Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Transkript

1 Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011

2 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet. Sociala och ekonomiska förutsättningar I Växjö kommun är utbildningsnivån hög för män och kvinnor i samtliga åldersgrupper vilket sannolikt är en framgångfaktor till god och jämlik hälsa och en viktig orsak till den höjda medellivslängden. Det bör dock uppmärksammas att de förändrade möjligheter till arbete och försörjning främst i de yngre åldersgrupperna och bland utrikes födda kan komma att påverka folkhälsan. De ekonomiska förutsättningarna har försämrats för grupper av barnfamiljer och en ökad andel barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Inom den gruppen ökar skillnaderna mellan barn med svenskt och utländskt ursprung. Miljömässiga förutsättningar De miljömässiga förhållandena i länet är mycket goda. Miljömålet frisk luft är dock svårt att uppnå och andelen av befolkningen som störs av buller har ökat. Det är viktigt att uppmärksamma och värna de miljökvaliteter som finns i Växjö kommun och verka för närhet till grönområden för alla. Levnadsvanor Befolkningens levnadsvanor har enligt Statens folkhälsoinstitut varit relativt oförändrade det senaste decenniet. I riket har andelen riskkonsumenter av alkohol, andelen cannabisrökare och andelen fysiskt aktiva varit oförändrat sedan 2004 och andelen dagligrökare har varit den samma sedan Genom bland annat nya sociala medier har tillgängligheten till droger och även till anabola steroider ökat. Förutsättningar för god hälsa på lika villkor för alla Folkhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009) visar att hälsan har förbättrats under de senaste decennierna vilket bland annat avspeglas i att medellivslängden fortsätter att öka. Men hälsan förbättras inte lika mycket för alla. Medelålders och äldre har haft en bättre hälsoutveckling än yngre, och män har haft en bättre hälsoutveckling än kvinnor. Funktionshindrade är en grupp där ohälsa är alltför hög. Sociala skillnaderna i hälsa är dessutom fortsatt stora mellan socioekonomiska grupper och mellan låg- och högutbildade. I Växjö kommun har folkhälsan ett positivt utgångsläge. Barn, ungdomar och vuxna upplever sin hälsa bättre än befolkningen i riket. Äldres hälsa är ett område att uppmärksamma. En ökad beräknad medellivslängd innebär en ökad andel äldre i Växjö kommun, ett nytänkande inom folkhälsoarbete för äldre skulle kunna betyda bättre hälsa för äldre med samhällsekonomiska vinster. Med bakgrund av insamlade uppgifter finns behov av att prioritera folkhälsoarbete inom områdena barn och ungdomars uppväxtvillkor, främjande av äldres hälsa, fysisk aktivitet och matvanor och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det är också viktigt att insatserna utformas utifrån de mest utsatta men sikta mot samtliga grupper och komma samtliga till del. 2

3 Innehåll Inledning 4 Sociala och ekonomiska förhållanden 5 Miljömässiga förhållanden 13 Levnadsvanor 15 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor för alla 22 Referenser 3

4 Inledning Växjö kommuns kommunstyrelses organisations- och personalutskott (KSOP) beslutade den 11 december 2007 att det övergripande syftet med folkhälsoarbete i Växjö kommun är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Växjö kommuns nämnders och bolags verksamhetsfält är arenor för hälsofrämjande arbete. Växjö kommuns folkhälsoarbete har både ett personalperspektiv och befolkningsperspektiv. KSOP beslutade även att befolkningens hälsa ska beskrivas i en årlig folkhälsorapport. Folkhälsorapport för Växjö kommun har presenterats 2009 och Växjö kommun följer den nya svenska folkhälsopolitiken, fastställd av Riksdagen (propositionen 2007/08:110) vilken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden för folkhälsoarbete är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet. Uppgifterna i rapporten är hämtade från lokala och nationella rapporter inom området folkhälsa. Rapporten följer de av riksdagen antagna målområdena för folkhälsoarbetet. Några bakgrundsfakta I Växjö kommun ökar antalet invånare, från 1999 med invånare, 2010 var det och den 31 december Flyttningsöverskottet är främst i åldersgruppen år (tabell 1). Medelåldern är låg och var ,8 år (genomsnittet i riket 41,0 år). Andelen utrikes födda är den samma som i riket, 14 procent. Befolkningens invånare fördelat efter födelseland är lik fördelningen i riket; 86 % är födda i Sverige (riket 86 %), norden 1 % (riket 3 %), övriga Europa 6 % (riket 5 %) och övriga världen 7 % (riket 6 %). Tabell 1: Flyttningar i Växjö kommun, år år 55- år totalt antal 18- år Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott

5 Sociala och ekonomiska förhållanden Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Sverige hör enligt Socialstyrelsen (2010) till de länder i Europa där unga rapporterar mest symptom på psykisk ohälsa och där de också har svårast att komma in på arbetsmarkanden. Socialstyrelsen uppmärksammar att ungdomsarbetslösheten har stigit och den nu aktuella ekonomiska krisen (2010) liksom krisen på 1990-talet, har drabbat unga i högre utsträckning än äldre. Ökningen av psykiska besvär tycks, enligt Statens folkhälsoinstitut (FHI) 2011, ha stannat av bland 15-åringarna. Många ungdomar känner sig nere och nervösa. Sådana besvär ingår i ett normalt liv, inte minst under tonåren. Det anmärkningsvärda är dock att andelen som anger besvär fortfarande ligger på nivåer som är kring det dubbla sedan mitten av 1980-talet. Det finns ingen självklar förklaring men en av flera hypoteser är att ökningen hänger samman med den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige (2011). I Växjö kommun var 2010 andelen öppet arbetslösa högst i de yngre åldersgrupperna (tabell 2). Tabell 2: Öppet arbetslösa, andel (procent) av alla i respektive ålder, Växjö kommun, 2010 Kvinnor Män Totalt Antalet öppet arbetslösa har minskat, men inte för gruppen utrikes födda (tabell 3). Tabell 3: Antal öppet arbetslösa och förändrig i procent Förändring i procent år ,3 Utrikes födda ,6 Totalt ,9 Förvärvsintensiteten, år (2008) var högre i Växjö kommun (79) än genomsnittet i riket 77 %. Medianinkomsten, år, 2009 var lägre i Växjö kommun :-/år än i länet :- och riket :-/år. Andelen av befolkningen med höga inkomster är något lägre än i riket och andelen av befolkningen med låga inkomster 1 är något högre än i riket. 1 Andel (%) av respektive familj med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Under 60 % av medianinkomsten (disponibel inkost) för 2008 är kr. 5

