Digitalla en digital möjlighet till alla

Transkript

1 Digitalla en digital möjlighet till alla Organisation Hållands folkhögskola Projektledare Marlene Gustafsson e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet med projektet Digitalla är att: 1. nå personer som saknar erfarenhet att hantera internet och digitala medier och att ge dessa personer möjlighet att prova på flexibelt lärande. 2. skapa ett tillfälle för Hållands folkhögskolas personal att utforma och prova på att ge kurser via digitala medier och därmed förankra det flexibla lärandet som metod i personalgruppen. 3. Projektets målgrupper/deltagare Projektet Digitalla har två målgrupper: 1. Personer som har liten eller helt saknar erfarenhet av internet och digitala medier såsom invandrarkvinnor, lågutbildade kvinnor, ungdomar med motivationsproblem, funktionshindrade. 2. Hållands folkhögskolas lärare och övriga personal som bör motiveras till att i större utsträckning använda sig av digitala medier i sin undervisning i moment eller hela kurser. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Målet med projektet Digitalla har varit att nå fram till ett antal prova på kurser som skall ges via first class. Förutom det mer konkreta i att ge distansstudier erbjuds även deltagarna att prova på en mängd olika tekniker under själva kursen för att öka sin kunskap om flexibelt lärande som metod. De fick göra videoinspelningar, lägga in bilder, chatta och på olika sätt mötas både bildligt, verbalt och via skrift. Personalgruppen har fått göra lite detsamma genom att gå baskursen för Kicki och Kenneth. Vi har fått botanisera genom pedagogiska resurser, sökt mängder av sätt att vara flexibla samt att ta del av varandras erfarenheter av tänkta kurser. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet har genomförts i två faser. Under hösten har personalen ägnat sig åt att samla kunskap genom baskursen, att få inspiration via en kick-off där Ulrika Knutsson deltog samt tagit del av en föreläsning av Jimmy Jaldemark som är forskare på Mittuniversitetet vad det gäller flexibelt lärande. Under våren har vi färdigställt ett antal prova på kurser på distans som marknadsförts via tidningar, facebook, på hemsidan och med hjälp av utlagda broschyrer och affischer. Efter genomförda kurser avslutade vi med att utvärdera och att försöka samla den kunskap som vi

2 förvärvat under projektets gång. Vi försökte också tänka på hur vi ska ta tillvara den kunskap vi fått via detta projekt. 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Under baskursen och även med prova på kurserna har vi använt oss av firstclass som bas. All undervisning har alltså skett via first class. Både personalen och deltagarna har dock provat på att videofilma och att lägga in filmer och bilder på nätet samt provat chatt. Vi har i vår marknadsföring nyttjat facebook, twitter och nyttjat vår egen skolas hemsida. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Våra deltagare fick som nämnts prova på ett antal tekniker under själva kursen. Vi fick kritik på first class för att det var krångligt och omständigt. De hade problem med att komma in, att installera och att lägga in filer och att ta fram filer. Vad som är teknikproblem och vad som är användarproblem har vi svårt att särskilja. Våra damer hade vana av enkel datahantering men inte att studera via dator. Vad det gäller personalen så har vi haft en gigantisk konflikt med vår dataansvarige som anser att first class är oerhört föråldrat och helt vägrar att använda sig av det. Det innebär att vi som personal inte haft stöd över huvudtaget av den som kan mest av datorer. Som tur är så har en av våra lärare gått en administrativ utbildning på first class under hösten och hon har varit oss behjälplig med all form av administration på first class. Eftersom vi inte nyttjat så många andra plattformer är det svårt att uttala sig mer i denna fråga. Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi genomförde inte det antal prova på kurser som vi har färdigställt. I övrigt anser jag att vi har uppnått målen med projektet. De deltagare som vi faktiskt nådde var helt den målgrupp som vi efterfrågade även om de var få. Den största måluppfyllelsen är ändå personalens kunskapsutveckling vad det gäller flexibelt lärande och kanske framförallt den förändrade attityden. Flera hinder på vägen mot ett ökat flexibelt lärande på Hållands folkhögskola har blivit undanröjda. 9. Vad har ni lärt av projektet? Det vi framförallt har lärt oss av projektet är att nyttja plattformar på nätet och inte ser själva tekniken som ett stort hinder. Vi har fått prova på att skapa kurser och därmed insett att det inte är så svårt som det känns när man inte kan. Vi har också lärt att det är svårt att nå de målgrupper som har ovana och osäkerhet inför distansstudier. Lärdomarna är annars individuella efter vad personalen tagit till sig i baskursen och i sitt skapande av kurser. Även deltagarna har tagit till sig olika delar av kurserna. En deltagare uttryckte ett gillande i att ha lärt sig att nyttja videoinspelningar och att kunna lägga in bilder på nätet. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Den främsta nyttan i detta projekt är framförallt att personalen har tagit ett steg framåt i sin förmåga att nyttja flexibelt lärande i sina befintliga kurser och att ha tagit flera steg framåt i kunskap att skapa kurser. Förhoppningsvis har också flera av deltagarna lärt sig nya saker som gör att det tar steget vidare i att söka andra kurser på distans i framtiden.

