Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!
|
|
|
- Christian Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna!
2 Hälsoläget i Helsingborg Helsingborgsresultaten följer i stort sätt Skåneresultaten De flesta Helsingborgare säger att de mår bra eller mycket bra. Denna andel har ökat successivt sedan år Tilliten till andra människor har också ökat. Upplevelsen att själv kunna påverka sin hälsa ökar. Över tre fjärdedelar av kvinnor och män i Helsingborg har en ljus framtidssyn. Var fjärde kvinna i Helsingborg känner sig stressad i vardagen, medan endast var tionde man enligt undersökningen.
3 Hälsoläget i Helsingborg forts De män i Helsingborg som känner ekonomisk stress har minskat något jämfört med tidigare, medan andelen kvinnor är ganska oförändrad. Fler män är rädda att förlora jobbet 2012 än tidigare och siffrorna är uppe i samma nivå som för kvinnor, ca 16 procent. En femtedel färre personer vill byta yrke jämfört med år Lika många män som kvinnor vårdar en sjuk anhörig, ca 10 procent
4 Hälsoläget i Helsingborg forts När det gäller trångboddhet ligger den på under fyra procent och det märks ingen förändring mellan åren. De som känner trygghet i det egna bostadsområdet ökar något, särskilt för kvinnor. De som blivit utsatta för hot så att de blivit rädda är oförändrat jämfört med tidigare år. Betydligt färre män och kvinnor känner sig kränkta i vardagen än 2008 då frågan först ställdes. Drygt 10 procent av befolkningen störs av buller från vägtrafik och endast ett par procent störs av buller från tåg.
5 Hälsoläget i Helsingborg forts Fetma och övervikt är fortfarande ett stort problem. Sex av tio män och fyra av tio kvinnor lider av övervikt eller fetma. Nivån är densamma som Tobaksanvändningen har fortsatt att minska, jämfört med 2008 års undersökning. I Skåne röker nu 12 procent av männen och kvinnorna dagligen. Av dessa är det många som vill sluta röka, men känner att de behöver hjälp. Haschrökningen ligger kvar på ca 20 procent av männen och 10 procent av kvinnorna som någon gång provat.
6 Hbg Skåne Lågt socialt deltagande 47,0 43,1 Svagt emotionellt stöd 33,5 31,6 Svagt praktiskt stöd 25,7 23,4 Ekonomisk stress 10,8 9,8 Låg tillit 41,7 37,3 samhällsinstitutioner 23,7 22,8 Önskar byta yrke 24,5 22,8 Spänt arbete 23,8 22,1 Orolig för att förlora arbetet 15,5 14 Buller från vägtrafik 12,9 11,7 Otrygg i bostadsområdet 18,3 12,6 Hot om våld 6,0 5,5 Utsatt för våld 2,6 2,6 den egna hälsoutvecklingen 22,2 21,5 Äter lite frukt och grönt 19,6 17,9 Låg fysisk aktivitet 15,5 13,5 Daglig rökning 14,7 12,5 Rökt vattenpipa senaste året 8,4 7,5 Riskkonsumtion av alkohol 7,4 9,2 Rökt hasch 10,6 12,1 tandvårdsbehov 15,5 13,9 vårdbehov 18,5 19,2 Övervikt och fetma 40,1 41,4 Funktionsnedsättning 20,4 18,1 Stressad i vardagen 24,0 20,2 Dålig självskattad hälsa 30,3 27,5 Dålig psykisk hälsa 22,9 22,4 Långvarig sjukdom 27,2 28,1
7 Adolfsb. Hbg Lågt socialt deltagande 58,8 47,0 Svagt emotionellt stöd 44,0 33,5 Svagt praktiskt stöd 31,4 25,7 Ekonomisk stress 10,0 10,8 Låg tillit 50,0 41,7 samhällsinstitutioner 33,3 23,7 Önskar byta yrke 15,8 24,5 Spänt arbete 27,8 23,8 Orolig för att förlora arbetet 11,5 15,5 Buller från vägtrafik 8,0 12,9 Otrygg i bostadsområdet 24,4 18,3 Hot om våld 6,0 6,0 Utsatt för våld 2,0 2,6 den egna hälsoutvecklingen 32,7 22,2 Äter lite frukt och grönt 24,0 19,6 Låg fysisk aktivitet 24,0 15,5 Daglig rökning 16,0 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 8,0 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 4,1 7,4 Rökt hasch 6,0 10,6 tandvårdsbehov 20,4 15,5 vårdbehov 20,0 18,5 Övervikt och fetma 46,0 40,1 Funktionsnedsättning 24,0 20,4 Stressad i vardagen 22,0 24,0 Dålig självskattad hälsa 41,2 30,3 Dålig psykisk hälsa 26,5 22,9 Långvarig sjukdom 34,0 27,2