6 Tabell 4: Familjer med låga inkomster Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Växjö kommun Riket Andelen barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 2 (barnfattigdomsindex) har efter flera års minskning ökat och var % ( riket 12 %) (, figur 1). Skillnaden mellan barn i ekonomiskt utsatta hushåll med svensk och utländsk bakgrund har ökat till 30 procentenheter (riket 24 procentenheter) (figur 2). Andel barn (%) som totalt finns i ekonomiskt utsatta hushåll (barnfattigdomsindex) Växjö Riket Procent Figur 1 (FHI): Barnfattigdomsindex, Växjö kommun och riket. Barnfattigdomsindex, differens svensk - utländsk bakgrund Växjö Riket Procentenheter Figur 2 (FHI): Barnfattigdomsindex, differens bakgrund. 2 Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med 'låg inkomst' menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. 6

7 2008 hade i genomsnitt 781 hushåll ekonomiskt bistånd per månad. Under 2009 var siffran i genomsnitt 957 hushåll per månad och för 2010 i snitt Antalet biståndsmånader har ökat per hushåll från Då var snittet 5,8 månader är siffran för den genomsnittliga biståndstiden 6,29 (förvaltningen Arbete och välfärd, 2011). Som mått på resurser till barn hade hösten % av anställda i den kommunala förskolan högskoleutbildning (riket 56 %) och antalet barn per årsarbetare i den kommunala förskolan var 5,2 (riket 5,4). Arbetsliv Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt (FHI, 2011). I Växjö kommun var antalet anmälda arbetsskador (2008) per förvärvsarbetande 7 kvinnor (riket 8) och 10 män (riket 10). Undersökningar pekar på tydliga skillnader mellan kvinnor och män, olika yrkesgrupper och företagsstorlekar. Kvinnor anger till exempel högre andel arbetsorsakade besvär, högre arbetskrav och lägre inflytande i arbetet än vad män gör. Kvinnorna anger också sämre värden än män när det gäller arbetstrivsel, utveckling i arbetet, anställningstrygghet och trötthet efter arbetet. Samtidigt finns det positiva tendenser för kvinnor: de anmäler färre arbetsolyckor, och de upplever i högre grad än män att de får socialt stöd i arbetet och utbildning på betald arbetstid. Andra skillnader är att högutbildade och högre tjänstemän trivs bättre med arbetet än lågutbildade och personer som tillhör kategorin arbetare. Sjukfrånvaron i Växjö kommun och i landet minskade under 2010 då antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning minskade kraftigt. Tidigare år har minskningen berott på att antalet personer med sjuk- och rehabilitetspenning minskat. För både män och kvinnor är ohälsotalet högre för dem som är utrikes födda. Den kontinuerliga minskningen de senaste åren har dock omfattat alla oavsett födelseland. Under 2010 ökade antalet sjukfall som blivit 30 dagar eller längre. Det är en ökning på ungefär 6 procent jämfört med Ökningen kan bero på dem som återvänder till sjukförsäkring efter att ha uppnått maximal tid i med förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning. Skillnaderna i ohälsotal mellan män och kvinnor har minskat successivt (tabell 5,6). Sjukfallens medellängd var lägre för kvinnor än för män. Efter att Försäkringskassan har infört beslutsstöd har sjukskrivningstiderna minskat mer för kvinnor än för män (Försäkringskassan, 2011). Tabell 5: Ohälsotal, kvinnor Växjö 31,3 34,7 37,6 39, ,8 41,3 42,3 41,6 38,6 34,2 Riket 38 42,6 46,9 50,3 52, ,2 55,8 55,2 51,9 47,2 Tabell 6: Ohälsotal, män Växjö 21,1 22,6 23,7 26,1 25, , ,6 25,1 23,4 Riket 26,4 29,1 31,4 33,4 34,7 35,8 36,6 37,3 37,1 35,4 33,2 7

8 Utbildning Det finns flera möjliga förklaringar till att utökad utbildning i befolkningen som helhet förbättrar hälsoläget. Enligt Schuller och Desjardins (2007) leder utbildning till att ungdomar som vuxna är mer produktiva och därigenom genererar högre inkomster, att individerna kan använda givna resurser på ett bättre sätt, att förmågan att hantera problem förbättras, att förmågan att tolka och värdera hälsoinformation ökar och att förmågan till samspel med andra människor förbättras. I Växjö kommun var 2009 andelen behöriga till gymnasieskolan högre än i riket, 92 % av flickorna (riket 90 %) och 91 % av pojkarna (riket 88 %). Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning var högre än i riket, Växjö kommun 42 % (riket 36 %). Utbildningsnivån är högre än i riket för män och kvinnor i samtliga åldersgrupper (tabell 7,8). Tabell 7: Andel (procent) av befolkningen med eftergymnasial utbildning, kvinnor, 2008 Växjö kommun Riket år år år Tabell 8: Andel (procent) av befolkningen med eftergymnasial utbildning, män, 2008 Växjö kommun Riket år år år Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa (FHI, 2011). Delaktighet och inflytande handlar om delaktighet och inflytande i vardagen. Det mäts genom enkätfrågor exempelvis i den nationella folkhälsoenkäten. Bland kvinnor i Växjö kommun svarar en lägre andel än i riket att de saknar tillit till andra, saknar emotionellt stöd och en lägre andel har blivit utsatta för kränkande behandling. En lägre andel kvinnor än män i Växjö kommun uppger att de saknar praktiskt stöd (tabell 9). Tabell 9: Nationella folkhälsoenkäten, Växjö kommun, 2009, andel i procent Män Män riket Kvinnor Kvinnor riket Saknar emotionellt stöd Saknar tillit till andra Har blivit utsatta för kränkande behandling Har ett lågt socialt deltagande Saknar praktiskt stöd 4 (uppgift saknas) 2 (uppgift saknas) Känslomässigt och praktiskt stöd och social delaktighet i samhället kan ses som motkrafter till utanförskap och ohälsa. Tillit till andra människor och till samhällets institutioner är viktigt för vardagen, och denna tillit har visat samband med självskattad hälsa, tillfredsställelse i 8

