Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17, 2012

Transkript

1 Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17,

2 Bakgrund och syfte Länsstyrelsen i Skåne län driver sedan 2008 i samverkan med statliga myndigheter, kommuner och organisationer ett utvecklingsarbete genom Partnerskap Skåne. Partnerskap Skåne är en del av den regionala överenskommelsen RÖK 1 och utgör en plattform för metodutveckling i syfte att säkerställa grundläggande förutsättningar för ett inkluderande mottagande av nyanlända personer i Skåne. Partnerskap Skåne är ett paraply för flera delprojekt varav ett är Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK). SHK informerar nyanlända personer om samhälls- och hälsofrågor på modersmålet enligt ett program som följer förordningen om samhällsorientering med ett tillägg av 20 timmars hälsoinformation. Sammantaget är programmet på 80 timmar. SHK:s program är valbart för kommuner och består av 4 block á 8 teman, dvs. totalt 32 teman. Verksamheten samfinansieras av Region Skåne, medverkande kommuner och Länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen i Skåne län ansvarar även för metodutveckling och kvalitetssäkring av verksamheten SHK. Verksamheten följs kontinuerligt upp, bland annat via deltagarenkäter till deltagarna. Metod och genomförande Enkäterna har förmedlats på deltagarnas modersmål (fn arabiska, dari, somaliska, albanska) till deltagarna efter varje avslutat block i respektive knutpunkt. Uppföljningen har genomförts i knutpunkter Malmö, Helsingborg och Lund under v. 51, v.17, 2012 (19 veckor). Enkäten utgår från 7 frågeställningar i två övergripande delar där frågorna dels behandlar innehållet i informationen och dels metoderna för utförandet (se bifogad enkät). Totalt besvarade 231 deltagare uppföljningsenkäten, varav 126 är män och 105 är kvinnor. Antal registrerade deltagare för uppföljningsperioden är cirka 200 personer. De inkomna svaren har sammanställts och analyserats i Excel. Dessa beräkningar bildar underlag för den slutliga analysen. Bakgrundsvariabler Nedan följer en presentation av fördelningen mellan de olika bakgrundsvariablerna, kön, ålder, utbildning och språk. Fördelningen mellan könen är relativt jämn; 55 % män och 45 % kvinnor. Kön Antal Procent % Man Kvinna Regional överenskommelse om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare. 2

3 Åldersgrupperna fördelar sig enligt tabellen nedan. Andelen mellan år är stor i jämförelse med de andra grupperna. Ålder Antal Procent % Skolutbildning Antal Procent % Ej gått i skola år år år Mer än 12 år Språk Antal Procent % Arabiska Dari Somaliska 13 6 Albanska 9 3 Resultat Nedan presenteras resultatet med hjälp av tabeller och diagram i löpande text. Innehåll Både deltagarnas och ansvariga aktörers bedömningar av informationens kvalitativa innehåll utgör en grundläggande del av uppföljningsarbetet i syfte att kvalitetssäkra och utveckla SHK verksamheten. Deltagarna bedömer dels i tre- gradiga skalor om de upplever den förmedlade informationen som tydlig; inte tydlig/ganska tydlig/ mycket tydlig och dels tala om vad som var bra och vad som kan bli bättre. 3

4 Antal Känner du att informationen är tydlig? Inte tydlig Ganska tydlig Mycket tydlig Block (79 deltagare) (57 deltagare) (53 deltagare) (42 deltagare) Majoriteten av deltagarna anger att informationen är tydlig (fråga 1 i enkäten). På frågorna om vad som var det bästa och vad som kunde vara bättre presenteras nedan några av svaren: Vad var det bästa: Alla teman är bra och nyttiga SHK:s sätt att informera och förklara Bra kombination av PowerPoints, bilder och gruppdiskussion Frågor kring livet i Sverige Vad kunde vara bättre: För lite tid för informationen Bättre lokal för information (Malmö) Studiebesök som en del av informationen Mer filmvisning Få utskrift av samtliga teman i en pärm Åtskilda grupper, manliga resp. kvinnliga vid teman Manlig hälsa, Kvinnlig hälsa och HIV/STI (Dari, Hbg) Block Antal Procent %