8 Dalhem Hbg Lågt socialt deltagande 57,1 47,0 Svagt emotionellt stöd 43,6 33,5 Svagt praktiskt stöd 37,0 25,7 Ekonomisk stress 21,8 10,8 Låg tillit 55,4 41,7 samhällsinstitutioner 28,6 23,7 Önskar byta yrke 31,6 24,5 Spänt arbete 40,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 19,4 15,5 Buller från vägtrafik 15,1 12,9 Otrygg i bostadsområdet 34,0 18,3 Hot om våld 14,5 6,0 Utsatt för våld 3,6 2,6 den egna hälsoutvecklingen 23,6 22,2 Äter lite frukt och grönt 28,6 19,6 Låg fysisk aktivitet 29,1 15,5 Daglig rökning 16,1 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 11,3 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 1,8 7,4 Rökt hasch 10,9 10,6 tandvårdsbehov 25,5 15,5 vårdbehov 24,1 18,5 Övervikt och fetma 55,4 40,1 Funktionsnedsättning 29,1 20,4 Stressad i vardagen 21,8 24,0 Dålig självskattad hälsa 32,1 30,3 Dålig psykisk hälsa 21,8 22,9 Långvarig sjukdom 27,3 27,2
9 D-hög Hbg Lågt socialt deltagande 71,4 47,0 Svagt emotionellt stöd 44,8 33,5 Svagt praktiskt stöd 39,3 25,7 Ekonomisk stress 29,6 10,8 Låg tillit 46,4 41,7 samhällsinstitutioner 42,1 23,7 Önskar byta yrke 20,0 24,5 Spänt arbete 50,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 33,3 15,5 Buller från vägtrafik 10,3 12,9 Otrygg i bostadsområdet 34,8 18,3 Hot om våld 13,3 6,0 Utsatt för våld 3,6 2,6 den egna hälsoutvecklingen 34,5 22,2 Äter lite frukt och grönt 26,7 19,6 Låg fysisk aktivitet 28,6 15,5 Daglig rökning 26,7 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 13,8 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 6,9 7,4 Rökt hasch 10,0 10,6 tandvårdsbehov 36,7 15,5 vårdbehov 27,6 18,5 Övervikt och fetma 46,7 40,1 Funktionsnedsättning 24,1 20,4 Stressad i vardagen 23,3 24,0 Dålig självskattad hälsa 40,6 30,3 Dålig psykisk hälsa 28,6 22,9 Långvarig sjukdom 29,0 27,2
10 Fredriksdal Hbg Lågt socialt deltagande 56,3 47,0 Svagt emotionellt stöd 39,6 33,5 Svagt praktiskt stöd 35,4 25,7 Ekonomisk stress 12,5 10,8 Låg tillit 46,8 41,7 samhällsinstitutioner 26,5 23,7 Önskar byta yrke 31,3 24,5 Spänt arbete 25,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 29,2 15,5 Buller från vägtrafik 12,5 12,9 Otrygg i bostadsområdet 38,1 18,3 Hot om våld 8,2 6,0 Utsatt för våld 0,0 2,6 den egna hälsoutvecklingen 29,2 22,2 Äter lite frukt och grönt 24,5 19,6 Låg fysisk aktivitet 23,4 15,5 Daglig rökning 14,0 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 10,4 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 8,2 7,4 Rökt hasch 6,4 10,6 tandvårdsbehov 22,4 15,5 vårdbehov 27,1 18,5 Övervikt och fetma 50,0 40,1 Funktionsnedsättning 23,4 20,4 Stressad i vardagen 16,7 24,0 Dålig självskattad hälsa 28,6 30,3 Dålig psykisk hälsa 25,5 22,9 Långvarig sjukdom 33,3 27,2
11 Mariast. Hbg Lågt socialt deltagande 27,3 47,0 Svagt emotionellt stöd 23,3 33,5 Svagt praktiskt stöd 14,3 25,7 Ekonomisk stress 7,0 10,8 Låg tillit 25,6 41,7 samhällsinstitutioner 14,3 23,7 Önskar byta yrke 25,0 24,5 Spänt arbete 23,8 23,8 Orolig för att förlora arbetet 9,4 15,5 Buller från vägtrafik 7,0 12,9 Otrygg i bostadsområdet 2,4 18,3 Hot om våld 4,7 6,0 Utsatt för våld 2,3 2,6 den egna hälsoutvecklingen 9,5 22,2 Äter lite frukt och grönt 11,6 19,6 Låg fysisk aktivitet 11,6 15,5 Daglig rökning 4,7 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 7,1 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 11,6 7,4 Rökt hasch 11,6 10,6 tandvårdsbehov 11,9 15,5 vårdbehov 14,3 18,5 Övervikt och fetma 32,6 40,1 Funktionsnedsättning 14,6 20,4 Stressad i vardagen 16,3 24,0 Dålig självskattad hälsa 16,7 30,3 Dålig psykisk hälsa 18,6 22,9 Långvarig sjukdom 23,3 27,2