9 livet, funktionell hälsa och dödlighet. Människor med tillit till sig själva och andra är bättre rustade att handskas med svårigheter. Valdeltagandet är en annan indikator på delaktighet i samhället och ett mått på tilliten till samhällets institutioner. I Växjö kommun har valdeltagandet ökat sedan 2002 (tabell 10). Tabell 10: Val till Riksdagen Växjö 86,7 84,7 82,5 83,7 Rikets genomsnitt 84, ,1 81,4 Trygghet Enligt Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) upplever tre av fyra tillfrågade i Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) att brottsligheten i samhället ökar 30 procent anser att den ökar kraftigt. Men det är enligt BRÅ ganska ovanligt att otryggheten leder till att man väljer att ta en annan väg utomhus eller att oron för brott är så stor att den påverkar livskvaliteten. Det finns dock vissa grupper som kan beskrivas som mer otrygga eller oroliga än andra. Kvinnor och utrikes födda personer är mer oroliga över brottsligheten i samhället, mer oroliga för att utsättas för brott och betydligt mer otrygga vid utevistelse en sen kväll än övriga grupper. Otryggheten har också större konsekvenser för dessa grupper, som i högre utsträckning väljer att anpassa sitt beteende efter sin otrygghet genom att välja en annan väg eller att avstå från en aktivitet. De upplever också i högre grad att deras livskvalitet påverkas av otrygghet och oro för brott. Det är ungdomar och unga vuxna (16 24 år) som mest oroar sig för att utsättas för våldsbrott, medan de äldsta oroar sig minst. Äldre uppger i liten utsträckning att deras livskvalitet påverkas av oro för brott (detta uppges främst av personer i åldern år). En rimlig tolkning är att de äldsta främst har andra orsaker till att känna sig otrygga när de är ute en sen kväll än just oro för brott. Krantz och Lundholm (2010) uppmärksammar att många barn och ungdomar inte känner sig trygga i skolan, på rasterna, i klassrummet och på väg till och från skolan. Här visar sig att flickorna i högstadiet är en speciellt utsatt grupp som i högre utsträckning än andra markerat att de känner sig otrygga i en rad miljöer där det borde vara tryggt. Författarna uppmärksammar också att det finns en grupp unga även i Växjö som inte ens känner sig trygga i den privata sfären - i sitt eget hem. Våld I Växjö kommun har andelen personer som uppger att de under de senaste 12 månaderna har blivit utsatta för fysiskt våld har enligt Polisens undersökningar minskat (tabell 11). Tabell 11: Andel (%) personer i Växjö kommun som under de senaste 12 månader har varit utsatt för fysiskt våld ,1 1,5 2,5 3,0 I Växjö kommun har även antalet anmälda våldsbrott per invånare minskat och ligger på en lägre nivå än i riket (figur 3). 9

10 Anmälda våldsbrott Riket Växjö kommun Antal per invånare Figur 3: ( BRÅ): Anmälda våldsbrott Utvecklingen är positiv till skillnad mot riket där enligt BRÅ antalet anmälda våldsbrott, som framför allt utgörs av misshandelsbrott, har fortsatt att öka under 2010 med 1 procent. I riket har antalet anmälda misshandelsbrott mot barn i åldern 0 6 år (+17 procent) och mot kvinna 18 år eller äldre (+4 procent), men även misshandel mot man 18 år eller äldre ökade något (+1 procent) 2010 jämfört med I Växjö kommun har antalet anmälningar till Polisen ökat under det senaste decenniet både vad gäller yngre barn 0-6 år och äldre barn 7-14 år (tabell 12). Tabell 12: Antal anmälningar till Polisen med anledning av misshandel mot barn, Växjö kommun år år

11 Statistik från BRÅ visar att våld mot män och kvinnor ser olika ut (figur 4). Män utsätts mera av obekanta utomhus och kvinnor mera av bekanta inomhus. Figur 4 (BRÅ): Misshandel mot kvinna och man. Självmord Antalet döda i självmord har varit relativt oförändrade mellan perioderna och (tabell 13,14). Tabell 13: Antalet döda i självmord per invånare, kvinnor Växjö 1,0 0,9 Riket 0,9 0,9 Tabell 14: Antalet döda i självmord per invånare, män Växjö 1,9 2,0 Riket 2,2 2,3 En analys visar att arbetslöshet på individnivå leder till en ökad risk för suicid. Påståendet baseras på fyra kohortstudier samt två fall- kontrollstudier. Fyra av dessa sex studier är genomförda i de nordiska länderna. Samtliga av studierna redovisar förhöjda risker för suicid vid arbetslöshet, även efter kontroll för bakomliggande faktorer som socioekonomiska faktorer och hälsotillstånd (FHI, 2011). 11

