Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá

Transkript

1 Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) Handläggare Christina Koistinen Telefon: Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá Förvaltningens förslag till beslut Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande: Redovisningen av slutrapporten för projektet Romané Bučá godkänns och läggs till handlingarna. Denise Melin Stadedelsdirektör Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef Sammanfattning Det nationella projektet Romané Bučá har utvärderats på uppdrag av Sensus. Följeforskarna har tidigare beskrivit projektet, nationellt och lokalt, i delrapporter. Nu presenteras en slutrapport där de sätter samman resonemang och reflektioner från de tidigare rapporterna med en granskning av projektets måluppfyllelse till en helhet. Syftet har varit att ge både en beskrivning och en utvärdering av projektets betydelse för romsk inkludering på arbetsmarknaden. Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Björkhagsplan 6 Box Johanneshov Telefon christina.koistinen@stockholm.se stockholm.se Romané Bučá var ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer som medfinansierades av ESF (Europiska socialfonden) och samordnades nationellt av studieförbundet Sensus. Projektet pågick under perioden oktober juni I delprojektet ingick Stockholms stad genom arbetsmarknadsförvaltningen och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Projektets utgång var att förändra processerna kring sjukskrivna och

2 Sida 2 (6) långtidsarbetslösa romer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Gemensamt för deltagarna var en hög grad av marginalisering och utanförskap. Projektet har arbetat för att utveckla strategier för romers inkludering på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Projektet var byggt kring viktiga områden i regeringens romastrategi utbildning, arbete och förbättrad hälsa. I nära samarbete med romer lokalt i styrgrupp och arbetsgrupp har Skarpnäcks stadsdelsförvaltning arbetat för att stärka romers tillträde till arbete, att bryta utanförskap och bidra till en ökad mångfald. Forskningsrapporten konstaterar att Romané Bučá varit ett väl genomfört arbetsmarknadsprojekt. För Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har projektet gett värdefull kunskap om hur förvaltningen kan arbeta vidare i samarbetet med övriga aktörer i syfte att inkludera romerna på arbetsmarknaden. Bakgrund Romané Bučá var ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer som medfinansierades av ESF (Europiska socialfonden) och samordnades nationellt av studieförbundet Sensus. Det pågick under perioden juni 2014 i Eskilstuna och Uppsala kommuner, Sundbybergs folkhögskola och i Stockholms stad genom arbetsmarknadsförvaltningen och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. I det lokala delprojektet som Skarpnäcks stadsdelsförvaltning ansvarade för deltog Arbetsförmedlingen, Skarpnäcks folkhögskola samt arbetsmarknads-, social- och utbildningsförvaltningen. Styrgruppen bestod av representanter från dessa verksamheter samt representanter från de olika romska grupperna. Det nationella projektet samordnades av studieförbundet Sensus genom en styrgrupp där alla de olika parterna ingick. Delprojektet var organiserat inom avdelningen för individ- och familjeomsorgen i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och var på det sättet en integrerad del i socialtjänsten.

3 Sida 3 (6) Ärendet Följeforskningsrapporter om det nationella projektet Det nationella projektet Romané Bučá har utvärderats på uppdrag av Sensus genom så kallad följeforskning, som är en deltagarbaserad forskningsmetod. Följeforskarna presenterar en slutrapport där de sätter samman resonemang och reflektioner från tidigare delrapporter med en granskning av projektets måluppfyllelse till en helhet. Syftet har varit att ge både en beskrivning och en utvärdering av projektets betydelse för romsk inkludering på arbetsmarknaden. Följeforskningsrapporten På ett mer övergripande plan uppfattar följeforskarna projektet Romané Bučá som ett metodutvecklingsprojekt för att utveckla metoder för att på ett mer framgångsrikt sätt än tidigare få romer som grupp att komma in på den arbetsmarknad som gruppen ur ett historiskt perspektiv varit utestängda ifrån. Syftet med utvärderingen av projektets genomförande och resultat utgår från avstämningsrapporten från Frågeställningarna har varit: I vilken utsträckning har projektets organisering och metodval varit innovativa och framgångsrika sett i relation till projektets målsättningar och bärande principer? I vilken utsträckning har projektet levt upp till sina jämställdhetsoch kommunikationsmål? I vilken utsträckning har projektets deltagare kunnat påverka projektets utformning och strategival? I vilken utsträckning har projektets deltagare efter projektets slut befunnit sig i arbete eller utbildning? I denna slutrapport finns också intervjuer med ett antal romska medarbetare och deltagare i projektet. Skarpnäcks Stadsdelsförvaltning med Skarpnäcks folkhögskola Delprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning skiljer sig från de övriga delprojekt i några viktiga avseenden. Delprojektet har sorterat under avdelningen för individ och familjeomsorg och har på det sättet varit en integrerad del i socialtjänsten. Enligt forskarna var det så integrerat att det var svårt för dem att skilja vilka aktiviteter och ansvarsområden som tillhörde delprojektet och vilka aktiviteter som finansierades inom ramen för socialtjänstens ordinarie verksamhet. Den nära kopplingen till ordinarie verksamheter har uppfattats som en medveten strategi från

