Behovsanalys vad gäller romsk inkludering

Transkript

1 Stöd & Process Sofia Gullberg Dnr Fax KS/2013:529 Behovsanalys vad gäller romsk inkludering Bakgrund Regeringen har beslutat om En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering I strategin ingår en satsning på ett utvecklingsarbete, främst inom områdena utbildning och arbete. Strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin (prop. 2008/09:158) och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken (prop. 1998/99:143). Regeringen har avsatt 46 miljoner kronor under för insatser som ska förbättra romers situation (prop. 2011/12:1). Målgruppen är framförallt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och som är utsatta för diskriminering. Det övergripande målet för strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategin är baserad på förslag från Delegationen för romska frågor som verkade Den innehåller mål och åtgärder inom sex områden: utbildning arbete bostad hälsa, social omsorg och trygghet kultur och språk civilsamhällets organisering romsk delaktighet och romskt inflytande För att lyckas med förändringarna krävs romsk delaktighet och romskt inflytande på lokal, regional och nationell nivå. Romers kapacitet, erfarenheter, kunskap, initiativkraft samt vilja att vara med och ta ansvar ska tillvaratas i arbetet. Pilotverksamhet på kommunal nivå

2 2 (8) För att påskynda utvecklingen har regeringen gjort en särskild satsning med pilotverksamhet i fem kommuner, där också landstingen involveras. De fem kommuner som är utsedda att delta i pilotstudien är: Luleå Linköping Göteborg Helsingborg Malmö Tanken är att pilotkommunerna ska ta fram goda exempel på arbetssätt som kan spridas över landet. I pilotverksamheten ingår möjligheten till anställning och utbildning av brobyggare, att pröva användningen av hälsokommunikatörer och ökad kunskap om stöd till romska barn i skolan. Utöver de fem pilotkommunerna har ett antal andra kommuner startat upp ett arbete med romsk inkludering, bland annat inom ramen för projektet Romane Buca 1. Nulägesbeskrivning Nationell nivå - Nationellt nätverket för romsk inkludering Sedan december 2012 har det funnits ett nationellt nätverk av kommuner för romsk inkludering. Kommunstyrelsen fattade i januari 2014 ett beslut om att Upplands Väsby ska ingå i nätverket. Målet för det nationella nätverket är att verka för att utveckla lokala strategier, metoder och arbetsformer för implementering av regeringens strategi för romsk inkludering. Vidare ska nätverket svara för att kompetensutveckla och sprida kunskap om lokala verksamheter och arbetssätt. Varje kommun deltar med ansvarigt kommunalråd och/eller motsvarande samt en ansvarig tjänsteman/kontaktperson. Tjänstemannagruppen ansvarar för: Erfarenhetsutbyte kring arbetssätt och arbetsformer. Nyhets- och omvärldsbevakning Kontakter med statliga myndigheter och romska organisationer Anordna kunskapsseminarier och möten (inom nätverket) Dokumentera och sprida erfarenheter, internt och externt Att i nära samarbete följa pilotkommunerna i deras utvecklingsarbete Minst 2 gånger per år genomföra nätverksmöten där ansvariga politiker och tjänstemän deltar. Där emellan träffas tjänstemännen 2 gånger. 1 Romané Bučá är ett arbetsmarknadsprojekt för romer. Det drivs av Sensus Stockholm Gotland i samverkan med Eskilstuna och Uppsala kommuner, Stockholm Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, Sundbybergs folkhögskola samt Arbetsförmedlingen. Projektet medfinansieras av svenska ESF-rådet och pågår under tiden 2011 till 2014.