12 Smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste behålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade (FHI, 2011). Antalet klamydia- och hivinfektioner i Sverige har, enligt FHI, 2010 ökat svagt under hela 2000-talet. I Växjö kommun var omkring 99 procent (riket ca 98 %) av alla barn (2009) födda 2006 vaccinerade för stelkramp, kikhosta, mässling, påssjuka, röda hund (MPR), difteri, polio och influensa (HIB). Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård (FHI, 2011). Tonårsaborterna fortsätter enligt FHI, 2010 att minska. I Växjö kommun genomfördes under perioden i medelvärde 14,7 aborter per invånare/år (riket 20,6). Enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) har en del regioner exempelvis sjunkande klamydiatal, aborttal och sexualbrott och framgången har troligen flera orsaker. Det finns inga nationella sammanställningar på utvärderade åtgärder som genomförs på regional och lokal nivå, och därför är det också svårt att koppla positiva förändringar i utvecklingen till specifika åtgärder. 12

13 Miljömässiga förhållanden Sverige har antagit 16 nationella miljömål 3. De miljöhälsomässiga förhållandena i Kronobergs Län är mycket goda, dock finns några miljömål som bör uppmärksammas. Frisk luft Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och människors hälsa i form av cancer, hjärt/kärl- och lungsjukdomar. Livslängden i Sverige beräknas vara minst sex månader kortare på grund av luftföroreningar. Särskilt känsliga är barn, astmatiker och allergiker. Enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport (2009) växer cirka 600 ungdomar per år upp med sänkt lungfunktion på grund av luftföroreningar, och dessa riskerar att drabbas av diverse luftvägssjukdomar senare i livet. Partiklar (PM 10, PM 2,5 ) 4 är den luftförorening som förorsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Partiklarna kommer från vägbanor, däck och andra bildelar som slits. Slitaget är störst om man använder dubbdäck. Partiklar kommer också från industri- och förbränningsprocesser, sjöfart, arbetsmaskiner och lufttransporter (Naturvårdsverket, 2007). Miljömålet för partiklar bedöms vara mycket svårt att uppnå. Liksom på många andra håll i Sverige indikerar mätningar i Växjö att miljömål för partiklar (PM10) kommer bli svårt att nå. Småskalig vedeldning är relativt vanligt i kommunen och kan leda till förhöjda halter av både partiklar och cancerframkallande ämnen. Denna påverkan är oftast av lokal karaktär. För kvävedioxid visar mätningarna halter under miljömålet för år Marknära ozon mäts på landsbygden. Det är ett mindre problem för människors hälsa i kommunen, men orsakar skördeförluster inom jord- och skogsbruk. Buller Buller ingår i miljömålet God bebyggd miljö. I Sverige är buller den miljöstörning som påverkar flest människor. Enligt Socialstyrelsens miljöhälsorapport (2009) så har andelen av befolkningen som störs av trafikbuller ökat från 9 till 12 procent mellan , vilket är en ökning med cirka personer. Idag är det drygt två miljoner svenskar som exponeras för trafikbuller i sin boendemiljö och trenden pekar på att allt fler kommer att besväras av trafikbuller i framtiden. Cirka 1,2 miljoner svenskar (18 procent av befolkningen) bor i bostäder som är lokaliserade i ett bullerutsatt läge dvs. de har ett eller flera fönster mot en större väg, järnväg eller industri och cirka (8,6 procent av befolkningen) personer sover i ett rum med fönster i bullerutsatt läge. Mer indirekta hälsoeffekter av buller är till exempel sömnstörning som kan leda till flera allvarliga hälsoeffekter, som förändringar i hjärtfrekvensen, minskad prestationsförmåga och förhöjt blodtryck. Det finns också studier som tyder på fysiologiska förändringar till följd av hög bullerexponering. Studierna har kartlagt en koppling mellan buller och ökade nivåer av stresshormoner i blodet, ökad hjärtfrekvens och immunologiska förändringar. Cirka 11 procent av vuxna befolkningen i Kronobergs län besväras av trafikbuller i sina bostäder. Andelen är något lägre än riksgenomsnittet som är cirka 14 procent. 3 Begränsad miljöpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddade ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö, ett rikt växt och djurliv. 4 PM 10, är partiklar med en diameter upp till 10 μm per kubikmeter luft. PM 2,5, är partiklar med en diameter upp till 2,5 μm per kubikmeter luft (Miljöhälsorapporten, 2009) 13

14 Buller i arbetslivet Statistik från 2006 visar att i Sverige orsakar buller nästan en tiondel av de rapporterade arbetsrelaterade sjukdomarna och 25 procent av arbetsskadorna orsakas av kraftigt buller, vilket gör buller till den vanligaste orsaken till arbetsskador i Sverige ( Miljöhälsorapport, 2009). 14

15 Levnadsvanor Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling (FHI, 2011). Ingen förändring har enligt FHI, 2010 skett sedan 2004 när det gäller andelen som ägnar sig åt fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag. Tendensen är densamma också i Växjö kommun (tabell 15). Tabell 15: Andel (procent) fysiskt aktiva 30 minuter varje dag, Växjö kommun kvinnor män Andelen män i Växjö kommun som uppger att de har en stillasittande fritid har ökat mellan perioderna från 8 till 15 procent. Andelen män i riket som uppgav stillasittande fritid var 14 %. Andelen kvinnor i Växjö kommun som uppgav att de har en stillasittande fritid har under samma period minskat från 9 till 8 procent (riket 13 %). Även bland barn och ungdomar i länet är det allt fler som rör sig allt mindre (Landstinget Kronoberg, 2010) (tabell 16). Tabell 16: Årskurs 8: Tränar du så att du blir andfådd eller svettas? en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag någon gång i månaden, eller mer sällan eller aldrig 13 8 Landstinget Kronobergs enkätundersökningar visar att barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat. Även i vårt län går utvecklingen mot en alltmer stillasittande fritid (Landstinget Kronoberg, 2010). Både de som tränar så de blir svettiga och andfådda, och de som är fysiskt aktiva på en mera lågintensiv nivå har blivit färre. Landstinget Kronoberg anser att detta är ett observandum eftersom fysisk inaktivitet kan ge negativa hälsoeffekter senare i livet och att det även är viktigt att grundlägga goda vanor tidigt. Växjö kommuns mätningar av antal cykelpassager och fotgängare är också mått på fysisk aktivitet. Antalet personer som går runt Växjösjön mäts av Tekniska förvaltningen och beräknas till personer varje vecka. Mätning av antalet cykelpassager sker under sommarmånaderna och uppmätte siffror på passager i storleksordningen för Växjö Runt 5 000, Trummen och Växjösjön per månad. 15