3 Vi ställde denna fråga på utvärderingen till deltagarna och de flesta svarade att de skulle söka distanskurser igen. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Vad det gäller deltagarnas erfarenhet av IT-erfarenhet så sökte vi deltagare med liten erfarenhet. De hade dock en vardaglig datavana vilket underlättade kursernas start. Om fler deltagare inte hade haft någon vana alls så hade kursens start säkert blivit mer omständig. Personalen har en relativt god IT-erfarenhet vilket säkert underlättar engagemanget i projektets inledning. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? En viktig faktor för att projektets framgång är att ledningen på folkhögskolan har sett vikten av att tillsätta tid för att personalen skall ha kunnat genomföra projektet. Lärargruppen har regelbundna träffar som benämns pedagogiskt forum vilka har under hösten helt tillägnats Digitalla. Personalen har utöver detta tilldelats tid för individuell fortbildning vilket har skapat förutsättningar för att kunna genomföra baskursen. Möjligheten att delta på en baskurs samt att Kenneth och Kicki har kommit till oss på skolan är ännu en faktor som definitivt har bidragit till framgång. Även Jimmy Jaldemarks deltagande i projektet har varit ett viktigt inslag för oss för att öka vår insikt och kunskap i flexibelt lärande. Det största hindret har varit att vår dataansvarige så intensivt har ogillat first class och att vi därför inte kunna få stöd vad det gäller datorhanteringen. Personalens engagemang i projektet trots detta har varit räddningen att vi kommit ända fram till verkliga prova på kurser. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering Projektet har utvärderats i två steg. De kursdeltagare som har deltagit i prova på kurserna har gjort en kursutvärdering för kursledarna samt en utvärdering från Digitallas projektledare i syfte att se hur väl projektets syfte och mål har uppnåtts. De lärare och övrig personal som har skapat prova på kurser och därmed deltagit i projektet har också lämnat utvärderingar. Deltagarna är i samtliga fall kvinnor i medelåldern med en utbildningsnivå från grundskola till gymnasium. Ingen har högre studier än så. Samtliga uppger att de har en viss erfarenhet av att nyttja datorer men ingen anser sig ha mycket god kompetens i nyttjande av lärplattformer. Med detta urval av kursdeltagare har vi nått den typ av kursdeltagare som vi faktiskt efterfrågat. De anger att det var kul att gå prova på kurser men att det framförallt var kursens innehåll (färg, form och inspiration) som var det roliga. Tekniken upplevde flera stycken som ett hinder och som besvärligt. Kursen var utformad så att den krävde att prova på även olika tekniker såsom videoinspelning, chatt, bildhantering, lägga in filer och så vidare. Flera kursdeltagare uttrycker att First Class är omständigt och rörigt. Kontentan blir ändå för några deltagare att de lärt sig att det finns olika tekniker och olika tillvägagångssätt. Om vi återvänder till syftet med projektet så är det återigen det vi velat uppnå. Att deltagare skall få pröva på och lära sig nya saker för att sedan kunna gå vidare och läsa på distans igen. Samtliga deltagare anger att de kan tänka sig att studera på distans igen. Svagheten i denna utvärdering är att vi har så litet underlag så att det inte är riktigt rätt att dra för stora

