PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Mars 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:... 9 Slutrapportering av FUTUR Folkhögskola Utanför Tid Utanför Rum

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 119 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Sammanfattning Projektet FUTUR har varit en kurs med syfte att utveckla IT-baserad distansundervisning med avseende på pedagogik. Kursen har behandlat FC, Internet, e-post, hemsidor m m. Verktygen och medierna vi använt oss av i kursen har desamma. Man kan säga att metoden har varit innehållet. Summary The purpose with the project FUTUR, has been to develop how to use ICT in open and flexible learning. The course dealt with FirstClass, the Internet, , hompage-making etc. The tools used were FirstClass, WebBrowsers, applications and others. You can say that the method was also the content. A. Projektansvariga Projektledare: Stefan Carlswärd, Jonas de Jounge Informationsansvarig: Stefan Carlswärd, Jonas de Jounge Utvärderingsansvarig: Stefan Carlswärd, Jonas de Jounge B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Under de senaste åren har IT blivit en allt större och betydelsefull del på många områden. Så även inom folkbildningen. Informationsteknikens roll i undervisningen är att erbjuda ökade möjligheter och nya vägar till inlärning Kursdeltagarna använder IT för att samla in, bearbeta, integrera, förädla, presentera och distribuera information. Det är under denna process som information blir till kunskap. Informationstekniken möjliggör också att tidpunkt och plats för processen kan variera. Mycket av informationen kan man hämta från annat håll än genom skolan. Det är inte längre så att lärare och skola har monopol på att förmedla kunskap. Från att vara ett kreativt och intellektuellt verktyg har datorn genom informationstekniken utvecklats till ett pedagogiskt universalinstrument. Eftersom så mycket kretsar kring IT ute i samhället är det också viktigt att folkbildningen har som mål att ge de studerande större självsäkerhet i förhållande till tekniken. Man kan förutsätta att IT kommer att förbli en viktig komponent i livet, såväl i arbetet som på fritiden Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Eftersom vi på har arbetat med IT under en tid, var detta projekt en vidareutveckling av vår verksamhet inom området. Vi har två teman 3

4 (terminslånga kurser) på skolan med inriktning mot data och kommunikation. Dessutom har vi haft fast Internetuppkoppling under drygt ett års tid. Så att starta ett IT-baserat projekt kändes ganska naturligt för oss. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Syftet var att utveckla distansundervisning med IT som ett naturligt verktyg för folkbildningen. Rent konkret innebar det att försöka arbeta fram en metodik för distansundervisning med hjälp av IT som bygger på den pedagogiska grundsyn som folkbildningen har. Den kunde då ligga till grund för fortsatt distansutbildning. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej, vi tycker inte att projektets syfte har ändrats under tiden. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Vi är tre lärare från som varit aktiva inom projektet. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi har inte samverkat med någon utanför vår egen organisation. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. s huvudmän är Studiefrämjandet och Sveriges 4H. Till grund för skolans pedagogiska verksamhet ligger ett bildningsprogram som sammanfattar vår syn vad gäller människor och kunskap. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, det kommer den att göra. Vi ska fortsätta med ytterligare en IT-baserad distanskurs HT-98. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, det kan man nog säga att den har haft, indirekt. Man har börjat diskutera nya sätt att integrera IT i den redan befintliga undervisningen som man inte har gjort förut. Projektet har gett oss nya infallsvinklar att se möjligheter på. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Målgruppen var elever som gick eller hade gått på och som dessutom gått ett data-tema. Varför vände sig kursen till just dessa? 4

5 Det var en målgrupp som fanns nära till hands. Att vi förutsatte att de skulle ha gått ett data-tema beror på att vi ville fokusera så mycket som möjligt på den pedagogiska utvecklingen. Vi ville reducera de tekniska svårigheterna som ofta framkommer när man inte har någon datavana. Hur informerades om projektet? Vi skickade ut information om projektet till den utvalda målgruppen, där kursdeltagarna fick anmäla sitt intresse. Sedan ringde vi upp dem och informerade ytterligare. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Bra. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen blev något svårare än vi trott då förutsättningarna ändrades i och med att vi fick ett mindre anslag än vi sökt. Vi fick ändra vår målgrupp. Vår ursprungliga målgrupp behövde inte ha egen dator. De skulle fått låna från skolan om de behövt. Nu var kursdeltagarna tvungna att inneha den tekniska utrustning som behövdes. Och då minskade rekryteringsunderlaget. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Vår pedagogiska idé är att lärande är något som sker hos individen. Vi ser lärande som en process, där individen själv aktivt deltar. Individen har således ett stort ansvar för sitt eget lärande. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vi har egentligen använt oss av två modeller. Den ena brukar kallas för learning by doing. Den andra för trial-and-error. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Ja, det gör vi. Utifrån den pedagogiska grundsyn vi har, anpassade vi metodiken. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Tre träffar på vardera en halv dag. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Hos utbildningsanordnaren. 5