16 Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten (FHI,2011). I riket har ingen förändring skett sedan 2005 när det gäller andelen som äter minst 500 gram frukt och grönsaker per dag. Befolkningens genomsnittliga vikt kan ha ökat då andelen personer med fetma 5 ökat de senaste åren. (FHI, 2010). I länet är det fler barn och ungdomar som äter frukt och grönt medan läskdrickandet har ökat (Landstinget Kronoberg). Andelen vuxna som uppgav att de äter lite frukt och grönsaker var lägre i Växjö kommun än i riket bland både kvinnor 14 % (riket 17 %) och män 28 % (riket 34 %). I Växjö kommun var andelen kvinnor med diabetes 3 % (riket 4 %), och andelen män med diabetes 10 % (riket 7 %). Dödligheten i diabetes per invånare var högre för män 3,5 ( riket 2,5) än för kvinnor 2,8 (riket 1,9). Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat och är lägre i Växjö kommun än riket (tabell 17,18). Tabell 17: Dödlighet i hjärtinfarkt, över 15 år, Växjö kommun, kvinnor Växjö 15,3 18,7 Riket 20,9 23,8 Tabell 18: Dödlighet i hjärtinfarkt, över 15 år, Växjö kommun, män Växjö 20 23,2 Riket 25 29,2 Andelen kvinnor med övervikt har ökat från 23 % (2006) till 25 % (2009), medan andelen överviktiga män var oförändrad 42 % ( %). Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan (FHI, 2011). Tobak I riket har andelen dagligrökare varit oförändrad sedan 2008 (FHI, 2010). I Växjö kommun var andelen som röker varje dag lägre än i riket för både kvinnor 12 % (riket 15 %) och män 7 % (riket 12 %). Andelen rökande blivande mödrar har minskat från perioden (23,5 %) till perioden (5,1 %). 10 % av befolkningen uppgav att de var utsatta för miljötobaksrök (riket 8 %). 5 BMI = vikt (kg) dividerat med längden (m) i kvadrat. WHO definierar kroppsvikt och olika grader av övervikt utifrån följande BMI:Undervikt < 18,4 Fetma, grad I 30 34,9 Normalvikt 18,5 24,9 Fetma, grad II 35 39,9 Övervikt 25-29,9 Fetma, grad III >40 16

17 På gymnasiet har rökningen minskat bland flickor medan den ökat bland pojkarna mellan perioderna 2006 och Det är dessutom fler som röker oftare än tidigare. Samtidigt är det fler som uppger att de aldrig har rökt. Snusning har minskat (Landstinget Kronoberg 2010). Andelen ungdomar i årskurs 8 som röker har ökat mellan 2006 och svarade 84 procent att de aldrig röker och 2009 svarade 75 procent att de aldrig röker. Andelen som svarade att de röker varje dag ökade från 4 till 7 procent (Lupp-enkäten). Alkohol I riket har andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor 6 inte ändrats sedan 2004 (FHI, 2010). I länet var den beräknade totala alkoholkonsumtionen som högst 2004 och har därefter minskat (figur 5). Den totala alkoholkonsumtionen Blekinge/Kronoberg/Halland Riket Liter alkohol/år Figur 5 (SoRad): Skattning av den totala alkoholkonsumtionen, liter alkohol/år I Växjö har försäljning från Systembolaget ökat sedan 1996 med 3,0 liter 100 % alkohol per invånare över 15 år till 5,2 liter 2009 (riket 5,7 liter). Antalet serveringstillstånd, 2009, per invånare över 15 år var 11,3 (1995: 8,2). I Växjö kommun uppgav 11 % av kvinnorna (riket 10 %) och 16 % av männen (riket 17 %) riskabel alkoholkonsumtion. I Växjö kommun var den alkoholrelaterade dödligheten per invånare bland kvinnor 1,0 (riket 1,1) och bland män 4,3 (riket 4,6). I riket har, enlig Centralförbundet för alkohol- och narkotikainformation (CAN) 2010 pojkarna i årskurs nio aldrig druckit så lite alkohol. 6 Riskabelt drickande baseras på hur svarspersonerna i den nationella folkhälsoenkäten har svarat på frågor om hur ofta man druckit, hur mycket man dricker vid ett typiskt dryckestillfälle och hur ofta man dricker större mängder vid ett och samma tillfälle. Riskabelt drickande innebär t.ex. att ha varit berusad två till tre gånger per månad (Socialstyrelsen, 2009) 17

18 Av pojkarna är det 56 procent och av flickorna 65 procent som uppger att de dricker alkohol. Andelen ungdomar i årskurs 8 som svarar att de aldrig dricker sig berusade har minskat. Samtidigt är en tendens att andelen som dricker sig berusade ett par gånger i månaden eller oftare har ökat (tabell 19, 20). Tabell 19: Årskurs 8: Hur ofta dricker du alkohol så att du blir berusad? (procent), flickor Aldrig en gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden ett par gånger i månaden 12 5 någon gång i veckan 5 2 Tabell 20: Årskurs 8: Hur ofta dricker du alkohol så att du blir berusad? (procent), pojkar Aldrig en gång om året eller mera sällan några gånger per år 9 7 någon gång i månaden 13 4 ett par gånger i månaden 7 3 någon gång i veckan Narkotika Cannabisanvändningen har enligt FHI, 2010 inte förändrats sedan Både barn- och ungdomsenkäten och lupp-enkäten pekar mot ett ökat bruk av narkotika. I Växjö kommun var andelen ungdomar i årskurs 8 som svarade att de har använt hasch eller marijuana högre 2009 (6,7 %) än 2006 (3 %) och högre än i riket 2009 (4,8 %) var andelen ungdomar i Växjö, årskurs 8 som svarar att de använt annan narkotika än hasch eller marijuana högre (6,3 %) än 2006 (2,6 %) och högre än riket 2009 (4,3 %). När det gäller de narkotikarelaterade dödsfallen har utvecklingen bromsats in och ligger nu på samma nivå som år Detta kan eventuellt förklaras av en utökad substitutionsbehandling för opiatmissbrukare, som är den grupp som uppvisar högst överdödlighet. Samtidigt pekar de kriminalstatistiska uppgifterna fortfarande tydligt uppåt vilket delvis skulle kunna förklaras av att polisens insatser mot narkotika har ökat i omfattning (, figur 4). 18

