Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Transkript

1 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen

2 Sammanfattning Regeringen beslutade i mars 2014 att avsätta 1 miljon kronor för att folkhögskolor och studieförbund ska stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället. Folkbildningsrådet fick i uppdrag att fördela medlen. Folkbildningsrådet beviljade nio projektansökningar, fem från folkhögskolor, två från studieförbund och två samverkansprojekt som bedömdes ha goda förutsättningar att ge långsiktiga resultat i förhållande till de övergripande målen med insatsen. Samtliga projekt har riktat sig till ledningsgrupper i de medverkande studieförbunden och folkhögskolorna. Projekten har både haft som syfte att vara kunskapshöjande och att ta fram långsiktiga strategier för organisationernas arbete med mänskliga rättigheter. 36 folkhögskolor och 4 studieförbund har varit delaktiga i projekten. Folkbildningsrådets bedömning är att projekten har haft en hög måluppfyllelse och de har lett till viktiga insikter och reflektioner. 2 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

3 Innehåll Inledning 4 Hur medlen har använts 5 Riktlinjer... 5 Fördelning... 5 Målgrupp... 5 Projektmål... 5 Metoder... 6 Resultat 7 Måluppfyllelse... 7 Effekter... 7 Reflektioner 9 Fördelning av projektmedel 10 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen

4 Inledning Regeringen gav i mars 2014 Folkbildningsrådet i uppdrag att fördela medel till folkhögskolor och studieförbund med syfte att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället. Insatsen ska främst rikta sig till deltagare som har behov av utökade kunskaper om de mänskliga rättigheterna och till personer som utbildar sig till yrken inom vilka de kommer att ha skyldigheter gentemot enskildas rättigheter. Folkbildningsrådet har valt att prioritera projekt som bedöms ge grund för ett strategiskt och systematiskt arbete som kan ge långsiktiga effekter i verksamheten. Folkbildningsrådet har också valt att prioritera projekt som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt och som bygger på en förståelse för olika diskrimineringsgrunders samverkan, så kallade intersektionella perspektiv. 4 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

5 Hur medlen har använts Riktlinjer Folkbildningsrådets generalsekreterare fastställde riktlinjer för projektmedlen den 28 april Folkbildningsrådet beslutade att fördela medel till projekt som stärker ledningsgruppers (rektorer, styrelseordföranden, biträdande rektorer och verksamhetschefer) kompetens i frågor om mänskliga rättigheter. Projekten skulle förutom att ha ett kompetenshöjande syfte leda till att de medverkande skolorna och studieförbunden tar fram strategiska planer för sitt framtida arbete med mänskliga rättigheter. I denna projektfas skulle alla projekt bygga på samverkan mellan minst fyra folkhögskolor i varje projekt. Studieförbund kunde söka medel på nationell nivå. Projekt kunde även sökas av studieförbund och folkhögskolor gemensamt. Utlysning av projektbidrag gjordes den 28 april Fördelning Folkbildningsrådet prioriterade projekt som uppfyller alla uppställda krav och som bedöms ha förutsättningar att ge långsiktiga resultat i förhållande till de övergripande målen med insatsen. Faktorer som har vägts in vid bedömningen är om det finns utförliga planer för framtida strategiarbete, om ansökan baseras på relevanta nuläges- och omvärldsanalyser, om ansökan bygger på en förståelse för normkritiska perspektiv och olika diskrimineringsgrunders samverkan samt om projekten bygger på samverkan med aktörer inom MR-området. Folkbildningsrådet beviljade nio projekt, fem från folkhögskolor, två från studieförbund och två samverkansprojekt. Gemensamt för de beviljade projekten är att de uppfyller alla uppställda krav, och att de bedöms ha förutsättningar att ge långsiktiga resultat i förhållande till de övergripande målen med insatsen kronor av medlen har använts till Folkbildningsrådets administrativa kostnader. Målgrupp Projekten har riktat sig till de medverkande folkhögskolornas och studieförbundens ledningar. I en del av projekten har även nyckelpersoner som projektledare, lärare med specialansvar och liknande involverats. Totalt har 36 folkhögskolor och 4 studieförbund har varit inblandade i projekten. Projektmål Utifrån det övergripande målet att stärka kunskapen om de mänskliga rättigheterna i samhället har projekten inriktats mot att ta fram långsiktiga strategier för de medverkande folkhögskolorna och studieförbundens arbete. 1 Beviljade projekt redovisas i bilaga på sid.10. Mänskliga rättigheter inom folkbildningen

