Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Transkript

1 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan är personer som omfattas av förordning (2010:1 122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, som även inkluderar ensamkommande barn och ungdomar. Verksamhetsplanen behandlar kommande aktiviteter utifrån de nätverk och arenor som Koordination Norrort verkar på. Förvaltande kommun Lidingö stad är förvaltande kommun för Koordination Norrort för Nätverken Nätverken är stommen i Koordination Norrorts arbete. Genom nätverken kan samordnaren fånga upp vilka frågor som är aktuella att arbeta med, både internt och genom påverkansarbete gentemot externa aktörer. Samordnaren ansvarar för den nödvändiga kopplingen till det utvecklingsarbete som sker på regional och nationell nivå för att på så sätt nå en strategisk påverkan på frågor som har med mottagandet av nyanlända att göra. Vuxennätverket Vuxennätverket träffas en gång per månad. Målgruppen är tjänstemän som arbetar med mottagande av nyanlända. Kopplat till nätverket finns fem fokusgrupper med olika teman. Dessa är: Barn och familjeåterförening, Integrationsstrategi, Sfi och annan vuxenutbildning, Hälsa och Bostäder och bosättning. Fokusgrupperna ska fördjupa och utveckla nätverkets arbete och målsättningen för 2015 är också att fokusgruppernas konkreta arbete i ökad grad ska kopplas samman med det mer övergripande utvecklingsarbete som sker regionalt, till exempel i de arbetsgrupper som det regionala samrådets olika initiativ har mynnat ut i och vars arbetsgrupper startat upp i slutet av Till vuxennätverkets möten bjuds Arbetsförmedlingens representanter in, huvudsakligen klusterchefer och handläggare, men det kan även finnas andra relevanta aktörer inom Arbetsförmedlingen som ska bjudas in för information och dialog under året. Ett exempel är Arbetsförmedlingens bostadssektion där en kontinuerlig dialog bör kunna vara till nytta för båda parter. Vuxennätverkets möten ska också användas för kunskapsspridning och erfarenhetsbyten inom nätverket och det är i de sammanhangen även lämpligt att bjuda in goda exempel från andra delar av länet och landet. Enligt önskemål från nätverket kommer ett kunskapsutbyte med andra kommuner i länet att genomföras i början av 2015 med anledning av att fler kommuner i nätverket kommer att ta emot både kvot-flyktingar och flyktingar som kommer från anläggningsboenden. 1

2 Nätverket ska genom samordnaren följa eventuella förslag på förändringar i etableringsuppdraget som kan komma En fortlöpande kunskapsspridning sker även inom nätverket i mejlform och nyhetsbrev där nätverkets deltagare tillsammans bidrar till en ökad kvalitet inom arbetsområdet, för alla medverkande kommuner. I nätverksform fortsatt dialog med Länsstyrelsen i Stockholms län gällande 2015 års avtal när det gäller arbetssätt och modeller i förhållande till ett ökat mottagande. Bjuda in och föra dialog med pågående projekt som utvecklar relevanta arbetsområden såsom SMAK-projektet (Stärkt mottagande av kvotflyktingar) där kommunerna i samverkan med SMAK tar fram arbetsverktyg för att stödja kommunerna vi mottagande av kvotflyktingar. Minst en gång i halvåret bjuda in Arbetsförmedlingens klusterchefertillsammans med arbetsförmedlare i Norrort för att på så sätt främja dialog och samverkan både under individens etableringstid och efter det att individen avslutat sin etablering. Nätverket strävar efter att få större kunskap om Arbetsförmedlingens insatser för att bättre förstå på vilka punkter kompletterande insatser kan utvecklas på bästa sätt. Bjuda in projekt och verksamheter som kan visa på samverkan mellan kommuner och civilsamhället, till exempel i form av flyktingguider eller annat stöd. Särskilt intressant är det att följa projekt eller verksamheter som syftar till att stödja personer vid familjeåterföreningar. EKB-nätverket (Ensamkommande barn-nätverket) Två gemensamma nätverksmöten per termin ska genomgöras. Målgruppen är tjänstemän som arbetar med ensamkommande flyktingbarn i de samverkande kommunerna. Till mötena bjuds relevanta representanter från exempelvis Migrationsverket eller Länsstyrelsen i Stockholms län in. I takt med ett ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn behöver berörda myndigheter justera och utveckla sina gemensamma rutiner för att undvika flaskhalsar. Under 2015 är det viktigt att även fortsättningsvis koppla samman utvecklingsarbetet som sker inom KSL (Kommunförbundet Stockholms län) och beredningsgruppen för EKB-frågor med EKBnätverket. Under 2015 kommer ett utvecklingsarbete att ske när det gäller samarbete och utveckling av rutiner i förhållande till de HVB-hem (Hem för vård eller boende) som tar emot EKB. HVB-hemmen har efterlyst en i ökad grad gemensam hållning från kommunernas sida när det gäller krav, rutiner och riktlinjer. EKB-nätverkets möten ska generellt vara en arena för kunskapsspridning och erfarenhetsbyten inom nätverket och det är i de sammanhangen även lämpligt att bjuda in goda exempel från andra delar av länet och landet. Kunskapsutveckling ska även ske inom nätverket i mejlform och nyhetsbrev där nätverkets deltagare tillsammans bidrar till en ökad kvalitet inom arbetsområdet och för alla medverkande kommuner. Migrationsverket deltar på nätverkets möten minst en gång per halvår för att på så sätt förbättra rutinerna mellan Migrationsverket och kommunerna. 2

3 Nätverket ska hålla ett möte eller seminarium ska hållas tillsammans med föreståndare och samordnare på HVB-boenden som tar emot ensamkommande barn för att utveckla en samsyn i olika frågor som rör barnet. Nätverket ska fortsätta en dialog med FoU (Forskning och utveckling) Nordväst och FoU Nordost när det gäller en eventuell masterutbildning inom området Ensamkommande barn. Återsöknätverket Två gemensamma nätverksmöten per termin ska genomgöras. Målgruppen är tjänstemän som arbetar med frågor som rör återsökande av medel i de samverkande kommunerna. Till mötena bjuds relevanta representanter från exempelvis Migrationsverket in för att genom dialog förbättra och justera de administrativa rutinerna i återsöksprocessen. Liksom i de andra nätverken är återsöksnätverket en arena för kunskapsspridning. En återkommande aktivitet är att bjuda in personer som kan presentera goda exempel från andra delar av länet och landet. Kunskapsutveckling ska även ske inom nätverket i mejlform och nyhetsbrev där nätverkets deltagare tillsammans bidrar till en ökad kvalitet inom arbetsområdet och för alla medverkande kommuner. Migrationsverkets bosättnings- och statsbidragsenheten deltar vid minst två nätverksmöten under året för att informera om eventuella nya riktlinjer och för att främja en dialog och ett samarbete mellan kommunerna och Migrationsverket. Deltagande i länets olika samråd, styrgrupper och forum Samordnaren fortsätter delta i aktivt i relevanta samrådsgrupper, styrgrupper, beredningsgrupper och forum. Deltagandet ska bidra till fånga upp information som är viktig för de samverkande kommunerna. Koordination Norrort förväntas också kunna driva frågor som nätverken uppfattar som viktiga och behöver lyftas till andra strukturer. Samordnaren deltar i följande samråds- och arbetsgrupper: NYIN och EKbarn beredningsgrupper hos KSL Regionala samrådet med arbetsgrupper Samrådsgrupp Centrum för samhällsorientering i Stockholm län Samrådsgrupp för Hälsokommunikatörerna i Stockholms län Samordnaren deltar i följande styrgrupper för projekt och andra verksamheter i länet: Projektet Funktionshinder i etableringen. Projektet drivs av SIOS- samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige och pågår fram till den 31 december Samordnaren deltar dels i styrgruppen dels i en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram och följa upp kompetensutvecklingsinsatser inom projektet. 3

4 Styrgrupp för samverkansprojektet Hälsokommunikation i samhällsorienteringen som påbörjas och avslutas Styrgrupp för projektet Barns hälsa och utveckling i etableringen som påbörjas och avslutas och drivs av Sollentuna kommun i med samarbete med Upplands Bro kommun, Upplands Väsby kommun och Norrtälje kommun. Styrgruppen för BAS, Grundutbildning och arbetsmarknadsintroduktion för kortutbildade och analfabeter i Stockholms län som är en permanentad verksamhet sedan våren Samordnaren fortsätter delta aktivt i det nationella nätverket NISKI (Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända). I nätverket ingår representanter från kommunsammanslutningar av olika slag, t.ex. regionförbund, kommun- och kommunalförbund och SKL (Sveriges kommuner och landsting). Nätverket träffas två gånger per år och diskuterar frågor som rör nyanländas etablering. Frågor att bevaka och fortsätta arbeta med: Bostads- och bosättningsfrågor Genomföra ytterligare insatser inom området för bostad- och bosättningsfrågor. Se över möjligheter att fortsätta försöka knyta närmare kontakter och samarbeten med hyresvärdar i Norrort. Arbetet kan också knytas ihop med kommunernas arbete med integrationsstrategier för att skapa en resultatinriktad dialog där boende och övrig integration hör ihop. Familjeåterföreningar till ensamkommande barn Fortsätta bevaka frågan med möjligheter att kunna stötta barn och familjer som återförenas, genom kommunala och/eller frivilliga insatser. Fokusgruppernas utvecklar metodstöd i frågan. Koordination Norrort ska föreslå FoU Nordväst och FoU Nordost en samverkan kring att beskriva konsekvenserna av brister i familjeåterföreningsprocessen, både på en organisatorisk och på en individuell nivå. Resultaten ska lyftas till berörda parter på en övergripande nivå, såsom länsstyrelser, SKL och aktuella departement för att på så sätt få till en förändring i de regelverk som styr frågan. Bygga kontaktnät och nätverk inom skola och SFI Förbättra kommunikationen med skola och SFI så aktuella frågor gällande flyktingmottagandet kan fångas även från dessa instanser. Se över möjligheter att skapa nätverk för dessa områden. Arbete med LÖK och RÖK Fortsätta stötta processer med länets LÖK:ar (Lokala överenskommelser) i samverkan med Arbetsförmedlingar. Arbeta vidare med processen kring för en eventuell RÖK (Regional överenskommelse). 4

5 Uppföljning och utvärdering I oktober 2015 skickas en enklare enkät ut till nätverksmedlemmar, fokusgruppsmedlemar och ledningsgrupp för att få en uppfattning om upplevelser av eventuell kvalitetsutveckling och förslag på förbättringar i verksamheten. Fokusgrupper kan komplettera enkäterna för att få en fördjupad kunskap inom områden som ses som extra intressanta. Resultaten och slutsatserna av enkätsvaren och eventuella andra utvärderingar vävs in i verksamhetsplanen för I utvärderingen bör även samordnarens roll och uppdrag utvärderas för att finjusteras inför kommande år. 5