Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Transkript

1 Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010

2 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Projekttid Arena och organisatoriskt sammanhang Behov av utveckling Syfte Mål för projektet Planerade aktiviteter Finansiering Resultat Genomförda aktiviteter Utbildningsinsatser Fokusgrupper Nytt informationsmaterial Ny lag om samhällsorientering Avvikelse mot projektplan Diskussioner och slutsatser Referenser... 5

3 Sammanfattning Länsstyrelsen i Skåne län arbetar för att skapa förutsättningar för en snabb, effektiv och inkluderande etablering för nyanlända flyktingar och andra invandrare. Rapporter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen visar på att hälsan hos personer som är födda i ett annat land än Sverige är sämre än de som är födda i Sverige samt att hälsan hos nyanlända flyktingar är ännu sämre än hos övriga grupper. Ohälsa är ett konstaterat avgörande hinder för etablering och delaktighet. Länsstyrelsens ståndpunkt är att tillgång till kunskap och information om hälsa, anpassad utifrån kulturell och etnisk bakgrund, är en rättighetsfråga. Med intention att säkerställa att nyanlända flyktingar får kvalitetssäkrad information och utbildning om samhälls- och hälsofrågor på modersmålet på lika villkor och oavsett var man bor i länet, har Länsstyrelsen tillsammans med olika aktörer i länet utvecklat och kvalitetssäkrat verksamheten samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK). Ett av de drygt 30 teman som samhälls- och hälsokommunikatörerna kan erbjuda information och dialog om är tobak och rökning. Länsstyrelsen har beviljats projektmedel inom ramen för det Nationella tobaksuppdraget i syfte att utveckla temat. Med hjälp av samhälls- och hälsokommunikatörerna har fokusgrupper genomförts med deltagare från fem olika språkgrupper. Genom fokusgrupperna har värdefull information samlats in om nyanländas förhållande till rökning och tobak, vilken information de har och vad de efterfrågar, svårigheter och möjligheter när det gäller att sluta röka. Insamlat material används i pågående revidering av temat om tobak och rökning så att det kan anpassas i förhållande till olika etniska målgrupper. Materialet har också väckt viktiga frågor om metoder och hur samverkan ska ske med berörda aktörer, ett utvecklingsarbete som fortsätter även efter projektavslut. 1

4 1. Bakgrund 1.1 Projekttid Projekt Utveckla information om tobak och rökning för nyanlända flyktingar har pågått under perioden 1 februari till 30 november Arena och organisatoriskt sammanhang Länsstyrelsen i Skåne län arbetar för att skapa förutsättningar för en snabb, effektiv och inkluderande etablering för nyanlända flyktingar och andra invandrare. Arbetet organiseras utifrån en regional överenskommelse (RÖK) mellan aktörer på regional och lokal nivå i länet. Inom ramen för den regionala överenskommelsen bedrivs ett utvecklingsprojekt Partnerskap Skåne som medfinansieras av samverkande parter och med stöd av Europeiska flyktingfonden. Inom RÖK-arbetet är hälsa ett fokusområde. Redan 2008 startades inom ramen för Partnerskap Skåne delprojektet Samhälls- och hälsokommunikatörer med syfte att säkra förståelsen för och kunskapen om det svenska samhället hos nyanlända flyktingar och invandrare. Samhälls- och hälsokommunikatörerna är högskoleutbildade med kunskaper i pedagogik. I dialogform ger kommunikatörerna, som har olika kulturell bakgrund, samhälls- och hälsoinformation till nyanlända på deras modersmål. Totalt kan samhälls- och hälsokommunikatörerna erbjuda beställarna, främst kommuner, ett 30-tal kvalitetssäkrade teman. Tobak och rökning är ett av dessa teman. 1.3 Behov av utveckling Enkäter och direkt feedback från målgruppen vid informationstillfällen visade att information om tobak, alkohol och droger ofta upplevs som ointressant eller mindre viktigt. Det är bekymmersamt särskilt med tanke på att många invandrare har en hög konsumtion av tobak. Användning av tobak ökar också bland ungdomarna, inte minst bland ensamkommande barn. 1.4 Syfte I syfte att vidareutveckla informationsmaterialet om tobak och rökning samt utbilda kommunal personal att använda detta informationsmaterial har Länsstyrelsen/Partnerskap Skåne ansökt om och beviljats medel för detta arbete inom ramen för det Nationella tobaksuppdraget. 1.5 Mål för projektet Uppdatera informationsmaterial om tobak och rökning för nyanlända Genom två regionala konferenser sprida information om materialet till kommunal personal inom exempelvis skola och fritid, folkhälsosamordnare, 1.6 Planerade aktiviteter Genomförande av ett antal fokusträffar (4 fokusgrupper x 2 träffar) med nyanlända flyktingar och invandrare i Skånes fyra hörn Utbildning av extra resursperson Utbildning av samhälls- och hälsokommunikatörer Framtagande och översättning av informationsmaterial Genomförande av två regionala tobaksutbildningar för personal inom skola och fritid samt för folkhälsosamordnare i Skåne i syfte att utveckla metoder särskilt anpassade till de behov som inventerats genom SHK:s arbete samt genomförda fokusgrupper Uppföljning av insatser i deltagande kommuner 1.7 Finansiering Medel har sökts för lönekostnader för projektledare med ansvar för planering, processledning, genomförande av fokusgrupper, sammanställning av insamlas ny information samt till uppföljning. Ansökan omfattar också medel för att ta fram informationsmaterial inkl översättning. Vidare ansöktes 2

5 om medel för att genomföra två delregionala konferenser. Kostnader i övrigt har finansierats inom ramen för Partnerskap Skåne ex. samhälls- och hälsokommunikatörernas medverkan i projektet. 2. Resultat Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter som har genomförts under projektets gång samt för resultat. 2.1 Genomförda aktiviteter Utbildningsinsatser Projektledaren har deltagit i Folkhälsoinstitutets projektledarutbildning i Stockholm i februari och i mars. Vidare har projektledaren deltagit i konferens i Landskrona i maj om Ungdomar och rökning samt medverkat i konferensen Tobak eller hälsa - Nationell konferens i Göteborg 7-8 september Fokusgrupper I projektet genomfördes fem fokusgrupper med några av de olika språkgrupper som i början av 2010 var representerade i de kommuner som ingår i Partnerskap Skåne. Språken är arabiska, albanska, kurdiska, somaliska och serbiska/kroatiska/bosniska. Fokusgruppsträffarna inleddes med att en gruppledare gav information om tobak i ett globalt perspektiv. I den följande dialogen ställdes frågor till gruppen om rökning i deras hemland. Gruppledaren fortsatte med att ge information om tobakens påverkan på kropp och hälsa samt om avvänjningsmetoder. Samhälls- och hälsokommunikatör deltog i processen och fungerade samtidigt som tolk. De bidrog också med information och deltog i diskussioner. Dialog och diskussioner har förts utifrån följande rubriker - Situationen i hemlandet vad gäller tobaksanvändning - Motiv till varför man röker - I vilket sammanhang röker man - Samhällets (hemlandets) inställning till rökning - Passiv rökning - Information om tobak i hemlandet - Hur många cigaretter behövs för att bli beroende? - Känner du någon som har rökt men slutat och vad fick henne/honom att sluta, vad och vilken hjälp fick denna person? - Vattenpipa - Övrigt Efter varje fokusgrupp gjorde gruppledaren tillsammans med samhälls- och hälsokommunikatörerna en analys av vad som framkommit. Resultaten användes som grund för att ta fram ett reviderat informationsmaterial om tobak, anpassat till respektive målgrupps bakgrund. Insamlad kunskap användes också för att reda ut vilka metoder eller strategier som är lämpliga när man informerar målgruppen om tobak och rökning Vad som framkom i fyra av fokusgrupperna har dokumenterats i rapporten Sammanfattning av fokusgruppsträffar med särskilt anpassat informationsmaterial om tobak och rökning till målgruppen nyanlända flyktingar, vuxna och ungdomar författad av Margarita Lopez (2010) Nytt informationsmaterial Med utgångspunkt från resultatet från fokusgrupperna har projektledaren reviderat det befintliga informationsmaterialet och tagit fram PowerPoint-bilder med tillhörande manual om hur dialogen kan föras och vilken information som kan förmedlas. En fortsatt bearbetning av materialet är nu aktuell. 2.2 Ny lag om samhällsorientering Regeringen har i början av oktober beslutat om Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Enligt denna får kommunerna från 1 december ett lagstadgat ansvar att erbjuda 3