19 Anmälda narkotikabrott Växjö kommun Antal per invånare Figur 6 (BRÅ): Anmälda narkotikabrott, Växjö kommun I Årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 har narkotikaanvändningen ökat i förhållande till 2006 men är på samma nivå som 2003 Det går därför inte att uttala sig om någon trend (Landstinget Kronoberg, 2010). Dopning Institutet för lokal och regional demokrati (ID) genomförde 2008 en kartläggning av träningsvanor och användning av prestationshöjande preparat på träningsanläggningar i Kronobergs län. Undersökningen vänder sig till gymbesökare på kommunala och privata gym. 14 individer uppgav i studien att man någon gång har använt anabola steroider och/eller tillväxthormon utan läkares inrådan. Antalet 14 individer motsvarar 3,1 % av samtliga som besvarade frågan, d v s totalt 447 personer. 433 respondenter (eller 96,9 %) uppgav att de aldrig hade använt otillåtna preparat. Andelen användare är ungefär densamma som en undersökning i Stockholm. I Kronobergs län var andelen användare 3,1 %, i Stockholms län var andelen något lägre; 2,7 %. I rapporten konstateras att det finns existerande kanaler för hur otillåtna dopningspreparat sprids i Kronobergs län och de 14 respondenterna, med erfarenhet av att ha nyttjat dopning, uppger att man överlag kan få tag på detta utan större svårigheter eller ansträngningar. Nio personer av 14 bedömer det som mycket lätt att få tag på dopingpreparat, medan övriga markerar det som lätt eller varken lätt eller svårt. Ingen ser det som svårt eller mycket svårt. 19

20 Enligt CAN har Polisens beslag av anabola steroider ökat kraftigt. I Växjö kommun har antalet anmälda dopningsbrott minskat efter 2008 (figur 7). Anmälda dopningsbrott Växjö kommun Riket antal per invånare Figur 7 (CAN): Beslag av dopningspreparat och lagföringsbeslut. Spel I Växjö kommun uppgav 1 % av kvinnorna (riket 2 %) och 3 % av männen (riket 6 %) riskabla spelvanor. Undersökningar visar enligt FHI, att 70 procent av befolkningen spelar spel om pengar vilket är en minskning med 20 procent från den befolkningsundersökning som genomfördes 1997/1998. Däremot har inte utgifterna för spel om pengar minskat i befolkningen vilket betyder att de som spelar lägger större summor på sitt spelande. Två procent i befolkningen har spelproblem och ytterligare fem procent ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem. Problemen finns i alla befolkningsgrupper och är vanligast bland män generellt, men det är bland de unga männen i åldrarna år som spelproblemen är störst. I denna grupp har spelproblemen fördubblats det senaste decenniet och nära var tionde ung man har spelproblem. Trots att i stort sett hela den svenska spelmarknaden har en åldersgräns på 18 år för spel om pengar så spelar minderåriga i alla spelformer. Andelen med spelproblem bland åringar är nästan dubbelt så hög som i den övriga befolkningen. Undersökningen visar också att det finns skillnader i utbildningsnivå och ekonomisk situation, andelen med spelproblem är större bland dem med en kortare utbildning och/eller en låg inkomst. Enligt DSM-IV är en person spelberoende om denne under en längre period uppfyller minst fem av nedanstående tio påståenden 1. Tänker ständigt på spel 2. Behöver spela för allt större summor för att uppnå önskad spänningseffekt 3. Har misslyckats flera gånger med att kontrollera, begränsa eller sluta spela 20

21 4. Blir rastlös eller irriterad vid försök att begränsa spelandet eller sluta spela 5. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet, exempelvis känsla av hjälplöshet, skuld, ångest, depression 6. Försöker vinna tillbaka pengar som man förlorat på spel 7. Ljuger för att dölja omfattningen av sitt spelande för anhöriga, terapeuter och andra personer 8. Har begått brott för att finansiera sitt spelande 9. Har äventyrat eller förlorat en viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelandet 10. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en finansiell krissituation som uppstått på grund av spelandet 21

22 Förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Barn och unga Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet (FHI, 2011). Öppna jämförelser Grundskola 2010 pekar mot att barn och ungdomar i Växjö kommun mår bättre än genomsnittet i riket (tabell 21). Tabell 21: Andel elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva, procent Växjö kommun 71 Medelvärde i Kronobergs Län 65 Medelvärde i Riket 68 Kartläggningen barn och ungdomars psykiska hälsa visar att barn och ungdomar i Växjö kommun årskurs 6 och 9 i genomsnitt har bättre psykisk hälsa än genomsnittet i riket. Enkäten består av 42 frågor som är utformade för att skapa indikatorer som i sin tur bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Resultaten presenteras för fem indikatorer av psykisk hälsa och ohälsa: psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont), nedstämdhet koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande och problemens påverkan på vardagslivet. Utöver dessa indikatorer presenteras uppgifter om mobbning samt om bruk av tobak och alkohol för årskurs 9. I Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken ( Luppen ) 2009, svarar i jämförelse med 2006 en lägre andel ungdomar mycket bra hälsa eller ganska bra hälsa och fler uppger mycket dålig hälsa (tabell 22). Tabell 22: Växjö, Årskurs 8: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (procent) mycket bra ganska bra någorlunda ganska dåligt 3 3 mycket dåligt 4 1 I studien framkom också att en högre andel pojkar än flickor, både årskurs 8 och gymnasiet årskurs 3, uppgav mycket bra eller bra hälsotillstånd. Ungdomar födda utanför Europa upplevde sitt hälsotillstånd som sämre än ungdomar födda i Sverige. Flickorna angav mera symtom på ohälsa både i årskurs 8 och i gymnasiet årskurs 3. 22