3 3 (8) Nätverket är till stor nytta för kommunens arbete med romsk inkludering då nätverket bidrar med samverkan över kommungränserna. Förstudie Utöver det nationella nätverket för romsk inkludering har ansvariga tjänstemän på kommunen deltagit i en förstudie under perioden 1 januari tom. 30 september I förstudien ingår kommuner men också andra aktörer med intresse av att arbeta med romsk inkludering i Stockholms län. Syftet med förstudien har varit att formulera en projektansökan till Europeiska socialfonden för programperioden om medel till ett projekt som ska förbättra romers tillgång till arbete. Hittills har två tjänstemän från Upplands Väsby deltagit i förstudiens för att få ökad kunskap om romers livsvillkor. Förstudien går nu in i en ny fas och Upplands Väsby måste ta ställning till huruvida kommunen ska fortsätta med projektansökan och fördjupa samarbetet med andra parter i Stockholmsregionen. I nuläget finns inte resurserna för att leva upp till de mål som ett socialfondsprojekt skulle kräva av kommunen. Alternativen är därför att avsätta mer resurser för att fortsätta ingå i partnerskapet och projektansökan, eller att avstå från att delta. Lokal nivå Upplands Väsby kommun I Upplands Väsby finns det främst Kaale romer (även kallade finska romer). Antalet romer i Väsby är okänt. Förutom kaale romer finns det andra romska grupper i kommunen tillhörande grupperna Arli (nyanlända romer), Khelderash (svenska romer) och resande, men hittills har kommunen inte kommit i kontakt med dem. Kommunen har främst haft samråd med en kaaleromsk förening, Öppet hus för unga romer. Samrådet har träffats regelbundet sedan oktober 2013 med två representanter från föreningen, ansvariga tjänstemän, ansvarigt kommunalråd och en representant från Studieförbundet vuxenskolan. Utöver samrådet med Öppet hus för unga romer har ett möte hållits med en annan kaaleromsk representant som har ett stort kontaktnät inom den kaaleromska gruppen samt en del kontakter utanför den kaaleromska gruppen. De romer som kommunen har haft kontakt med har uttryckt ett behov av ett mer systematiskt arbete inom kommunen för att inkludera romerna i samhället. Det handlar om att öka tillgången till arbete och utbildning, samt minska gruppens sociala utsatthet. Den romska gruppen i Väsby framhåller också vikten av att detta arbete måste ske lokalt i Upplands Väsby. Däremot har man diskuterat möjligheten att samarbeta över kommungränserna med t.ex. en gemensam brobyggare. Man har också diskuterat kring vilka kommuner samarbetet skulle kunna ske med. Behovet av insatser för romsk inkludering i Upplands Väsby sträcker sig inom en rad områden. Tänkbara insatser som lyfts upp från romerna själva är riktade mot såväl den romska gruppen som mot majoritetssamhället och kommunen. Det handlar om en ömsesidig process för att minoriteten och majoritetssamhället ska

4 4 (8) närma sig varandra. Ett genomgående behov som lyfts upp är att minska avståndet mellan romerna och majoritetssamhället genom informationsspridning och lokala möten. Behov som lyfts upp från de romer som kommunen kommit i kontakt med i Upplands Väsby inom respektive delområde är: Utbildning: Utbildningar i samhällsinformation för romer. Hur samhället är organiserat, t.ex. med information om allmänna val och varför det är viktigt att rösta och engagera sig politiskt, hur man kan organisera sig i föreningar och civilsamhället m.m. Mindre grupper vid olika utbildningstillfällen som ges, t.ex. inom vuxenutbildningen, så att romer vågar komma dit Kompetensutveckling hos lärare om hur de ska bemöta föräldrar vars barn inte går till skolan Uppmuntran till barn att fortsätta även efter den obligatoriska skolgången Arbete: Behovet av en sysselsättning är stort främst ur den sociala aspekten, för att komma ur den isolering och utanförskap som många lever i Behov av sysselsättning som sker i mindre grupper Bostad: Motverka diskriminering vid tecknande av hyreskontrakt eller vid köp av bostadsrätt Hälsa, social omsorg och trygghet: Kompetenshöjning inom socialtjänsten vad gäller bemötande och romska oskrivna regler som kan påverka bedömningen av enskilda ärenden Handledning för romer kring det stöd som finns att få. Hur söker man försörjningsstöd, fyller i olika blanketter m.m. Stöd vid psykisk ohälsa. Många romer är isolerade och lider av psykisk ohälsa och depression. Stärkande av självförtroendet Åtgärder för unga med missbruksproblem. Alternativa aktiviteter för unga Kultur och språk: Informationsspridning till allmänheten om romerna och romsk kultur för att minska fördomar och motverka diskriminering, framförallt av romska kvinnor Utbildning av personal i likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, framförallt för personal som arbetar närmast kunder Tillgång till modersmålsundervisning på romani chib. Idag talar främst den äldre generationen romani Civilsamhälle och romsk delaktighet:

5 5 (8) Lokal för organisering. Viktigt med en träffpunkt för att känna sig delaktig och inkluderad Utöka samrådet med kommunen till att gälla fler romska grupper Utmaningar En stor utmaning som samtliga kommuner kämpar med i förhållande till den romska gruppen är minoritetens avsaknad av tillit för myndigheter, inte minst efter registreringsskandalen hos Skånepolisen hösten Ett annat problem är att man ofta börjar arbetet på det traditionella sättet med en kommunal utredning som endast bedrivs av kommunens tjänstemän. I arbetet med romsk inkludering har det blivit tydligt att en nyckel till en lyckad inkludering är att redan från början inkludera romer i arbetet. Utredningen och inkludering av romer i samhället behöver göras tillsammans med romer, både för att få med minoritetsgruppens egna erfarenheter/tankar men också för att få gruppens tillit. I Upplands Väsby finns ett pågående samråd med en romsk förening och det strategiska förarbetet bör ske tillsammans med romer. Ytterligare en utmaning är att samordna olika aktörer i arbetet med romsk inkludering. Eftersom behovet är stort och täcker många områden behöver kommuner arbeta tillsammans med statliga myndigheter och ideella organisationer. Erfarenheter från andra kommuner Genom intervjuer utförda med tjänstemän och brobyggare från Luleå kommun, Helsingborgs stad och Umeå kommun, samt deltagande i det nationella och regionala nätverket, kan en rad erfarenheter dras om vilka åtgärder som fungerat bättre respektive sämre. En åtgärd som samtliga pilotkommuner vidtagit är att de har anställt romska brobyggare. Brobyggarnas uppdrag ser olika ut i de fem kommunerna. Det de har gemensamt är själva syftet; att de ska fungera som en kanal mellan myndigheten och det romska samhället. En brobyggare bör tillhöra den romska minoriteten. Orsaken till detta är att en tjänsteman utan romsk bakgrund inte kommer att släppas in på samma sätt hos den romska minoriteten. Detta har påpekats av såväl romerna själva som av de kommuner som redan har anställt brobyggare. Brobyggarna är placerade på olika förvaltningar i de olika kommunerna. Vissa kommuner har anställt en brobyggare på utbildningsförvaltningen, vissa har valt arbetsmarknadsförvaltningen medan i andra kommuner arbetar brobyggaren kommunövergripande och sitter centralt. Eftersom behovet är så pass stort får brobyggarna ofta uppdrag från flertalet andra verksamheter/förvaltningar än den förvaltning personen arbetar på. Detta gör att brobyggaren ofta blir överbelastad och inte kan koncentrera sig på sitt huvuduppdrag. Eftersom en brobyggares arbete till stor del handlar om tillit i gruppen kan denne inte heller neka hjälp till

6 6 (8) en rom som söker sig till brobyggaren i annat syfte än det som brobyggaren anställdes till. Helsingborg har anställt brobyggare i skolan och förskolan för att hjälpa romska barn att klara skolgången. Malmö hade redan innan de ingick som pilotkommun ett Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC), där de anställt brobyggare. Luleå har anställt två brobyggare, en vid arbetsmarknadsförvaltningen och en vid kulturförvaltningen. I brobyggarnas anställning ingår även en brobyggarutbildning som ges av Södertörns högskola på uppdrag av Skolverket. Utbildningen riktar sig främst mot utbildningssektorn men kan även tillämpas i andra verksamheter. Brobyggarna arbetar 50 procent på kommunen och studerar resterande 50 procent. Även i projektet Romane Buca använder man sig av romska brobyggare. Dessa har påbörjat en brobyggarutbildning som ges av socialstyrelsen och är inriktad mot social omsorg och hälsa. Uppsala kommun har anställt brobyggare på Navet som är ett center för samordning av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser inom arbetsmarknadsenheten. Stockholm stad har anställt två brobyggare, en som arbetar vid Jobbtorget under arbetsmarknadsförvaltningen och en som arbetar vid utbildningsförvaltningen. Deras arbete startade vid Skarpnäcks stadsdelsförvaltning men ytterligare stadsdelsförvaltningar i södra Stockholm har nu anslutit sig till arbetet. Stockholm stad har inrättat en styrgrupp som samordnar arbetet över förvaltningsgränserna. Gemensamt för alla kommuner är att en tjänsteman fungerar som handledare för brobyggaren. I de kommuner som anställt brobyggare är handledaren oftast en socialsekreterare. Skillnaden mellan de kommuner som ingått i en regeringssatsning för att anställa en brobyggare och övriga kommuner visar sig tydligt i hur långt kommunerna kommit i sitt arbete med romsk inkludering. Det finns dock en del exempel på åtgärder som vidtagits av kommuner utanför pilotkommunerna och Romane Buca projektet. Västerås kommun har exempelvis upprättat en särskild handlingsplan för arbetet med romsk inkludering. Ronneby, som har stor andel nyanlända romer i kommunen, har anpassat samhällsorienteringsutbildningen för nyanlända till att bättre passa nyanlända romer. Rekommendationer för arbetet med romsk inkludering Genomförd behovsanalys visar att det finns ett akut behov att arbeta med romsk inkludering i Upplands Väsby. För att kunna uppnå regeringens mål - tillitskapande, arbete, utbildning och hälsa behöver kommunen på sikt öppna upp för alternativet att anställa en brobyggare. Det finns också en stark önskan från de romer kommunen haft kontakt med om att anställa en brobyggare.