6 Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja, förutom att vi hade vissa hålltider då kursmoment och läxor skulle vara gjorda. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen var rullande. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, vi trodde nog precis som utvärderingen visade att fysiska träffar var nödvändiga. Nu hade vi möjligheten att ha det då det geografiska avståndet inte var särskilt stort mellan oss. Flexibiliteten i tid och rum är ju en av poängerna med IT-baserad distansundervisning, och det upplever vi fungerade bra. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Vi har hela tiden varit minst två aktiva lärare under kursens gång, där vi planerat och genomfört kursen. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Något mer. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Nej, egentligen inte. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ja, distansundervisning är ju en annan form än klassrumsbaserad. Framförallt har undervisningen varit mer individualiserad. Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, ofta. Svårt att ha några helt fasta arbetstider vid distansundervisning. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Det är vi som organiserat som också har varit lärarna. 6

7 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? FirstClass, WebBrowser, E-post program, HTML-editorer. Varför valde ni detta/dessa medier? Vi tycker att dessa är flexibla och vanligt förekommande medier. Hur användes de i projektet? Medierna användes både som kommunikationsmedel och som kursmoment. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Det fanns en ganska god erfarenhet hos samtliga involverade lärare i projektet. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Nej, inte direkt. Vi hade en målgrupp som inte var helt nybörjare på att använda IT-stöd. Dessutom hade vi noggrant gått igenom hur man kopplar upp sig på FC på vår första fysiska träff. Ibland kunde man få en förfrågan om något, men inga direkta problem. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Den automatiska uppdateringen i FC:s Vilka är uppkopplade -lista, som numera finns. 100-procentig kompatibilitet mellan Macintosh och PC. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Inte introducerat funktionen Direktsamtal i FC så tidigt som vi gjorde. Den huvudsakliga kommunikationen i FC kom att bygga på den, vilket vi inte upplevde som speciellt lyckat. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Vi hade inga externa samarbetspartners. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt. 7

8 Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Mycket bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Vi har anpassat projektet efter den summa vi fick. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Svårt att säga eftersom upplägget är så annorlunda. Klart att det går att göra kursen klassrumsbaserad med samma timmängd under förutsättning att självstudier utgör en väsentlig del av kursen. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 10 av 12. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Det studiematerial vi använde oss av var en tunnare bok som mer fungerat som en uppslagsbok. Ingen litteratur speciellt för distansundervisning. Ibland fick eleverna läsläxor och instuderingsfrågor, men den kursen har huvudsakligen byggt på information från Internet. Boken de hade var det dock delade meningar om. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Vår kurs byggde på datakommunikation, så det har de naturligtvis haft stor nytta av. 8

9 Datorkommunikation med andra studerande? Tyvärr har de inte kommunicerat så mycket med varandra som vi hade hoppats på. I alla fall inte inom kursen. Sedan vet man ju inte hur mycket de kommunicerat som vi inte vet om. Kursmaterial och kursadministration på web? Mycket, återigen eftersom det var en huvudbeståndsdel i kursen. Databassökningar? Svårt att säga. Begreppet databaser är ju svårt att definiera. Tror inte att de använt sig så mycket av CD-ROM databaser. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Flexibiliteten i tid och rum. Att man kan bestämma när man vill göra saker och ting. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Svårt att få snabba svar. Den sociala kontakten saknas. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Den positiva erfarenheten är att det finns ett intresse att utveckla IT på vår folkhögskola. Den negativa erfarenheten är att all utveckling kostar pengar. Dessa medel måste tas från någonstans. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Skolan har kanske inte råd att stå för den tekniska utrustning som kursdeltagarna behöver. Detta gör att man får vända sig till målgrupper som har den. Det kan bli ett problem. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur man kan få deltagarna att kommunicera mer med varandra. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Hur man ska lösa den merkostnad som IT innebär för de studerande. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Vi har haft både en skriftlig enkät och en muntlig utvärdering. Stefan Carlswärd 9