23 Undersökningen visar enligt FHI, 2010 på en ökning av självrapporterade psykiska besvär bland 15-åringar under och 1990-talen som sedan avstannat och i vissa fall minskat. Flickor rapporterar genomgående en högre andel symtom, jämfört med pojkar. De självrapporterade besvären ligger fortfarande på nivåer som är kring det dubbla sedan mitten av 1980-talet. Folkhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen 2009) visar att hälsoutvecklingen bland ungdomar har varit sämre än i andra åldersgrupper. Flera tecken finns som pekar mot att den psykiska hälsan har försämrats. Sedan SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) började mäta bland ungdomar i slutet 1980-talet har andelen ungdomar i åldern år som upplever ängslan, oro eller ångest ökat, och den fortsätter alltjämt att öka. Åren uppgav 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Åren hade andelen ökat till 30 procent bland kvinnor och 14 procent bland män. Även om de flesta trivs med livet och hälsan är god hos de flesta barn och ungdomar finns en viss oro då man ser hur vanligt det är med olika psykosomatiska symtom som oro, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk. En stor del av dessa är stressrelaterade och ökar bland skolbarn och är vanligare bland flickor än bland pojkar. I vårt län ser vi en ökning av stress hos både flickor och pojkar i årskurs 5 och hos flickor i årskurs 8.( Landstinget Kronoberg, 2010) s. 54. I rapporten Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 framgår att andelen ungdomar i Växjö kommun, årskurs 8 som uppger att de har ett mycket bra eller ganska bra hälsotillstånd var lägre 2009 än En högre andel högstadieungdomar uppgav dålig eller mycket dålig hälsa än 2006 (tabell 19). I Landstinget Kronobergs rapport (2010) om hälsan bland barn och ungdomar i länet, årskurs 5, 8 och gymnasiet årskurs 2, framgår att Fler flickor än tidigare upplever sämre hälsa och mår sämre än pojkar Oror och nervositet har ökat och är vanligare bland flickor Fler upplever att de blivit behandlade på ett nedvärderande sätt Upplevelsen av stress har ökat Krantz och Lundholm (2010) diskuterar ohälsa bland ungdomar och menar att stressen uppstår i samspelet mellan ansvar och bemötande. Rapporten visar att flickor har mera symtom på ohälsa än pojkar. Författarna menar att även om flickorna blev väl bemötta i enskilda situationer saknade de ett bemötande som tog hänsyn till hela deras vardagssituation som skola, hem och fritid. Skolarbete behövde inte vara stressande i sig, men om föräldrarna inte visade förståelse för flickornas prioriteringar och ansvarstagande leder det till stressade situationer. Författarna lyfter fram tre viktiga aspekter i fråga om unga människors hälsa och välbefinnande; återhämtning, tillit och inflytande. Gymnasieungdomar som är födda utanför Europa skattar procentuellt sin hälsa lägre än övriga, 64 % svarade mycket bra eller ganska bra och åtta procent ganska dåligt eller mycket dåligt och 29 % svarade någorlunda. Resultaten av Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken ( Luppen ) visar att besvär som trött under dagarna, känt dig stressad, sovit dåligt på natten och huvudvärk upplevs i högre grad varje dag eller flera gånger i veckan av ungdomar som är födda utomlands än de som är födda i Sverige. Enkätsvaren visar också att barn som är födda utanför Europa har i större utsträckning svårt att somna än både svenskfödda och utomlandsfödda i Europa. 23

24 Krantz och Lundholm (2010) uppmärksammar att det finnas starka samband mellan en stark tro på framtiden och graden av tillgång till arbete och refererar till Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 07 en analys av ungas hälsa och utsatthet. Ungdomsstyrelsens slutsats är att arbetsmarknad, skola och det allmänna företagsklimatet är viktiga faktorer i fråga om ungdomars självuppskattade hälsa och syn framtiden. Studenter Universiteten genomför enkäter till studenterna i den så kallade Studentbarometern (Linnéuniversitet 2010). Ett avsnitt i enkäten är frågor om hälsa, då hälsa är ett område som påverkar lärandet. De tio ohälsofaktorerna som ingick i Studentbarometern 2009 fanns även med i Student En jämförelse över tid visar att Växjö-studenterna mår sämre idag, jämfört med vad de gjorde för sex år sedan. Att känna sig ängslig, nervös, ha sömnbesvär och klandra sig själv för saker ökar med 40 % - 55 %. Totalt sett uppvisar Växjö-studenternas hälsosituation en oroväckande utveckling (s. 47). Vuxna I Växjö kommun (2009) uppgav 72 % av kvinnorna (riket 68 %) och 72 % av männen (riket 73 %) bra hälsa (tabell 23,24). Tabell 23: Andel (procent) av befolkningen med bra skattat hälsotillstånd, kvinnor Växjö Sverige Tabell 24: Andel (procent) av befolkningen med bra skattat hälsotillstånd, män Växjö Sverige I Växjö kommun uppgav 5 % av männen (riket 6 %) och 5 % av kvinnorna (riket 8 %) dålig hälsa. Bland kvinnorna uppgav 16 % nedsatt psykiskt välbefinnande (riket 20 %) och bland männen uppgav 14 % nedsatt psykiskt välbefinnande (riket 14 %). Äldre Över 17 procent av Sveriges befolkning, eller ungefär 1,6 miljoner människor, är 65 år eller äldre. De äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas fortsätta att öka till följd av att medellivslängden ökat och stora årskullar nu når pensionsåldern (figur 8). Bland dem som uppnått 65 års ålder hade kvinnor år 2007 i genomsnitt 21 år kvar att leva och män hade 18 år kvar. 24