7 7 (8) Brobyggaren bör vara anställd på en operativ enhet och där fungera som en länk mellan enskilda och offentlig verksamhet. En preliminär analys visar att de berörda enheterna i Upplands Väsby framförallt är enheten för individ- och familjeomsorg samt ansvarig enhet för skolan inom Väsby välfärd. Detta kan dock ändras när en brobyggare väl anställts och behoven börjar komma upp till ytan. Enheten för Individ- och familjeomsorg är positiv till konceptet med en så kallad brobyggare. De efterlyser dock en struktur och en finansiering av arbetet innan en eventuell anställning kan ske. Innan en anställning av en brobyggare kan ske bör ett antal saker finnas på plats: Preliminär uppdragsbeskrivning (en tydligare uppdragsbeskrivning arbetas fram i samråd med brobyggaren) Tydlig förankring hos den/de berörda enhet/-en/-erna En handledare som har ett tydligt uppdrag/ansvar och avsatt tid för brobyggaren Politiskt stöd för att driva uppdraget Tydlig introduktion där grundläggande saker behandlas (intranätet, Heroma, arbetstider, policys, lön etc.) Information om hur en kommun fungerar och vad man behöver tänka på i sin roll som tjänsteman (kommunallagen, offentlighetsprincipen, sekretesslagen etc.). En given budgetram Mediaträning Kommunen behöver också ha en långsiktig plan för hur man ska arbeta med romsk inkludering, med ett långsiktigt ansvarstagande och förhållningssätt. Det är även till kommunens fördel att delta i de satsningar som regeringen och andra myndigheter ordnar, som t.ex. brobyggarutbildning och kompetensutveckling. För närvarande är dock ingen satsning på en brobyggarutbildning planerad. Tips på sätt att finansiera arbetet är: Nystartsjobb via arbetsförmedlingen Delta i regeringens satsningar av utbildning för brobyggare (finns dock ingen för tillfället att ansöka till) Öronmärka pengar inom kommunen för arbetet med romsk inkludering, både för anställning av brobyggare och handledare samt mindre budget för verksamhet (resor, infoträffar etc.) Utöver arbetet med strategin bör det finnas en långsiktig översyn av den nationella minoritetspolitiken, vilken strategin för romsk inkludering är en förstärkning av. Kommunens ansvar gentemot de nationella minoriteterna innefattar bland annat att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Lagen innehåller också rättigheter för minoriteterna att samråda med kommunen i frågor som rör dem.

8 8 (8) Hur går vi vidare? Innan kommunen kan anställa en brobyggare behöver man först klargöra var i organisationen arbetet ligger. Nästa steg är att förankra arbetet hos berörd/-a verksamhet/-er. Det är viktigt att det strategiska förarbetet med romsk inkludering är klart innan man fattar beslut om hur arbetet läggs upp. I förarbetet är det också viktigt att det sker i samråd med den romska gruppen. Ett utökat samråd med romer i organiserad form, t.ex. i form av en samrådsgrupp lik den för finskt förvaltningsområde, skulle vara ett steg på vägen att uppfylla såväl målet för romsk inkludering som att bättre följa minoritetslagen.