6 Projekten har haft individuella målsättningar fokuserade på att höja kunskapsnivån hos målgruppen för att därifrån kunna ta fram strategier och på att utveckla metoder för att förändra den egna organisationens sätt att arbeta med mänskliga rättigheter. Exempel på målsättningar för projekten: Målet med projektet är att de samverkande folkhögskolorna integrerar arbete med MR-frågor i ordinarie verksamhet på alla nivåer. Ett inledande mål är att folkhögskolornas ledning har kunskap om de mänskliga rättigheterna och deras rättsliga status, samt tillsammans enats om en plan hur man kan integrera dem i det vardagliga arbetet. Att ledning, lärare och den enskilda deltagaren stärks genom kunskap om andras rättigheter. Att den enskilda deltagaren stärks genom kunskap om sina rättigheter. Att faktorer som kan ge upphov till diskriminering synliggörs och kan motverkas. Att tydliggöra vilka som är ansvariga för att mänskliga rättigheter tas tillvara och respekteras, främst inom folkhögskoleverksamheten men också inom olika samhällsnivåer. Rättighetsperspektivet ska finnas hos ledning och personal på ett strategiskt plan. Stärka kompetensen och medvetenheten bland personal inom området mänskliga rättigheter. Bygga inkluderande kulturer på skolorna som erbjuder verkliga möten. Metoder De metoder som har använts i projekten är föreläsningar och litteraturläsning, diskussioner, framtagande av policydokument och strategiska planer samt utvecklande av pedagogiska modeller och en distanskurs. Vissa av projekten har knutit en extern processledare till sig, andra har haft interna sådana eller styrgrupper för projektet. En del projekt har anlitat en expertorganisation som stöd för arbetet genom hela processen exempelvis Mångkulturellt centrum i Fittja och Rättighetscentrum i Norrbotten. 6 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

7 Resultat Folkbildningsrådet har fått in slutrapporter från samtliga nio projekt. Projekten har haft olika inriktning och målsättning och vissa har uppnått mer konkreta resultat än andra. Alla projektansvariga anger att de har en hög grad av måluppfyllelse. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är generellt sett hög. Projektens huvudsakliga fokus har varit att stärka ledningsgruppers kompetens och att ta fram strategier för ett fortsatt arbete i hela organisationen. Det är relativt lätt att få hög måluppfyllelse i sådana projekt eftersom utförare och målgrupp sammanfaller och målsättningarna rör sådant som projektledarna har lätt att kontrollera. Men det finns även exempel på mer långtgående målsättningar som har uppfyllts. Ett projekt har haft som ett av sina mål att utveckla en webbaserad utbildning som skulle innehålla bakgrund och teori om MR samt praktiska verktyg för hur en organisation kan arbeta fram strategi och handlingsplan för sitt MR-arbete och detta mål är uppfyllt. Kursen är utvecklad och även utprovad på ett 20-tal chefer och medarbetare från hela Sverige [ ]. Kursen har fått mycket goda omdömen och test-piloterna uppger att de har ökat sina kunskaper inom MR-området. I ett annat projekt beskrivs hur ledningsgrupperna för fyra folkhögskolor belägna i Stockholms förorter upplever den egna medvetenheten och kunskapen har ökats, vilket var ett av projektets mål. Vi har fått en ökad medvetenhet om vår egen position, såväl som individer som organisationer, och vi har fått insikt i vår egen roll när det kommer till synliggörande av strukturer och normer. Träffarna har väckt ett personligt engagemang och en önskan hos samtliga deltagare att arbeta mer aktivt med frågor rörande mänskliga rättigheter och kulturell mångfald. Vi verkar i en miljö där detta är av stor betydelse frågan som kvarstår är hur vi kan utveckla långsiktiga pedagogiska metoder för detta arbete. Effekter Trots att det är kort tid sedan projekten har avslutats har en del folkhögskolor och studieförbund kunnat rapportera om effekter av insatserna. Ett studieförbund har som ett resultat av projektet genomfört en organisationsförändring och har skapat en egen enhet för sina projekt inom mänskliga rättigheter. Denna enhet ska fortsätta kunskapsbyggandet inom studieförbundet och har som uppgift att vara en förändringsagent internt och externt. Ett annat projekt har lett till att ett klimat har skapats där frågor om intersektionalitet och normkritik är mer närvarande i såväl kursundervisning som i privata samtal mellan lärare och rektorer. Samma projekt har gjort att Mänskliga rättigheter inom folkbildningen