25 Beräknad medellivslängd, Växjö kommun kvinnor män År Figur 8 (FHI): Beräknad medellivslängd i Växjö kommun. De vanligaste dödsorsakerna bland äldre är hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Risken att insjukna i stroke eller hjärtinfarkt har minskat och insjuknandet har förskjutits till högre åldrar. Insjuknandet i cancer har däremot ökat, medan dödligheten har minskat. Detta beror på att cancer oftare upptäcks på ett tidigt stadium samt att behandlingarna mot cancer har blivit effektivare. De vanligaste cancerformerna bland äldre är prostatacancer, bröstcancer, tjockoch ändtarmscancer och lungcancer. Andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott har ökat, men bland kvinnorna är det framförallt de yngre pensionärerna som rapporterar bättre hälsa. Bland männen har förbättringar av det allmänna hälsotillståndet skett i alla åldersgrupper enligt SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Andelen äldre som rapporterar att de har någon långvarig sjukdom har ökat, medan andelen som har sjukdomar eller besvär som hindrar deras dagliga liv har minskat. Andelen som har nedsatt rörelseförmåga har minskat sedan 1980-talet, medan värkbesvär är ungefär lika vanligt. Besvär med ängslan och oro samt sömnbesvär är vanligt förekommande bland de äldre, och liksom i yngre åldrar vanligare bland kvinnor än bland män. Bland de allra äldsta, 85 år och äldre, rapporterar var tredje kvinna och närmare var femte man att de besväras av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor konsumerar också betydligt mer psykofarmaka än män. Dock är det fler män än kvinnor som begår självmord. En fjärdedel av alla självmord begås av personer över 65 år. I Växjö kommun var antalet fallolyckor per invånare något över genomsnittet i landet (tabell 25). Tabell 25: Antal personer 65+ som har behandlats i slutenvård för fallolycka, per invånare, 2007 Växjö Riket Män Kvinnor

26 Personer med funktionsnedsättning Det är mer än tio gånger vanligare att ha dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Störst är andelen med dålig hälsa bland kvinnor och män med rörelsehinder, där 43 procent av männen och 32 procent av kvinnorna rapporterat ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Diabetes, astma och högt blodtryck är vanligare bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Det var också betydligt vanligare med svår värk i rörelseorganen. Svår värk var vanligast bland kvinnor och män med rörelsehinder. Tinnitus, inkontinens och mag-/tarmbesvär var också vanligare bland kvinnor och män med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Tinnitus är vanligast bland personer med hörselnedsättning. (FHI, 2010) Hälsans fördelning Folkhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009) visar att hälsan har förbättrats under de senaste decennierna vilket bland annat avspeglas i att medellivslängden fortsätter att öka. Men hälsan förbättras inte lika mycket för alla. Medelålders och äldre har haft en bättre hälsoutveckling än yngre, och män en bättre hälsoutveckling än kvinnor. Sociala skillnaderna i hälsa är dessutom fortsatt stora mellan socioekonomiska grupper och mellan låg- och högutbildade. Bland kvinnor har skillnader i medellivslängd till med och ökat mellan låg- och högutbildade sedan slutet av 1980-talet. Det beror delvis på att det blivit vanligare bland lågutbildade kvinnor att dö i bröst- och lungcancer. Även hur man upplever sitt hälsotillstånd påverkas av sociala skillnader. Ett dåligt allmäntillstånd är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Enligt Socialstyrelsen (2010) råder det bred konsensus om att folkhälsan i första hand påverkas av människors levnadsförhållanden. Socialstyrelsen hänvisar till Världshälsoorganisationens oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer som i sin slutrapport skrev att orsaken till att det finns åtgärdbar ojämlikhet i hälsa, är skillnader i människors levnadsförhållanden, vilka i sin tur formas av politiska, sociala och ekonomiska krafter. För att minska ojämlikheten måste man påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer genom politiska åtgärder. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken i Sverige formulerades i samma anda: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Människors levnadsförhållanden påverkar deras hälsa och det är skillnader i livsvillkor som skapar skillnader i hälsa. Många undersökningar som kommissionen för hälsans sociala bestämningsfaktorer byggde sina slutsatser på visar det. Relationen mellan hälsa och sociala förhållanden är komplex. I de flesta fall betonar man att orsaker till ohälsa ligger i sociala missförhållanden samt att hälsoskillnader härrör från sociala skillnader. Mera sällan undersöker man motsatt förhållande, hur skillnader i hälsa påverkar skillnader i levnadsförhållanden. Men hälsan har, vid sidan av utbildning, arbetslivserfarenhet med mera, stor betydelse för hur eftertraktade individerna är på arbetsmarknaden eller hur hög lön de kommer få. Med andra ord, dålig hälsa skapar sämre förutsättningar för att konkurrera på arbetsmarknaden och därmed att uppnå en fördelaktig social position; överhuvudtaget begränsar den människors rörelseförmåga både bokstavligen och i överförd betydelse(s. 20). Det finns enligt FHI tydliga sociala skillnader i 11-, 13- och 15-åringars vanor då det gäller fysisk aktivitet, träning och tv-tittande. I en studie har barnens sociala tillhörighet skattats med hjälp av ett antal frågor om deras uppväxtmiljö hur många datorer det finns i deras familj, om familjen har någon bil, om barnet har ett eget rum och hur många gånger barnet rest bort på semester tillsammans med sin familj under det senaste året. Unga från den lägsta socioekonomiska gruppen är mindre fysiskt aktiva, tränar mindre och tittar mer på tv, jämfört 26