12 Närlunda Hbg Lågt socialt deltagande 63,6 47,0 Svagt emotionellt stöd 45,5 33,5 Svagt praktiskt stöd 41,7 25,7 Ekonomisk stress 9,1 10,8 Låg tillit 41,7 41,7 samhällsinstitutioner 25,0 23,7 Önskar byta yrke 50,0 24,5 Spänt arbete 33,3 23,8 Orolig för att förlora arbetet 20,0 15,5 Buller från vägtrafik 9,1 12,9 Otrygg i bostadsområdet 40,0 18,3 Hot om våld 8,3 6,0 Utsatt för våld 0,0 2,6 den egna hälsoutvecklingen 27,3 22,2 Äter lite frukt och grönt 25,0 19,6 Låg fysisk aktivitet 33,3 15,5 Daglig rökning 16,7 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 9,1 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 9,1 7,4 Rökt hasch 8,3 10,6 tandvårdsbehov 18,2 15,5 vårdbehov 33,3 18,5 Övervikt och fetma 45,5 40,1 Funktionsnedsättning 25,0 20,4 Stressad i vardagen 16,7 24,0 Dålig självskattad hälsa 41,7 30,3 Dålig psykisk hälsa 27,3 22,9 Långvarig sjukdom 33,3 27,2
13 Plant. Hbg Lågt socialt deltagande 76,7 47,0 Svagt emotionellt stöd 54,8 33,5 Svagt praktiskt stöd 40,0 25,7 Ekonomisk stress 27,6 10,8 Låg tillit 50,0 41,7 samhällsinstitutioner 27,3 23,7 Önskar byta yrke 20,0 24,5 Spänt arbete 12,5 23,8 Orolig för att förlora arbetet 23,1 15,5 Buller från vägtrafik 27,6 12,9 Otrygg i bostadsområdet 40,0 18,3 Hot om våld 10,0 6,0 Utsatt för våld 3,3 2,6 den egna hälsoutvecklingen 40,0 22,2 Äter lite frukt och grönt 23,3 19,6 Låg fysisk aktivitet 34,5 15,5 Daglig rökning 23,3 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 6,7 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 6,7 7,4 Rökt hasch 10,0 10,6 tandvårdsbehov 37,9 15,5 vårdbehov 20,7 18,5 Övervikt och fetma 48,4 40,1 Funktionsnedsättning 31,0 20,4 Stressad i vardagen 29,0 24,0 Dålig självskattad hälsa 46,7 30,3 Dålig psykisk hälsa 34,5 22,9 Långvarig sjukdom 34,5 27,2
14 S-E-H Hbg Lågt socialt deltagande 47,6 47,0 Svagt emotionellt stöd 34,8 33,5 Svagt praktiskt stöd 34,8 25,7 Ekonomisk stress 12,2 10,8 Låg tillit 52,5 41,7 samhällsinstitutioner 29,9 23,7 Önskar byta yrke 35,4 24,5 Spänt arbete 25,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 30,4 15,5 Buller från vägtrafik 32,8 12,9 Otrygg i bostadsområdet 36,8 18,3 Hot om våld 8,0 6,0 Utsatt för våld 2,2 2,6 den egna hälsoutvecklingen 27,9 22,2 Äter lite frukt och grönt 24,1 19,6 Låg fysisk aktivitet 15,3 15,5 Daglig rökning 15,3 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 17,3 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 10,6 7,4 Rökt hasch 11,2 10,6 tandvårdsbehov 25,7 15,5 vårdbehov 24,6 18,5 Övervikt och fetma 30,8 40,1 Funktionsnedsättning 23,1 20,4 Stressad i vardagen 29,7 24,0 Dålig självskattad hälsa 38,9 30,3 Dålig psykisk hälsa 31,0 22,9 Långvarig sjukdom 32,9 27,2
15 Hbg Skåne Lågt socialt deltagande 42,2 44,8 Svagt emotionellt stöd 39,6 38,8 Svagt praktiskt stöd 29,3 28,6 Ekonomisk stress 8,4 8,8 Låg tillit 37,0 37,1 samhällsinstitutioner 32,9 30,8 Önskar byta yrke 22,3 23,5 Spänt arbete 15,9 18,1 Orolig för att förlora arbetet 16,4 14,8 Buller från vägtrafik 13,9 11,2 Otrygg i bostadsområdet 8,1 5,8 Hot om våld 6,3 5,4 Utsatt för våld 3,5 3,3 den egna hälsoutvecklingen 21,0 21,6 Äter lite frukt och grönt 30,9 33,1 Låg fysisk aktivitet 16,2 14,8 Daglig rökning 11,9 12,4 Rökt vattenpipa senaste året 7,9 9,1 Riskkonsumtion av alkohol 16,3 15,3 Rökt hasch 20,1 19,3 tandvårdsbehov 16,8 15,8 vårdbehov 18,2 16,8 Övervikt och fetma 55,2 58,6 Funktionsnedsättning 20,7 18,7 Stressad i vardagen 11,2 11,2 Dålig självskattad hälsa 25,4 24,5 Dålig psykisk hälsa 15,2 16,3 Långvarig sjukdom 27,7 27,8