4 Sida 4 (6) projektledaren och projektansvarig (avdelningschef för individ- och familjeomsorgen). Delprojektet har också haft ett nära samarbete med Skarpnäcks folkhögskola. Det fanns diskussioner om att folkhögskolan skulle ta över projektansvaret om projektet skulle förlängas till slutet av Projektet förlängdes dock inte. Projektet/alla deltagare Nationellt deltog Eskilstuna och Uppsala kommuner, Sundbybergs folkhögskola och Stockholms stad genom arbetsmarknadsförvaltningen och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Sammantaget var 168 romer inskrivna i delprojekten varav nästan tre fjärdedelar var aktivt deltagande i projektet Romané Bučá. Avhoppen för hela projektet var på drygt en fjärdedel av deltagarna. Forskarna betraktar inte avhoppen som problematiskt höga, eftersom de gick att härleda till familjerelaterade skäl, sjukdom eller flytt. Könsfördelningen har varit relativt jämn i tre av de fyra projekten. Skarpnäcks delprojekt sticker ut med en mer tydlig övervikt av kvinnor (72 %). Sett till hela projektet var 58 % kvinnor och 42 % män. Romané Bučá Skarpnäck När det gäller utfallet av projektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är det svårt att göra en riktig bedömning av måluppfyllelse i förhållande till projektets övergripande mål. Delprojektets slutrapport är så pass övergripande och summarisk till sin karaktär att det är svårt att utläsa projektledningens egen syn på projektet. Projektmålen är uppsatta i punktform och både liknar och skiljer sig åt från de övriga projekten. Skarpnäcks syfte och mål med projektet enligt slutrapporten Aktiviteter till att öka romska arbetssökandes humankapital ackumulering såsom utbildningsinsatser och arbetspraktik. Utöka romska arbetssökandes kontaktnätverk. Skapa ett förtroendekapital mellan offentliga aktörer och den romska gruppen. Visa romska förebilder som ett incitament för att söka sig till utbildning och arbetsplatser. Att skapa bättre personliga förutsättningar att få ett arbete och att klara det (Skarpnäcks slutrapport 2014; sid 3) Projektmålen är i likhet med Uppsala mer knutna till aktiviteter och planeringen av insatser. Projektmålen behandlas inte systematiskt

5 Sida 5 (6) och vare sig de kvalitativa eller de kvantitativa delmålen ger någon tydlig bild av utfallet. Det går dock att utläsa att Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har den procentuellt största andelen personer som i slutfasen har fått anställning, 27 %. Detta innebär att Romané Bučás övergripande mål om att minst 25 % av deltagarna ska befinna sig i anställning eller studier efter projektets slut har uppnåtts i Skarpnäck. Av slutrapporten att döma är projektledningen av den uppfattningen att också de mer kvalitativa målen i projektet har uppnåtts. I slutrapporten presenteras att projektet genomfört en rad aktiviteter och verksamheter för att uppfylla målen vilket också framgår av kapitel 3 i den här slutrapporten. Sammanfattningsvis skriver följeforskarna i sin rapport: Som följeforskare har vi sammantaget en mycket positiv bild av projektet med all den mångfald av insatser, metoder och tillvägagångssätt som de olika delprojekten har ägnat sig åt. Utöver de över 168 personer som har deltagit i projektet sedan projektets början våren 2012 så måste man också ta i betraktelse de ringar på vattnet som projektet har fått för den enskildes familj och släkt. Med tanke på den pressade situation som finns på arbetsmarknaden i Sverige idag och den utsatta positionen romer befinner sig i samhället, så har Romané Bučá varit ett väl genomfört arbetsmarknadsprojekt. Arbete med romer i staden I staden samordnar arbetsmarknadsförvaltningen arbetet med den nationella minoriteten. Insatser som pågår sammanfattas kort nedan: Rundabordsamtal om stadens insatser för romsk inkludering ägde rum i stadshuset den 26/5. Borgarrådet Emilia Bjuggren bjöd in romska representanter och berörda tjänstemän. Förvaltningen deltog i samtalet. Studieförbundet Sensus kommer att söka ESF-pengar vid kommande utlysning för att fortsätta med Romané Bučá och i staden förs diskussioner om deltagande, både bland tjänstemän och politiker. Nätverk för chefer/tjänstemän finns som arbetar med romsk inkludering i staden. Där deltar studieförbundet Sensus och fortsättning för Romané Bučá diskuteras. Arbetsmarknadsförvaltningen har två romska brobyggare anställda. Det finns stort behov av deras tjänster och medverkan på många håll i staden och behov av ytterligare brobyggare finns.

6 Sida 6 (6) Farsta Jobbtorg, där brobyggarna är anställda, arbetar för att få in insatser för den romska gruppen i ordinarie verksamhet och budget. Jobbtorg Farsta har romer som ett fokusområde. Arbetsmarknadsförvaltningen har en romsk samrådsgrupp med representanter från de romska grupperna, utsedda av desamma. Där kan insatser och behov lyftas fram. Förvaltningen planerar att påbörja en förstudie gällande föräldrautbildning för romska kvinnor. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för individ- och familjeomsorg. Ärendet har behandlats i förvaltningsgrupp , i rådet för funktionshinderfrågor samt i pensionärsrådet Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner denna slutrapport av Romané Bučá och att den läggs till handlingarna. Bilagor 1. Slutrapport Följeforskning Romané Bučá fås på begäran 2. Slutrapport till ESF genomförande Romané Bučá fås på begäran