4 växlar. Det är mycket synd att vi fick så få deltagare på kurserna. Det lilla underlag vi har visar dock att vi till stora delar uppnått vårt syfte vad det gäller deltagare. Den andra delen av utvärderingen bygger på personalens erfarenheter av projekt Digitalla. Personalen har utvärderat både en del som har ämnat vara kunskapsinhämtande, att färdigställa distans provapå kurser samt att genomföra dem. Då viss personal valde att bara vara med i kunskapsinhämtning, vissa var bara med i att förbereda för kurs och några få fick gå hela vägen och genomföra kurser så spretar utvärderingarna lite. Hälften av de som utvärderat har aldrig förut skapat eller genomfört kurser på distans, hälften har tidigare erfarenheter av att ge kurser inom flexibelt lärande. Utvärderingen visar på att personalen har konkret och tydligt ökat sina kunskaper i att skapa kurser via distans och att deras attityd förändrats gentemot att nyttja flexibelt lärande även inom befintliga kurser. Utvärderingen visar också på att de uppskattat att få vara en del av detta projekt och att det i framtiden kommer att påverka deras metoder och sätt att bedriva den ordinarie undervisningen på. 14. Fortlevnad efter projekttiden Vi har diskuterat hur vi skall ta tillvara våra nya kunskaper. Det viktigaste som vi upplever det är att skolans ledning tar ett aktivt beslut att satsa på distansstudier. Idag finns dock inte utrymme för att byta ut långa kurser mot distanskurser då det ger mindre pengar per deltagarvecka. Istället uppmanas vi att införa mer distansmoment i våra kurser och att lägga ut delar av våra kurser så att externa deltagare kan ta del av dem. Det finns dock en klar inställning att det är resursbesparande att göra på detta viset. För oss i personalen är det viktigt att det även finns tid och resurs för att göra bra insatser även via distans och att denna tid syns i vår tjänsteplanering. Planen är alltså just nu att vi i större utsträckning skall införa distansmoment i nuvarande undervisning. 15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? Vid vårt offentliga avslutsmöte av projektet diskuterade vi hur vi ska få våra nya erfarenheter och kunskaper att leva vidare på vår arbetsplats. Vi enades om att det finns vissa förutsättningar för att vi ska kunna låta projekt Digitalla fortleva i vår vanliga verksamhet. Grundstenen är att få styrelse och ledning att ta ett aktivt steg mot mer flexibelt lärande som metod. Då inte bara med munnens bekännelse utan också med tid, timmar och resurser. Idag fyller vi vår deltagarkvot till max och skall vi i framtiden erbjuda distanskurser så behövs ett ledningsbeslut på vad vi ska prioritera. Vilka kurser ska ges i framtiden? Hur ska vi fördela de deltagarveckor vi har. Om inte dessa förutsättningar blir tydliga och klara så kommer det inte vara möjligt att ge nya kurser på distans. Då återstår digitala kursmoment i befintliga kurser, men även de kräver tid för att läraren ska ha utrymme för att kunna nyttja nya kunskaper om teknik, plattformer och andra digitala möjligheter. Förändring kräver tid, ny kunskap och nya metoder kräver mer tid än gamla invanda metoder. Organisationen har länge uppmuntrat oss att vara mer aktiva när det gäller flexibelt lärande men bara med ord och inte med tydliga avsatta resurser. Det finns helt klart en önskan att vi skall bli mer aktiva mot digital delaktighet.

5 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Annan verksamhet än vår egna? Projektets modell och metod kan nyttjas av Hållands folkhögskola för att stimulera och förstärka andra pedagogiska områden som är eftersatta. Framför allt med ett tänk som handlar om att först söka kunskap, få inspiration från andra källor och därefter få prova på verksamhet innan den går in i ordinarie verksamhet. Det skapar en större följsamhet och acceptans hos personalen. 17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vi kommer att fortsätta utveckla det flexibla lärandet med att fortsätta samla kunskap via fortbildningar och genom att skapa nya kurser så att vi får träna på teknik och metod. Vi kommer också att i större utsträckning nyttja distansmoment i undervisningen. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. I den första fasen av projektet då vi samlade kunskap och information om flexibelt lärande sköttes nästan all kommunikation oss emellan via mail. Vi möttes också regelbundet för att ta del av varandras framgångar och diskuterade olika hinder på vägen. Vi har under hela projektets gång informerat all övrig personal på gemensamma personalträffar om projektets syfte, mål och framåtskridande. Nästa steg i spridandet av kunskap och projektets varande var när vi bjöd in Jimmy Jaldemark från Mittuniversitetet. Vid detta tillfälle bjöd vi in hela den egna personalen, samtlig personal på Campus Åre och Gymnasieskolan i Järpen samt alla studieförbund som finns i området.vi informerade om vårt projekt samt delade med oss av våra erfarenheter så långt. Därefter följde en intensiv period av marknadsföring där vi försökte nå den målgrupp vi sökte. Vi annonserade i tidningar, på vår hemsida, skrev på facebook och lade ut broschyrer och affischer på bland annat bibliotek, arbetsförmedlingar och försäkringskassor. Vi kontaktade arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra myndigheter som vi hoppades kunde hjälpa oss finna de personer vi önskade nå. Efter avslutade kurser informerade vi återigen all personal om utgången av projektet samt hade en trevlig gemensam avslutning med smörgåstårta. 19. Övriga kommentarer om projektet Det känns som rapporten är rätt väl fylld utan vidare kommentarer.

6 Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragbelopp? Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Nyttjandet av Sensus lokaler blev lägre än vad vi beräknat. Arbetsinsatsen blev större än beräknat och därmed den egna insatsen. 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, epostadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn Torsten Halvarsson E-post torsten@holland.fhsk.se Telefon