16 Adolfsb. Hbg Lågt socialt deltagande 63,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 53,1 39,6 Svagt praktiskt stöd 39,6 29,3 Ekonomisk stress 21,3 8,4 Låg tillit 46,7 37,0 samhällsinstitutioner 33,3 32,9 Önskar byta yrke 22,2 22,3 Spänt arbete 23,1 15,9 Orolig för att förlora arbetet 16,7 16,4 Buller från vägtrafik 4,3 13,9 Otrygg i bostadsområdet 13,0 8,1 Hot om våld 2,2 6,3 Utsatt för våld 4,3 3,5 den egna hälsoutvecklingen 30,4 21,0 Äter lite frukt och grönt 33,3 30,9 Låg fysisk aktivitet 21,7 16,2 Daglig rökning 17,4 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 8,3 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 12,5 16,3 Rökt hasch 17,0 20,1 tandvårdsbehov 26,1 16,8 vårdbehov 21,3 18,2 Övervikt och fetma 68,8 55,2 Funktionsnedsättning 31,1 20,7 Stressad i vardagen 16,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 35,4 25,4 Dålig psykisk hälsa 21,7 15,2 Långvarig sjukdom 33,3 27,7
17 Dalhem Hbg Lågt socialt deltagande 56,6 42,2 Svagt emotionellt stöd 38,9 39,6 Svagt praktiskt stöd 39,6 29,3 Ekonomisk stress 9,3 8,4 Låg tillit 47,2 37,0 samhällsinstitutioner 40,0 32,9 Önskar byta yrke 20,0 22,3 Spänt arbete 20,0 15,9 Orolig för att förlora arbetet 20,0 16,4 Buller från vägtrafik 13,2 13,9 Otrygg i bostadsområdet 11,8 8,1 Hot om våld 5,7 6,3 Utsatt för våld 3,7 3,5 den egna hälsoutvecklingen 29,6 21,0 Äter lite frukt och grönt 32,7 30,9 Låg fysisk aktivitet 25,9 16,2 Daglig rökning 16,4 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 11,1 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 7,3 16,3 Rökt hasch 16,7 20,1 tandvårdsbehov 25,9 16,8 vårdbehov 26,4 18,2 Övervikt och fetma 53,6 55,2 Funktionsnedsättning 15,4 20,7 Stressad i vardagen 12,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 32,7 25,4 Dålig psykisk hälsa 15,4 15,2 Långvarig sjukdom 36,5 27,7
18 D-hög Hbg Lågt socialt deltagande 69,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 50,0 39,6 Svagt praktiskt stöd 46,4 29,3 Ekonomisk stress 14,8 8,4 Låg tillit 55,6 37,0 samhällsinstitutioner 33,3 32,9 Önskar byta yrke 27,3 22,3 Spänt arbete 16,7 15,9 Orolig för att förlora arbetet 35,3 16,4 Buller från vägtrafik 18,5 13,9 Otrygg i bostadsområdet 33,3 8,1 Hot om våld 7,1 6,3 Utsatt för våld 6,9 3,5 den egna hälsoutvecklingen 33,3 21,0 Äter lite frukt och grönt 34,5 30,9 Låg fysisk aktivitet 23,1 16,2 Daglig rökning 31,0 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 18,5 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 3,6 16,3 Rökt hasch 14,3 20,1 tandvårdsbehov 25,0 16,8 vårdbehov 22,2 18,2 Övervikt och fetma 55,2 55,2 Funktionsnedsättning 18,5 20,7 Stressad i vardagen 10,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 31,0 25,4 Dålig psykisk hälsa 17,9 15,2 Långvarig sjukdom 28,6 27,7
19 Fredriksdal Hbg Lågt socialt deltagande 58,1 42,2 Svagt emotionellt stöd 42,4 39,6 Svagt praktiskt stöd 39,5 29,3 Ekonomisk stress 15,9 8,4 Låg tillit 46,5 37,0 samhällsinstitutioner 28,6 32,9 Önskar byta yrke 40,0 22,3 Spänt arbete 36,4 15,9 Orolig för att förlora arbetet 33,3 16,4 Buller från vägtrafik 9,3 13,9 Otrygg i bostadsområdet 20,0 8,1 Hot om våld 6,8 6,3 Utsatt för våld 2,3 3,5 den egna hälsoutvecklingen 31,0 21,0 Äter lite frukt och grönt 37,8 30,9 Låg fysisk aktivitet 18,2 16,2 Daglig rökning 15,6 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 7,0 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 9,1 16,3 Rökt hasch 15,9 20,1 tandvårdsbehov 28,9 16,8 vårdbehov 18,6 18,2 Övervikt och fetma 62,2 55,2 Funktionsnedsättning 34,9 20,7 Stressad i vardagen 13,3 11,2 Dålig självskattad hälsa 34,8 25,4 Dålig psykisk hälsa 22,7 15,2 Långvarig sjukdom 29,5 27,7