8 möjligheter och utmaningar i omgivningen har identifierats och att ett ökat intresse för frågorna har väckts även hos den personal som inte har deltagit i insatsen. i lokalsamhället. Detta initiativ kom till efter en diskussion under ett seminarium som handlade om hur folkhögskolorna skulle försöka praktisera ett rättighetsperspektiv på romernas situation. På en folkhögskola har projektet lett till att man har öppnat ett hus för de romska tiggare som finns 8 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

9 Reflektioner Alla projekt redovisar insikter och reflektioner. Många betonar vikten av samtal och reflektion. Det är i samtalet och i diskussionen med andra som förståelsen för den egna verksamheten och vilka förändringar som krävs i den växer fram. Utrymme för samtal och reflektion blir ett viktigt sätt att förankra nya kunskaper och anpassa dem till de behov som finns i den egna kontexten. Gemensamt för projekten är också en stark önskan om att arbeta vidare med projektet och ge lärare, cirkelledare och deltagare möjlighet att delta. Andra reflektioner handlar om behovet av att fokusera på normen istället för det som uppfattas som avvikande, att man genom projektet har fått insikter om sina svagheter och blinda fläckar, att området är stort och komplext och att man måste välja vad man ska fokusera på samt att strålkastarljuset måste sättas på skyldighetsbärare när man arbetar med ett rättighetsbaserat perspektiv: Inför fortsättningen ser vi behovet av att i exempelvis undervisningen fokusera på normen i stället för minoriteterna. Att arbeta med detta perspektivskifte för personalen och kursdeltagarna hoppas vi mycket på. Ett viktigt resultat av gruppdiskussioner under projektet är att det kom till uttryck att flera verksamheter slår sig lite för bröstet för att man är bra på att jobba med mänskliga rättigheter men att det i själva verket behövs mycket mer. Under utbildningen diskuterades frågor som kan verka harmlösa men som kan bli diskriminerande i sin utformning. När frågorna handlade om vardagssituationer uppdagades att många invanda arbetssätt hade utestängande effekter. Det handlade bland annat om att man ville värna om gruppens möjligheter att nå resultat och att detta innebar att vissa grupper omedvetet utestängdes. Området mänskliga rättigheter är mycket omfattande och komplext. Det krävs tid och resurser för att ett arbete med frågorna ska bli mer än en ytlig genomgång. Det kommer att vara nödvändigt att fokusera på vissa delar inom området mänskliga rättigheter. Om man ska jobba rättighetsbaserat, behöver man samtidigt jobba skyldighetsbaserat. Det vill säga även vara tydlig med vad som förväntas av rättighetsbärarna, men också av oss som ska leva upp till och tillgodose rättigheterna. Mänskliga rättigheter inom folkbildningen

10 Fördelning av projektmedel Dnr Projektnamn och sökande Sökt Beviljat 113:1 Kultur och MR Kulturens Bildningsverksamhet kr 113:2 MR som verktyg i folkbildningen Bromma fhsk kr 113:5 12 fhsk för MR-integrering Sunderby fhsk kr 113:6 Ett rättighetsbaserat förhållningssätt till MR Sensus stfb (samverkan m fhsk) kr 113:7 Folkbildningen tillämpning av MR Alma fhsk (samverkan m stfb) kr 113:10 Röda mattan Gamleby fhsk kr 113:14 MR kräver mod, medvetenhet och goda Samtal Jakobsbergs fhsk kr 113:15 Strategiarbete för MR Folkuniversitetet kr 113:17 Vi vill mera MR i förorten Södra Stockholms fhsk kr Totalt kr 10 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

11 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen

12 Folkbildningsrådet Box 38074, Stockholm Tel: , fax