Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Transkript

1 Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet genomfört ett framgångsrikt folkbildningsprojekt med samma målgrupp. Då erbjöd vi kostnadsfria cirklar inom marknadsföring/försäljning, ekonomi/juridik och presentationsteknik, föreläsningar och annat. Det nu genomförda projektet har på samma sätt riktat sig till kvinnor som har startat eller vill starta eget företag och som i första hand bor i mindre kommuner, ibland på landbygd och glesbygd. Denna gång var vårt mål att genom ett slags förstudie utröna om det flexibla lärandet, med olika digitala plattformar, är intressant för denna målgrupp. 3. Projektets målgrupper/deltagare Omkring 20 entreprenörer har varit delaktiga i projektet. Det är medlemmar i de båda nätverken Mullsjö idécentra och QUL i Habo, men även andra personer tillkom (enbart kvinnor). 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Vi har utrett i vilken mån aktuell målgrupp, kvinnliga företagare på landsbygden, kan utvecklas genom flexibelt lärande. Vi har presenterat arbetsformer och plattformar för målgruppen. 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Februari 2012: Under denna månad tog vi fram lämpliga entreprenörer att föra dialog med och inledde diskussioner. Inbjudningar skickades ut och vi höll möten med ordföranden i nätverken. Vi hade också en föreläsning om Kundvärde som en utväg till prispress med Sara Wikner. Föreläsningen var ett slags inspirationsträff som riktade sig till målgruppen och vi informerade om projektet. Mars 2012: Under denna månad genomfördes en föreläsning med Johan Sandholm för målgruppen om en av Folkuniversitetets digital plattformar. Föreläsningen var praktiskt inriktad och handlade om hur man använder plattformen praktiskt. Dessvärre var inte intresset så stort och vi hade problem med att få deltagare i tillräcklig omfattning. Ordföranden gjorde dock ett omfattande arbete och försökte verkligen få de olika entreprenörerna att delta. Vi hade också en föreläsning om Retorik och presentationsteknik med Barbro Wallgren Hemlin. Föreläsningen riktade sig till målgruppen och vi informerade om projektet. April 2012: Under denna månad förde vi ytterligare dialog med entreprenörerna. De meddelade att de i framtiden är mycket intresserade av det flexibla lärandet, men att frågan inte är prioriterad i deras vardag just nu.

2 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Projektet har haft karaktär av förstudie där vi undersökt möjligheterna för att använda plattformar. Den plattform som har presenterats för målgruppen har varit Folkuniversitetets egen, Social Workplace. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Vi kan konstatera att det finns ett intresse för det flexibla lärandet och folkbildning bland kvinnliga entreprenörer i mindre kommuner. Vi kan dock också konstatera att intresset inte är så stort när det väl gäller att konkret lägga tid på en cirkel. Entreprenörer är ofta stressade och upptagna och tvingas ofta prioritera bort utbildning, även om de värdesätter det. Entreprenörerna beskriver själva att flexibelt lärande dock kan passa deras livssituation i framtiden, med tanke på att de ofta har andra jobb och bor på orter där det oftast inte arrangeras utbildningar. Digitala plattformar kan också användas som kommunikationsmedel för deltagarna, där de kan delge varandra tips och stötta varandra. 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Målsättningen var att kunna komma längre, men vi har skapat en god bild av målgruppens förutsättningar och intresse för frågan. 9. Vad har ni lärt av projektet? Vår slutsats är att det flexibla lärandet och folkbildningen efter projekt är än mer intressant för målgruppen, men inte prioriterat just nu. Vi har också lärt oss att steget till det flexibla lärande kan vara långt för personer som annars inte ägnar sig så mycket åt lärande överhuvudtaget. Förmodligen är det lättare för en målgrupp som ägnar sig mycket åt utbildning i vanliga fall, att också ta steget till exempelvis digitala plattformar, antingen som grundplattform eller som komplement. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Projektet har inneburit att målgruppen har fått upp ögonen för flexibelt lärande och blivit nyfikna och intresserade. Det kan mycket väl leda till att målgruppen längre fram använder detta. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Deltagarna har i regel haft god IT-erfarenhet, vilket har underlättat för projektet. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Det har funnits en mycket god inställning från deltagare och samverkande organisationer. Men sedan har flera med kort varsel varit nödgade att avstå kurser, informationstillfällen och annat. Målgruppen i fråga är mycket upptagen och prioriterar hårt med sin dyrbara tid. Målgruppen säger dock att just detta i framtiden är en anledning till att använda sig av flexibelt lärande och olika plattformar, som gör att de kan lära när och var som helst. Sammanfattningsvis finns det en god attityd och en vilja att använda sig av det flexibla lärandet, men det kan ändå ligga långt bort att ta steget och börja använda det i sin vardag.