10 Jonas de Jounge Slutrapportering av FUTUR Folkhögskola Utanför Tid Utanför Rum Distanskursen FUTUR är nu slut. Denna distanskurs har inte bara öppnat utan också visat oss fler dörrar när det gäller flexibelt lärande. Projektet har gett oss insikten att IT-baserad distansundervisning definitivt är ett komplement till det klassrumsbaserade lärandet. Dessutom bör tilläggas att denna form av lärande är mycket utvecklande, stimulerande och rolig. När det gäller de tre klassiska problemen inom IT-baserad distansundervisning (uppkoppling, deltagaraktivitet och avhopp) har vi positiva erfarenheter från kursen. Då vi kände till dessa fällor förberedde vi oss mycket noggrant för att i möjligaste mån eliminera problemen. Uppkopplingen för deltagarna gick förvånansvärt snabbt, inom en vecka var så gott som alla med. Likaså hade vi endast en deltagare som hoppade av under kursens gång. Vad beträffar deltagaraktiviteten var den mycket varierande och borde kunna bli mer homogen. Anledningen tror vi till viss del beror på den heterogena sammansättningen av målgruppen vad beträffar förkunskaper i de olika kursmomenten. Det är viktigt att få kursdeltagarna att dela med sig av sina kunskaper till varandra. Detta var ett genomgående problem, att flytta uppmärksamheten från kursledningen/lärarna till en interaktion deltagarna emellan. Vi har haft såväl en skriftlig som en muntlig utvärdering. Den skriftliga var en enkät bestående av ett antal frågor kursdeltagarna fick fylla i och skicka till oss via FC eller mail. Därefter hade vi en fysisk träff med en muntlig utvärdering som byggde på den skriftliga. Flera intressanta synpunkter har kommit fram från utvärderingen. En av dem är vikten av fysisk kontakt. Eftersom målet med detta projekt var att utveckla pedagogiken för det flexibla lärandet, ville vi pröva distansarbetet fullt ut, d v s icke-klassrumsbaserad undervisning. De tre fysiska träffar vi hade tyckte flera av kursdeltagarna kunde vara fler. Jag har alltid uppskattat den sociala biten vid pluggandet, att man dagligen träffar folk. Där står sig distansundervisningen slätt. Detta tror vi är en viktig synpunkt att ta hänsyn till. Här gäller det att försöka arbeta fram ett arbetssätt som tillfredsställer individens sociala behov. En annan viktig kommentar vi fått är att detta sätt att lära sig på är viktigt ur folkbildningssyfte, Det är viktigt att använda den nya tekniken till något. Tidigare har det förekommit diskussioner huruvida IT är någonting för folkbildningen eller inte. Den diskussionen är idag irrelevant eftersom vi lever i ett IT-samhälle och det är inom dagens samhälle folkbildningen verkar. Att få höra kursdeltagare uttrycka detta bekräftar våra egna ståndpunkter. De flesta av kursdeltagarna ser IT-baserad distansundervisning som ett komplement till den klassrumsbaserade undervisningen. Jag ser den som ett komplement. Inte som ett alternativ. Det är helt i linje med våra åsikter. IT-baserad distansundervisning tror vi aldrig kan ersätta något, utan istället tillföra till redan befintliga element inom folkbildningen. Möjligheten till mer flexibla studier ut- 10

11 trycks av flera kursdeltagare. Fördelarna är att man kan jobba när man själv har tid. Distansstudier, d v s studier oberoende av tid och rum, kan i vissa situationer i livet vara det enda alternativt till inga studier alls. Detta genererar i sin tur möjligheten att nå nya målgrupper i samhället. Det kan vara människor som inte har möjlighet att vara borta så mycket som klassrumsbaserade studier kräver. Det kan vara rörelsehindrade eller socialt osäkra som behöver en inkörsport. En bekräftande kommentar som uttrycktes av en elev var Jag känner inte samma stress som i ett klassrum. Många människor upplever studier som en social press. Speciellt om det var länge sedan man läste. Distansundervisningen ger möjligheten att reducera denna. På frågan om de kunde tänka sig att läsa på IT-baserad distans igen svarade nio av tio att de kunde det. Varför inte? Det har varit kul. Det ställde nya krav på mig som elev. Det finns ingen lärare direkt till hands som förklarar. Jag måste söka nya sätt att lösa problemen. 11