20 Mariast. Hbg Lågt socialt deltagande 27,3 42,2 Svagt emotionellt stöd 29,3 39,6 Svagt praktiskt stöd 17,5 29,3 Ekonomisk stress 4,9 8,4 Låg tillit 29,3 37,0 samhällsinstitutioner 21,6 32,9 Önskar byta yrke 24,1 22,3 Spänt arbete 14,8 15,9 Orolig för att förlora arbetet 18,8 16,4 Buller från vägtrafik 5,1 13,9 Otrygg i bostadsområdet 0,0 8,1 Hot om våld 10,0 6,3 Utsatt för våld 5,1 3,5 den egna hälsoutvecklingen 12,5 21,0 Äter lite frukt och grönt 24,4 30,9 Låg fysisk aktivitet 9,8 16,2 Daglig rökning 7,3 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 9,8 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 14,6 16,3 Rökt hasch 25,0 20,1 tandvårdsbehov 9,8 16,8 vårdbehov 7,5 18,2 Övervikt och fetma 55,0 55,2 Funktionsnedsättning 10,3 20,7 Stressad i vardagen 15,0 11,2 Dålig självskattad hälsa 12,5 25,4 Dålig psykisk hälsa 20,0 15,2 Långvarig sjukdom 17,1 27,7
21 Närlunda Hbg Lågt socialt deltagande 54,5 42,2 Svagt emotionellt stöd 50,0 39,6 Svagt praktiskt stöd 45,5 29,3 Ekonomisk stress 16,7 8,4 Låg tillit 54,5 37,0 samhällsinstitutioner 44,4 32,9 Önskar byta yrke 33,3 22,3 Spänt arbete 33,3 15,9 Orolig för att förlora arbetet 25,0 16,4 Buller från vägtrafik 16,7 13,9 Otrygg i bostadsområdet 20,0 8,1 Hot om våld 8,3 6,3 Utsatt för våld 0,0 3,5 den egna hälsoutvecklingen 27,3 21,0 Äter lite frukt och grönt 33,3 30,9 Låg fysisk aktivitet 18,2 16,2 Daglig rökning 25,0 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 18,2 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 9,1 16,3 Rökt hasch 16,7 20,1 tandvårdsbehov 36,4 16,8 vårdbehov 27,3 18,2 Övervikt och fetma 63,6 55,2 Funktionsnedsättning 25,0 20,7 Stressad i vardagen 16,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 33,3 25,4 Dålig psykisk hälsa 25,0 15,2 Långvarig sjukdom 33,3 27,7
22 Planter. Hbg Lågt socialt deltagande 60,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 54,8 39,6 Svagt praktiskt stöd 43,8 29,3 Ekonomisk stress 20,0 8,4 Låg tillit 48,4 37,0 samhällsinstitutioner 34,8 32,9 Önskar byta yrke 20,0 22,3 Spänt arbete 33,3 15,9 Orolig för att förlora arbetet 35,7 16,4 Buller från vägtrafik 20,7 13,9 Otrygg i bostadsområdet 23,3 8,1 Hot om våld 9,7 6,3 Utsatt för våld 3,1 3,5 den egna hälsoutvecklingen 32,3 21,0 Äter lite frukt och grönt 46,9 30,9 Låg fysisk aktivitet 24,1 16,2 Daglig rökning 25,0 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 21,9 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 16,1 16,3 Rökt hasch 23,3 20,1 tandvårdsbehov 29,0 16,8 vårdbehov 35,5 18,2 Övervikt och fetma 53,1 55,2 Funktionsnedsättning 22,6 20,7 Stressad i vardagen 16,1 11,2 Dålig självskattad hälsa 39,4 25,4 Dålig psykisk hälsa 33,3 15,2 Långvarig sjukdom 37,5 27,7