6 nyanlända minst 60 timmars samhällsorientering på modersmål. Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skåne är överens om att nyanlända även fortsättningsvis bör få information och utbildning om hälsa och om dess betydelse för individ och samhälle. Parterna arbetar med att långsiktigt säkra verksamheten med samhälls- och hälsokommunikatörer i syfte att säkerställa tillgängligheten för nyanlända i länets samtliga kommuner. Sedan slutet av 2010 arbetar samhälls- och hälsokommunikatörerna med att anpassa befintligt informationsmaterial till föreskrifterna enligt förordningen om samhällsorientering. Till sin hjälp har de en student från Malmö högskola. Även tema om tobak och rökning är föremål för denna översyn där redan framtaget material utgör en viktig grund. 2.3 Avvikelse mot projektplan Enligt projektplan skulle det framtagna informationsmaterialet presenteras för kommunal personal vid två delregionala konferenser. Detta har ännu inte genomförts av två skäl. De nya förutsättningar som gäller för flyktingmottagande från 1 december gör att kommunerna ser över sin organisation när de gäller flyktingmottagning, SFI-utbildning och samhällsorientering, Bedömningen är att presentation av informationsmaterialet får anstå tills organisationen i kommunerna har stabiliserats. Det andra skälet är att informationsmaterialet skulle presenteras i ett sammanhang, på en konferens där även annat tobakspreventivt arbete skulle lyftas fram. Länsstyrelsen ville dock invänta aviserade utredningar och uppdrag inom tobaksområdet före planering och genomförande av en konferens. Planen är att genomföra en konferens om tobaksprevention under Under våren 2010 påbörjades inom projekt Partnerskap Skåne en process av omorganisering av verksamheten med samhälls- och hälsokommunikatörer. Verksamheten och personalansvaret flyttades under hösten organisatoriskt från Kommunförbundet Skåne, tidigare arbetsgivare för personalen, till Länsstyrelsen i Skåne som är verksamhets- och projektansvarig organisation. Omorganiseringen har medfört att delar av pågående metodutvecklingsarbete har fått skjutas fram tidsmässigt i relation till ursprunglig planering. Den planerade utbildningen av samhälls- och hälsokommunikatörerna har därför ännu inte kunnat genomföras. 3. Diskussioner och slutsatser Feedback, muntlig och via skriftliga enkäter, från målgruppen visar tydligt att många efter dialog om tobak och rökning inser att information är betydelsefull och ger viktig kunskap om rökningens påverkan på deras egna och omgivningens liv. Ett direkt resultat av informationsinsatserna är att personer har slutat röka efter att man fått informationen eller att deras närstående har påverkats till att sluta röka. Enligt samhälls- och hälsokommunikatörerna finns det en rad faktorer som visar på betydelsen av kvalitetssäkrad information om rökningens inverkan på hälsan för målgruppen nyanlända flyktingar: Rökning är mycket vanligt i målgruppen. Det finns en generell brist på kunskap och information om tobak och rökning bland stora delar av de flyktinggrupper som kommer till länets kommuner. Den stress och de utmaningar som ingår i migrationens och introduktionens villkor (exempelvis språkförbistringar, osäkerhet kring framtid, arbetslöshet och brist på nätverk och delaktighet) utgör hinder som måste överbryggas i ett folkhälsofrämjande arbete. Det är vanligt att målgruppen använder rökning för att mildra sin stress och röker ännu mer än vad man gjort tidigare. Även om man får information så kan det vara svårt att se hur den nya kunskapen kan tillämpas i det egna livet. Rökning är ofta kopplad till tradition och kultur och det kan upplevas som svårt att ensam bryta mot tidigare vanor. Nyanlända saknar ofta kontaktnät bland den etablerade befolkningen. Viljan att ingå i en gruppgemenskap utgör en stor risk för tobaksbruk och svårigheter att tillämpa den nya kunskapen i praktiken. 4

7 Det finns också strukturella faktorer som utgör hinder i det folkhälsofrämjande arbete som samhällsoch hälsokommunikatörerna bedriver: Det är kommunerna, oftast den introduktions- eller SFI ansvariga, som beställer och planerar för de teman som samhälls- och hälsokommunikatörer ska informera om. Detta innebär att det inte finns några garantier för att informationen når målgruppen i varje kommun. Samhälls- och hälsokommunikatörernas målgrupp är i de flesta av de medverkande kommunerna endast nyanlända flyktingar. Grupptryck från familj och vänner, som bott längre i Sverige, kan vara ett hinder för nyanlända att praktiskt omsätta nyvunnen kunskap. För att säkerställa optimal verkan krävs en bättre samverkan mellan berörda aktörer inom området. Slutsatsen är att det finns ett behov av fortsatt metodutvecklingsarbete inom området tobak och rökning. Några exempel på frågor att arbeta med är: Informations- och utbildningsinsatser i samverkan med samhälls- och hälsokommunikatörer till de kommunala, regionala och statliga aktörer som är berörda av nyanlända flyktingars mottagande, introduktion och etablering. Utveckling av metoder för samverkan mellan berörda aktörer (exempelvis Arbetsförmedling, introduktionsansvariga inom kommuner, regionala och kommunala folkhälsosamordnare) i syfte att kvalitetssäkra metoder, informationsmaterial och uppföljning samt att nå större delar av den invandrade befolkningen. Tydligare och mer specifika metoder för att utveckla och möjliggöra samhälls- och hälsokommunikatörernas förmåga till att leda diskussion och dialog. Utvecklande av metoder som underlättar för en mottagare av informationen att sprida kunskap och informationen till personer i den närstående omgivningen. Ett system för uppföljning och upprepning av informationen till målgruppen. Utvecklande av mer specifik och detaljerad information om metoder för rökavvänjning. Informationsmaterialet bör omarbetas ytterligare med större vikt på bilder och mindre på text (ett arbete som f.n. pågår). Utbildningsinsatser till samhälls- och hälsokommunikatörer. Översättning av framtaget material till de mest frekventa språken. 4. Referenser Lopez, M. (2010). Sammanfattning av fokusgruppsträffar med särskilt anpassat informationsmaterial om tobak och rökning till målgruppen nyanlända flyktingar, vuxna och ungdomar. Opublicerad rapport. Kommunförbundet Skåne 5