5 Då enkäten är utformad utifrån 4 block á 8 teman, får deltagarna även ta ställning till om det är något av de teman de skulle vilja veta mer om (fråga 5 i enkäten). Frågan är öppen fråga med möjlighet att välja mer än ett svar. Listorna nedan visar hur rangordningen 1-8 ser ut och den baseras på hur ofta deltagarna har valt respektive tema: Block 1: 1. Att försörja sig och utvecklas i Sverige 2. Stress 3. Det dagliga livet 4. Migration och hälsa 5. Sjuk- och hälsovårdssystemet 6. Att komma till Sverige 2 7. Att komma till Sverige 1 8. Svenska socialförsäkringssystemet Annat: Information om första hjälpen (Albanska Landskrona) Besök till brandstationen (Somaliska, Svalöv) Block 2: 1. Skola och utbildning (Fokus barn) 2. Alkohol 3. Rättstat 4. Fritid, kultur och föreningsliv 5. Kost & motion 6. Hur styrs Sverige? 7. Barns rättigheter 8. Kvinnlig hälsa Block 3: 1. Att bilda familj och leva med barn i Sverige 2. Tandhälsa 3. Tobak 4. Att åldras i Sverige 5. Manlig hälsa 6. Narkotika 7. Att vänta barn och föda barn i Sverige 8. Begravning och arvsregler Annat: Att leva med familjen (Arabiska, Lund) Att SHK är förbundet med olika verksamhet i samhället (Arabiska, Lund) Hjälp att snabbt integreras i samhället (Arabiska, Hbg) Block 4: 1. Egenvård 2. Svenska utbildningssystemet (Fokus vuxna) 3. STI & HIV 4. Bostad och boende 5. Jämställdhet och individens rättigheter 5

6 6. Natur och miljö 7. Allergi 8. Hjälp och stöd Annat: Att få information via SHK 2 eller 3 ggr i veckan (Arabiska, Hbg) Utförande och metod Utvärderingen av utförande och metod är en viktig del av uppföljningsarbetet. Alla svaranden uppger att informationen förmedlas på ett bra och professionellt sätt. Samtliga 231 svaranden uppgav att det fanns möjlighet att ställa frågor vid behov och att de kände sig bekväma med SHK. En av frågorna i enkäten handlar om när deltagarna tycker sig att de lär sig bäst (fråga 4 i enkäten). Här finns det möjlighet att ge mer än ett svar. Resultatet visar att man tycker att man lär sig bäst när informationen förmedlas i en kombination av filmvisning, bildspel, gruppdiskussion och att kommunikatörerna berättar. Något som upplevs som väldigt positivt från alla språkgrupper inom alla knutpunkter är att informationen är på modersmålet eftersom det innebär att det är lättare att ta till sig informationen och ha en bra gruppdiskussion. Deltagarna får i denna fråga även ange om de har förslag på andra sätt att lära sig. Nedan följer en lista på förslagen: Studiebesök hos olika myndigheter, exempelvis AF, Försäkringskassan (Arabiska, Hbg) Mer filmvisning (Dari, Hbg) Konkreta exempel när det gäller svenska lagar Få utskrift av samtliga teman i en pärm (Arabiska, Lund) Mer tid för informationen Enkäten avslutas med frågan om deltagarna haft användning av informationen. Majoriteten har svarat ja på denna fråga. Här följer några exempel på vad deltagarna tycker att de har lärt sig och situationer där informationen har kommit till nytta: Vid kontakt med olika myndigheter Vid kontakt med vården, hur svensk sjukvård fungerar I det dagliga livet När det gäller individens grundläggande rättigheter och skyldigheter Sociala koder Barnomsorg Mat och kosthantering Att bli medlem i föreningar En synpunkt var att samhällsorienteringen är mycket viktig eftersom informationen leder till minskad stress nivå i det dagliga livet. 6

7 Avslutande reflektioner Enkäten omfattar inte frågor som rör den fysiska miljön såsom gruppstorlek, inte heller detaljfrågor om tiden för informationen såsom exempelvis schemat/antal timmar per dag/ tillfällen per vecka. Frågor om detta kan vara relevant att lägga till vid kommande uppföljningar. Exempelvis har ett flertal av Malmös deltagare lyft fram önskemål om en bättre informationslokal med tillgång till vatten och fika. Bilagor Deltagarenkät 7