3 13. Utvärdering Vi har kort utvärderat projektet i efterhand, genom möte med nyckelpersoner i samverkande organisationer. Vi har kommit fram till att det varit en bra metod som kan förbättras och göras mer lockande och inspirerande. 14. Fortlevnad efter projekttiden Projektresultatet kommer nu att spridas och diskuteras på framtida nätverksträffar med Mullsjö idécentra och QUL i Habo. Det kommer även att spridas via Nyföretagarcentrum i Jönköping. Utifrån detta kommer ny verksamhet att planeras. 15. Organisationens ansvar Vi inleder 2013 med ett seminarium för avdelningschefer och utbildningsledare, för att presentera nya möjligheter att komplettera/ersätta det klassrumsbaserade lärandet med olika former av webbaserade inslag. Vid det seminariet kommer erfarenheterna från Sue Sugizakis projekt att lyftas fram. Vi planerar också en bredare utbildningsinsats för våra lärare och cirkelledare generellt. En rikstäckande satsning på utveckling av kurserna i främmande språk innebär att minst 50 % av cirkelledarna där ska inneha ett specialutformat IT-körkort när projektperioden är slut. (Organisationens handlingsplan har tidigare sänts in, 9 januari) 16. Projektets modell Vi tror att detta arbetssätt, att bjuda in till inspirationsträffar och inspirationsföreläsningar, kan fungera mycket bra då det gäller att locka nya deltagare till både folkbildning och flexibelt lärande. 17. Mål A Färdigställa den påbörjade kartläggningen av flexibelt lärande inom organisationen samt besluta vilka distansverktyg som främst ska användas vid framtagning av nya kurser. Sammanställa slutlig kartläggning och kommunicera beslutet om vilka distansverktyg som främst ska användas till berörda. Sue Sugizaki och Katarina Saevig Marrone. Februari Mål B Genomföra minst tre fortbildningsinsatser inom flexibelt lärande. Genomföra och följa upp inspirationsföreläsningen (januari 2013), en konferens (i mars) samt övriga fortbildningsinsatser. Sue Sugizaki och Katarina Saevig Marrone Januari 2014.

4 19. Mål C Att sprida användningen av vårt befintliga webbstöd och distansplattformar till minst två andra delar av verksamheten där dessa ännu inte används. Erfarenhetsutbyten med pedagogisk personal samt fortbildning för att få igång en högre grad av användning av de verktyg för flexibelt lärande som finns inom organisationen. Sue Sugizaki och Katarina Saevig Marrone. Januari Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande I januari/februari 2014 kommer handlingsplanen att stämmas av och följas upp med berörda. Skriftliga utvärderingar av konkreta fortbildningsinsatser kommer också att kontinuerligt göras under året. Dessa ingår i den slutliga utvärderingen i januari/februari Då satsningen på pedagogisk förnyelse är en del av den övergripande treårsplanen, lämnas årligen en rapport till styrelsen om hur arbetet framskrider. 21. Erfarenhetsspridning Vi har informerat om projektet vid olika folkbildningsarrangemang, som föreläsningar, studiecirklar och annat. Andra liknande nätverk och företagarsammanslutningar har bjudits in att ta del av projektet. 22. Extern information och erfarenhetsdelning Vi har informerat om arbetet med det flexibla lärandet via olika medier och forum. Vi har även varit delaktiga via FirstClass. 23. Övriga kommentarer om projektet 24. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter

5 26. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Personal: projektledare 25 % i tre månader inklusive sociala avgifter Aktiviteter: Föreläsningar (arvoden, resor) Johan Sandholm, Sara Wikner och Barbro Wallgren Hemlin Övrigt: lokalhyra, telefon, dator, administration Cecilia Palm cecilia.palm@folkuniversitetet.se