationssökning OH-platta- info/ undervisning Disketter- infolagring E-post- övningar E-post- support Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej 6

7 Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Nej, ej på annat sätt än vid normal inlärning. Deltagarna har haft en del tekniska problem med egna datorer. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej, ej mot planerat. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? För mycket tid gick åt till support av deltagarnas datorer och program. Vi skulle ha lagt över ansvaret för hård och mjukvara på deltagaren. Om ekonomiska möjligheter funnits hade i vissa lägen konferenssystem varit önskvärt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Med intresse. Vi gjorde därför även en kort utbildning för NBV konsulenter. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra. Vi hade lite svårt att komma igång. En ny verksamhet kräver planering, och det var i början svårt att förklara för deltagarna var kursen skulle innehålla. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :- Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader :- 7

8 Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 23 stycken var med i de 3 kurserna, alla fullföljde. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Bra att ha material att gå tillbaka till när man sitter ensam hemma och studerar på distans. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Kunnat jobba i egen takt. Få svar direkt Datorkommunikation med andra studerande? Bra med gruppövningar Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Bra sätt att lära sig. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Bra att distansövningarna var kombinerade med cirkelövningar i grupp med lärare i studielokal. Bra med gruppövningar på nätet. Man kunde hjälpa varandra och blev inspirerade av de andras arbeten. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? För långsamma lånedatorer. En del tekniska problem med att få egna och lånade datorer att fungera bra. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? 8

9 Eftersom IT stöd distansutbildning känns främmande för de som ej kommit i kontakt med detta är det viktigt med aktiv marknadsföring av dessa kurser framför allt på ett språk som tilltalar istället för att skrämma bort. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Hela projektet har byggt på att deltagaran ej skall behöva värstingdatorer. För de som ej haft egna datorer har vi lånat ut 486-datorer med begränsad kapacitet. Det fungerade men samtliga deltagare borde ha datorer med bättre kapacitet eftersom en hel del arbete bygger på att inhämta information från www. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kursutvärderingar från deltagarna. Utvärderingen av ert projekt består av två delar; den avrapportering som ni lämnat här och en egen slutrapport. Om ni vill, kan ni nedan kortfattat ange huvudpunkterna i er egen och kompletterande utvärderingsrapport. (Om rapporten publiceras, ange då även var den går att finna i publicerad form.) En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: NBV lokalkontoret Malung Karin Ek Lissbol, Dalagatan Malung. 9