23 S-E-H Hbg Lågt socialt deltagande 49,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 42,4 39,6 Svagt praktiskt stöd 35,6 29,3 Ekonomisk stress 19,3 8,4 Låg tillit 42,6 37,0 samhällsinstitutioner 40,0 32,9 Önskar byta yrke 36,7 22,3 Spänt arbete 12,5 15,9 Orolig för att förlora arbetet 33,7 16,4 Buller från vägtrafik 24,6 13,9 Otrygg i bostadsområdet 18,6 8,1 Hot om våld 7,9 6,3 Utsatt för våld 2,9 3,5 den egna hälsoutvecklingen 24,8 21,0 Äter lite frukt och grönt 31,7 30,9 Låg fysisk aktivitet 22,4 16,2 Daglig rökning 20,1 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 13,1 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 19,9 16,3 Rökt hasch 32,6 20,1 tandvårdsbehov 25,9 16,8 vårdbehov 26,5 18,2 Övervikt och fetma 55,6 55,2 Funktionsnedsättning 19,9 20,7 Stressad i vardagen 12,2 11,2 Dålig självskattad hälsa 30,1 25,4 Dålig psykisk hälsa 20,0 15,2 Långvarig sjukdom 38,7 27,7
24 Folkhälsoenkäten år 2008 OBS! Annan skala i diagrammet (index)
25 Drottninghög kvinnor % år 2008 och 2012 Dålig psykisk hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande 80 Svagt emotionellt stöd 70 Svagt praktiskt stöd Dålig självskattad hälsa 60 Ekonomisk stress Stressad i vardagen Låg tillit Övervikt och fetma samhällsinstitutioner vårdbehov (f136) 10 0 Önskar byta yrke tandvårdsbehov (f49) Spänt arbete Rökt hasch Buller från vägtrafik Riskkonsumtion av alkohol (FHI) Otrygg i bostadsområdet Daglig rökning Hot om våld Låg fysisk aktivitet Äter lite frukt och grönt Utsatt för våld den egna hälsoutvecklingen
Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg
Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet
Dålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page
Kommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Dålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 Page 1 Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 4 8 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 15 5 4 8 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 25 15 5 4 8 4 8 Page 4 Att inte anse sig kunna
Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Adolfberg - kvinnor. Folkhälsoenkät Skåne 2008. Dålig självskattad hälsa 300. Läkarbesök på grund av sjukdom. Dålig psykisk hälsa
Adolfberg - kvinnor 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät Skåne 28 Adolfsberg - män 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät Skåne 28 Dalhem - kvinnor 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät Skåne 28 Dalhem - män 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät
Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 2014. Skellefteå
Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 214 Skellefteå År 22 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision Visionsindikatorer 214 Kvinnor Män HÄLSOUTVECKLINGEN
Hälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland
Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer
Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén
KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Allmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Om mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.
Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010
Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida
Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN
Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd
Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Innehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!
Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen
Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010
Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng
Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar
BMI (Body Mass Index) för barn år 4
BMI (Body Mass Index) för barn år 4 Andel barn med BMI (vikten i kg/längd i m 2 ) under 25 i år 4 Kommundel 7 8 9 98 98 97 94 98 97 95 97 99 97 99 97 95 96 99 94 98 99 99 97 95 95 99 95 98 97 94 93 Borås
Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Verksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar
HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan
Folkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Tabellbilaga ANDT undersökning
Tabellbilaga ANDT undersökning 2012 Tabellbilaga. Grundskolan 2012 Norsjöskolan år 9 41 elever 56,0 44,0 100,0 Nilaskolan år 9 40 elever 45,0 55,0 100,0 Summa 81 elever 51,0 49,0 100,0 Hur trivs du i skolan?
Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan!
SCB 13024 Hur mår du? Undersökningen Hälsa på lika villkor? är en stor nationell folkhälsoundersökning som Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomfört varje år sedan 2004. Undersökningen visar att den allmänna
2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till
2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Psykosociala faktorer på ont och gott
Psykosociala faktorer på ont och gott, MD, PhD, professor em i psykosocial miljömedicin, ssk arbetsmedicin, Karolinska institutet. Lantbrukets arbetsmiljökommittés konferens på Hamra Gård, onsdagen den
Hälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2014 2(50) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Hälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett
Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka
I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Intervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Vabb och Vobb Manpower Work Life Rapport 2014 VABB OCH VOBB Att vabba eller inte, det är frågan. Och om frågan varit snårig tidigare så är den
Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015
Enkätresultat för Förskolan Barn 2015 Innehållsförteckning: Sida 3 Sida 4 Sida 5 Sida 6 Sida 8 Sida 9 Information om undersökningen Alla frågor för förskolan Alla frågor för förskolan jämfört med tidigare
Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014
Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar
Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat
10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk
Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Epidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Ungdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Välfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Hälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät Skåne 2008. Eds. Maria Rosvall, Mathias Grahn, Birgit Modén, Juan Merlo
Hälsoförhållanden i Skåne Folkhälsoenkät Skåne 28 Eds. Maria Rosvall, Mathias Grahn, Birgit Modén, Juan Merlo Denna rapport är utgiven av Region Skåne Sammanställningen är gjord av: Socialmedicinska enheten,
Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet
Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta
Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011
Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet.
Hälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2010 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut
Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1
Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder
IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever
Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar
Bilaga 8 Bilaga 8 1 (8) Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar 1 Uppgifter om Er organisation 1. Namnet på Er organisation: 2.
I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen
I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund