Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Transkript

1 Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland

2 Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

3 Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland

4

5 Förord Landstinget kommer att stå inför stora utmaningar i framtiden. Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade och prioriteringar måste göras. Syftet med det här uppdraget har varit att sammanställa ett kunskapsunderlag om befolkningens behov så att det blir ett stöd för politiker vid styrningen av hälso- och sjukvården. Utgångspunkten ska vara att se hälso- och sjukvården ur ett befolkningsperspektiv. Slutsatserna är framåtsyftande och belyser trender och utvecklingsmöjligheter utifrån tillgänglig information i register och enkäter. Ambitionen är att ge en helhetsbild av det behov av hälso- och sjukvård, som länets invånare har i dag och tiden fram till Anders L Johansson T f landstingsdirektör Detta är en reviderad version av Befolkningens behov av hälso- och sjukvård, Uppdateringen har gjorts av Anna Bostedt, Leif Hammarström (samordnare), Ulf Lindahl, Eva Lindberg, Johan Smedberg, Per Skude samt Göran Fahlén. 5

6 6

7 INNEHÅLL 1 Inledning Syfte Vad är hälsa? Den etiska värdegrunden Vad är behov? Rapportens struktur Demografi Befolkningsutveckling Befolkningsprognos till Livsvillkor Levnadsförhållanden Levnadsvanor Självskattad hälsa Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Tandhälsa Hälsa och ekonomi Incidens och dödlighet Incidens Cancerincidens Hjärtinfarktincidens Strokeincidens Aborter Klamydia Förlossningar Demens Skador Dödlighet Läkemedel Läkemedelskostnader totalt i länet Läkemedelskostnader över tid Läkemedelsbehandling ur Öppna jämförelser Utveckling i framtiden...95 Inledning 7

8 7 Befolkningens syn på vården Primärvård Specialiserad öppen- och sluten vård Specialiserad öppen- och sluten psykiatrisk vård Patienternas helhetsintryck av vården Hälsoekonomi Exempel på hälsoekonomisk beräkning Utveckling inom sjukvårdsteknologi Skillnader i behov av hälso- och sjukvård och vårdkonsumtion Faktorer av betydelse för behovet av hälso- och sjukvård Socioekonomiska faktorer Levnadsvanor Hälsa Sammanlagd rangordningspoäng Konsumerad vård Vårdkonsumtion Faktorer av betydelse för behovet av hälso- och sjukvård jämfört med vårdkonsumtion Sammanfattande analys av framtida behov utifrån hälsobeskrivning, befolkningsutveckling och faktorer som påverkar behovet i befolkningen Barn (0-15 år) Unga vuxna (16-29 år) Vuxna (30-64 år) Äldre (65+ år) Fokus för framtiden Referenser Bilaga: 1. Material och metod Inledning

9 1 Inledning Utgångspunkten för varje analys av framtida resursbehov är utvecklingen av medborgarnas behov av hälso- och sjukvård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall den som har det största behovet ges företräde till vården. Ett hälsorelaterat vårdbehov föreligger när det finns ett gap mellan aktuellt tillstånd och önskvärt tillstånd (målet) (1). Medborgarens vårdbehov innefattar dels behov av insatser som bidrar till att bota, lindra och trösta men också insatser som kan förebygga ohälsa. Behov är inte detsamma som efterfrågan av vård och ofta överensstämmer behoven inte med det utbud som ges. Medborgarnas benägenhet att uppsöka och vilja ha vård är inte alltid samstämmigt med de medicinska professionernas bedömning. Upplevda behov kan vara väl så påtagliga som de som medicinskt fastställts och måste också beaktas. För att ge beslutsfattarna ett så bra underlag som möjligt för att styra och prioritera tillgängliga resurser behövs en helhetsbild av befolkningens behov. Det är uppenbart att demografin, dvs. befolkningens storlek och ålderssammansättning, spelar en viktig roll för vårdbehovet. Vårdbehovet är större när vi blir äldre. Det sociala mönstret, arbetsliv, levnadsvanor och livsstil, våra värderingar och attityder till sjukdom och sjukvård förändras över tid och påverkar behovet och efterfrågan på vård. Den snabba utvecklingen av sjukvårdsteknologin har stor betydelse för det utbud som erbjuds medborgarna och påverkar efterfrågan och upplevt vårdbehov. Årets Befolkningens behov av hälso- och sjukvård utgör en revidering av den första versionen som presenterades Bokens uppgifter har uppdaterats bland annat med resultatet från den omfattande befolkningsenkät som genomfördes under Det var även lämpligt att förnya rapporten i samband med att en ny mandatperiod börjar. 1.1 Syfte En allt viktigare fråga är om vi kommer att ha resurser för att möta de växande behoven. Denna rapport syftar till: att ge ett kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för politiker vid styrning och prioritering Utgångspunkten ska vara att se hälso- och sjukvården ur ett befolkningsperspektiv och inte till landstingets roll som producent av hälso- och sjukvård. Inledning 9

10 1.2 Vad är hälsa? Hälso- och sjukvårdslagens betoning av begreppet hälsa förutsätter att man har en uppfattning om vad hälsa är. Definitionen av begreppet får konsekvenser för vad sjukvården skall ägna sig åt och för diskussionen om behov. Minst tre dimensioner av hälsa måste beaktas; en medicinsk, en bredare med subjektiva inslag och en social. De flesta metoder att mäta hälsa är negativa dvs de mäter graden av brister av hälsa och förekomsten av sjukdom. En definition av hälsa är just avsaknad av sjukdomar, vilken mäts med medicinska kunskaper och mätmetoder. Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat hälsobegreppet från att beteckna ett tillstånd till att ses som en resurs dvs en förmåga till handling för att realisera individens livsmål (2). En konsekvens av detta är att människor med obotliga sjukdomar kan få stöd att förbättra sin hälsa även om de inte kan bli av med sina sjukdomar. Begreppen livskvalitet och välbefinnande handlar om subjektiva upplevelser och har därmed i hög grad med hälsan att göra. Vid Ottawa-konferensen formulerades hälsa som (2) en resurs i det dagliga livet, inte målet i livet ett positivt begrepp som lyfter fram sociala och individuella resurser likväl som den fysiska kapaciteten något som skapas och levs av människor i deras vardagliga miljö där de lär, arbetar, lever och älskar Det finns vidare ett samhälleligt sjukdomsbegrepp som styrs av vad medborgarna kommit överens om att betrakta som sjukdom, tex i sjukförsäkringen. Men gränsen mellan objektivt mätbar sjukdom och subjektivt upplevd ohälsa är inte alltid lätt att avgöra. Hittills kan dock konstateras att det samhälleliga sjukdomsbegreppet har varit medicinskt baserat. 1.3 Den etiska värdegrunden Den etiska värdegrunden för prioriteringar vilar på tre principer människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Dessa är förankrade på alla nivåer i landstingsvärlden även om de hittills sällan kommit till direkt användning i öppna prioriteringar. Värdegrunden genomsyrar det praktiska arbetet av hur ett tänkt vårdbehov skall definieras och utföras via det allmänna åtagandet och därmed vad som skall finansieras av det allmänna. 10 Inledning

11 Socialstyrelsen har i uppdrag att lämna förslag på nya grunder för prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilket kan medföra förskjutningar i åtagandet. 1.4 Vad är behov? Behov definieras enligt Per-Erik Liss som gapet mellan ett aktuellt tillstånd och ett önskvärt tillstånd (1). För att definitionen ska vara användbar behöver ett önskvärt behov specificeras. Om ett behov konstateras är nästa steg att avgöra om det går att åtgärda. Det är inte självklart att ett ohälsobehov ska åtgärdas av hälso- och sjukvården. Några skäl är: Behovet behöver inte åtgärdas Individen själv kan åtgärda behovet Det finns inte resurser/metoder för att åtgärda behovet Andra myndigheter har ansvaret för att åtgärda behovet Behovsbegreppet kan vara av olika art. Det kan vara hälsorelaterat, där hälso- och sjukvårdens uppgift är att förebygga och bota. Om sjukdomen inte kan förebyggas eller botas är vårdens uppgift i stället att ge lindring och stöd, sk livskvalitetrelaterat behov. Ett annat begrepp är förväntansrelaterat behov, där behovet bestäms av önskningar och förväntningar. Det finns också ett tyst behov, där individen inte har möjlighet att uttrycka ett behov (3). Sjukvårdsbehov är enligt Folkhälsovetenskapligt lexikon förekomst av sjukdom som kan botas eller lindras med hjälp av sjukvårdinsatser (4). Enligt filosofen George Henrik von Wright har man behov av något man far illa av att vara utan. Det finns en relation mellan behov, efterfrågan och utbud som kan illustreras med nedanstående figur som berör det offentligt finansierade utbudet. Inledning 11

12 Figur 1.1 Relationer mellan behov, utbud och efterfrågan Efterfrågan 6. Behov Utbud Förklaringar till figur 1.1: 1. Behov som inte efterfrågas och inte heller finns något utbud för. Lämplig vård har inte kunnat utformas. Exempelvis genmanipulation tex mot fetma. 2. Behov och utbud finns men med ingen eller begränsad efterfrågan, exempelvis klamydiatest. 3. Utbud som finns men varken behövs eller efterfrågas. Gamla metoder eller utrustning som inte längre används. 4. Aktiviteter som efterfrågas och finns men inte behövs, exempelvis vissa typer av plastikkirurgiska ingrepp. 5. Område som efterfrågas men varken behövs eller finns som utbud, exempelvis estetisk läppförstoring. 6. Både behov och efterfrågan finns men inget utbud. Nya metoder som inte hunnit införas eller är för dyra. Exempelvis vaccination mot fetma och demens. 7. Behov som efterfrågas och åtgärdas, dvs åtagande enligt hälso- och sjukvårdslagen. Relationerna mellan behov, utbud och efterfrågan förändras över tid. Det utbud som kan erbjudas och kommer att finnas tillgängligt framöver får stor inverkan på den framtida resursfördelningen. Efterfrågan från befolkningen får därför begränsad inverkan på hur resurserna fördelas. Detsamma kan sägas om befolkningens behov av hälso- och sjukvård trots att detta är en viktig utgångspunkt vid all planering enligt Hälso- och sjukvårdslagen. 12 Inledning

13 1.5 Rapportens struktur Denna rapport syftar till att tydliggöra behovet av hälso- och sjukvård hos befolkningen i Västernorrland och hur det förändras över tid. Avsikten är att ge ett bättre kunskapsunderlag för styrning av de begränsade resurserna så att de motsvarar befolkningens behov av hälso- och sjukvård. I rapporten redovisas hälsoläget i länet för några stora sjukdomsgrupper. En beskrivning ges av befolkningen tillsammans med en prognos för tiden fram till Levnadsförhållanden och levnadsvanor som har betydelse för det framtida vårdbehovet analyseras. Utifrån befolkningsutvecklingen, levnadsförhållanden och levnadsvanor och dess påverkan på hälsan diskuteras det framtida hälsoläget. Befolkningens upplevelser av vården har betydelse för det framtida resursbehovet, dvs om befolkningen är nöjd med vården, det bemötande man får och dess tillgänglighet. Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin är en av de faktorer som har störst betydelse och är svårast att förutse i en framtida skattning av resursbehovet. En analys av olika sjukdomsgruppers vårdkonsumtion och läkemedelsförskrivning redovisas. Varje avsnitt i rapporten består av kartläggning, analys och slutsats. Förhållanden för olika perioder i livet lyfts fram. Där det varit möjligt har materialet delats in i olika åldersklasser och geografiska områden. Den avslutande sammanfattande analysen i rapporten utgör ett prioriteringsunderlag, där hänsyn tagits till de tidigare delanalyserna. Inledning 13

14 Figur 1.2 ger en översiktlig bild av olika faktorer som påverkar det framtida behovet av hälso- och sjukvårdsresurser. Figur 1.2 Samspelet mellan faktorer som påverkar det framtida resursbehovet Demografi Hälsoläge Levnadsförhållanden Levnadsvanor Befolkningens syn på vården Framtida hälsa och vårdbehov - underlag för prioriteringar Utveckling inom sjukvårdsteknologi Vårdkonsumtion Läkemedelskonsumtion 14 Inledning

15 Demografi Demografi 15

16 2 Demografi 2.1 Befolkningsutveckling Befolkningens behov av hälso- och sjukvård i framtiden påverkas bland annat av den demografiska utvecklingen. Den totala befolkningsstorleken och fördelningen på olika åldrar bestäms av födelser, dödsfall och flyttnings mönster. Stor andel äldre i länet I Västernorrlands län bodde i slutet av 2009 fler män än kvinnor i alla åldrar upp till 65 år. I åldrarna över 65 år fanns ett kvinnoöverskott. Andelen av befolkningen i respektive åldersklass över 50 år var större i Västernorrland än i riket. Tabell 2.1 Befolkning i Västernorrland 31 december Män Kvinnor Totalt Summa Källa: Statistiska Centralbyrån Figur 2.1 Befolkningen i Västernorrland och riket 31 december Procentuell fördelning år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år 5-9 år år år Män Västernorrland Män riket Kvinnor Västernorrland Kvinnor riket Källa: Statistiska Centralbyrån 16 Demografi

17 Medelåldern i Västernorrland var en av de högsta av landets län 2009 för både kvinnor och män - kvinnor 44,4 år och män 42,1 år. Medelåldern i riket var 42,1 år för kvinnor och 39,9 år för män. Andra län med hög medelålder var Kalmar, Jämtland, Värmland, Dalarna och Gävleborgs län. Andelen av befolkningen, som var äldre än 65 år i länet var drygt 21,4 procent I riket var 18 procent äldre än 65 år. Samtliga länets kommuner hade högre andel äldre än 65 år än riket som helhet. Sundsvall och Timrå, som hade lägsta andelen äldre, låg även de över rikets nivå. I Ånge, Kramfors och Sollefteå var drygt var fjärde invånare över 65 år Figur 2.2 Andelen år respektive 85 år och äldre av befolkningen i länet och kommunerna Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Statistiska Centralbyrån Procent Demografi 17

18 Antalet födda har under åren varierat ganska kraftigt. Många barn föddes på och talen, vilket också återspeglades på 1990-talet. Uppgången på 2000-talet var troligen en effekt av såväl fler födda barn i början av 70-talet som ett uppskjutet barnafödande. Medelåldern vid första barnets födelse i Västernorrland har ökat från 23,7 år 1970 till 30 år Figur 2.3 Antal födda barn per år och kvinna i Västernorrland och riket. Antal barn per kvinna 2,5 Riket Västernorrlands län 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Källa: Statistiska Centralbyrån 18 Demografi

19 Befolkningsstorlek och struktur påverkas förutom av födelser och dödsfall också av migrationen. Flyttningsöverskottet har varierat från +400 till -400 personer per år förutom i slutet av 1990-talet då flyttningsnettot var så lågt som -800 personer per år. Mellan 2004 och 2009 har det varje år flyttat in mer individer till länet än det har flyttat ut från länet, dvs flyttningsnettot har varit positivt. Som framgår av figur 2.4 dominerades flyttningarna av att ungdomar i åldern år flyttade från länet. För perioden var flyttunderskottet från länet till andra delar av landet i genomsnitt drygt 800 personer per år i åldern år. I jämförelse med storleken på denna utflyttning var inflyttningen för de yngsta, 0-4 år och 5-14 år, samt åringar marginell. Däremot fanns ett flyttöverskott bland immigranter, dvs personer som flyttat till länet från utlandet. Den största inflyttningen från utlandet var i åldern år och i årsåldern. Eftersom inflyttningen är stor i barnafödande åldrar påverkar den också antalet barn som föds. Figur 2.4 Flyttöverskott i Västernorrland, genomsnitt Antal Inrikes flyttöverskott Invandraröverskott år 5-14 år år år år år 85- Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 19

20 Låg andel utlandsfödda i länet Andelen personer som inte är födda i Sverige är låg i Västernorrland. Den var mindre än hälften så hög i länet 2009 som i riket, drygt sju procent mot ca 14 procent i riket. Liksom i riket ökar andelen utlandsfödda i länet. Andelen utlandsfödda har varit högre bland kvinnorna än bland männen både i länet och i riket under hela perioden. Figur 2.5 Andel utlandsfödda i länet och riket. Procent Västernorrland män Riket män Västernorrland kvinnor Riket kvinnor 10 8 Riket Länet Källa: Statistiska Centralbyrån 20 Demografi

21 Andelen utlandsfödda varierar från ca fem procent i Ånge till drygt åtta procent i Härnösand och Sundsvall. I samtliga kommuner är andelen utlandsfödda något högre bland kvinnorna än bland männen. Figur 2.6 Andel utlandsfödda i länet och dess kommuner Riket Länet Kvinnor Män Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Statistiska Centralbyrån Procent Den allt äldre befolkningen och därmed fler döda än födda innebär att det inte blev något födelseöverskott i länet under 2009 förutom i Sundsvalls kommun. Däremot var flyttningsnettot plus 306 personer i länet beroende på en stor inflyttning från utlandet. Sundsvall, Härnösand och Sollefteå hade ett flyttningsöverskott. Övriga kommuner uppvisade ett flyttningsunderskott. Tabell 2.2 Befolkningsförändringar i länet och kommunerna Folkökning Levande födda Döda Inflyttade Kommun/Region Folkmängd Födelseöverskott Utflyttade Flyttningsnetto Totalt Därav mot Egna länet Övriga Sverige Utlandet Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Västernorrlands län Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 21

22 2.2 Befolkningsprognos till 2020 Statistiska Centralbyrån har gjort tre prognoser för Västernorrland och dess kommuner, en hög, en medel och en låg. Prognoserna är baserade på rikets fruktsamhetsutveckling anpassad till länets respektive kommunernas nivåer. Dödligheten har för regionerna antagits följa trenden i riket och anpassats till de respektive regionernas nivå. In- och utflyttningen har antagits följa regionens genomsnittliga mönster och nivå under I det höga alternativet har fruktsamhet och inflyttning antagits hålla den högsta nivån under perioden och i det låga alternativet den lägsta nivån medan dödligheten har varit densamma i alla alternativen. I rapporten har samma befolkningsprognos använts då den föreliggande prognosen 2006 har relativt hög samstämmighet med den faktiska utvecklingen fram till Kapitel 2.2 har därför inte ändrats i övrigt. Tabell 2.3 Befolkning i Västernorrland 31/ samt prognoser för 2010 och 2020 enligt de tre olika alternativen. År Hög Medel Låg Källa: Statistiska Centralbyrån I fortsättningen redovisas medelalternativet. Nedanstående figur visar den successiva förskjutningen mot högre åldrar. År 2006 fanns åringar, 2010 beräknas antalet ha reducerats till och 2020 finns enligt prognosen bara knappt personer kvar i den åldern. Under perioden beräknas antalet åringar öka från personer år 2006 till personer år 2010 och till personer år I åldrarna år väntas antalet individer öka mellan år 2010 och år Antalet indi vider i yrkesverksam ålder minskar fram till speciellt i åldrarna år, där minskningen beräknas till personer. 22 Demografi

23 Figur 2.7 Befolkning i ettårsåldersklasser i slutet av 2006 samt medelprognos för år 2010 och år Antal år 2006 år 2010 år Andel äldre än 65 år % % % Andel äldre än 85 år ,8% ,0% ,1% Ålder Källa: Statistiska Centralbyrån Som framgår av figur 2.8 kommer andelen personer i åldern år att minska samtidigt som andelen 65 år och äldre ökar. Trenden följer riket men andelen äldre är under hela perioden högre i länet än i riket. Figur 2.8 Andelen personer i yrkesverksam ålder och över 65 år i länet och i riket samt prognos till Procent Källa: Statistiska Centralbyrån Länet år Länet 65+ år Riket år Riket 65+ år Demografi 23

24 Både för män och kvinnor ses en ökning i åldrarna över 65 år. Mest ökar antalet män i åldersklassen år med personer till år 2010 och med ytterligare fram till år 2020, alltså totalt personer. Motsvarande ökning för kvinnorna i åldern år skattas till personer. I övriga åldrar minskar befolkningen eller ökar marginellt. Mönstret är lika för kvinnor och män även om männen beräknas få en större ökning än kvinnorna i åldern år. Figur 2.9 Befolkningsförändring för män och enligt medelprognos i olika åldersgrupper. Ålder år år Antal Källa: Statistiska Centralbyrån 24 Demografi

25 Figur 2.10 Befolkningsförändring för kvinnor och enligt medelprognos i olika åldersgrupper. Ålder år år Antal Antal Källa: Statistiska Centralbyrån Befolkningen i samtliga kommuner förutom i Sundsvall kommer enligt prognosen att minska till år 2010 och även mellan 2010 och Sundsvalls kommun beräknas öka med nästan 700 personer till år 2010 och med ytterligare till år I Örnsköldsvik väntas en liten ökning för perioden 2010 till Förändringen i Timrå väntas bli marginell. Figur 2.11 Befolkningsförändring och enligt medelprognos i länets kommuner. Ånge Timrå år 2010/2006 år 2020/2010 Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Ö-vik Antal Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 25

26 Befolkningen kommer enligt prognosen att minska i många åldrar men antalet äldre kommer att öka under perioden för samtliga kommuner förutom för Ånge som enligt prognosen kommer att ha i stort sett lika många personer över 65 år som Sundsvalls kommun kommer att få störst ökning av antalet över 65 år men procentuellt ökar andelen över 65 år mest i Timrå med 13 procent till 2010 och 14 procent mellan 2010 och 2020 medan Ånge minskar med en procent fram till 2010 och varken ökar eller minskar mellan 2010 och Figur 2.12 Förändring av antal 65 år eller äldre och i länets kommuner enligt medelprognosen. Ånge Timrå år 2010/2006 år 2020/2010 Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Antal Källa: Statistiska Centralbyrån I tabell 2.4 redovisas översiktligt befolkningsfördelningen på tre åldersklasser i kommunerna och länet i slutet av För år 2010 och år 2020 redovisas antal personer och förändringen i de olika åldersklasserna enligt medelprognosen. För att rangordna utvecklingen inom länet har tre alternativ markerats. För varje ålder har intervallet (största värde minsta värde) delats i tre lika stora delar. Mest positiv utveckling i länet med grön markering är de kommuner som tillhör den tredjedel som ökar procentuellt minst bland 65+ och minskar minst bland 0-29 år och år Mest negativ utveckling i länet med orange markering är de kommuner som tillhör den tredjedel som ökar procentuellt mest bland 65+ och minskar mest bland 0-29 år och år De kommuner som ligger i mitten har grå markering 26 Demografi

27 Tabell 2.4 Översikt över befolkningsförändringar i länet och kommunerna Förändring Förändring Antal Andel % (%) Antal Andel % (%) Antal Andel % Ånge (-2) (-5) (-3) (-4) (-1) (0) Totalt Timrå (-1) (-1) (-5) (-6) (13) (14) Totalt Härnösand (-4) (-5) (-5) (-9) (8) (14) Totalt Sundsvall (0) (0) (-2) (-2) (9) (14) Totalt Kramfors (-5) (-8) (-5) (-11) (3) (9) Totalt Sollefteå (-7) (-8) (-4) (-10) (2) (10) Totalt Örnsköldsvik (-2) (-2) (-2) (-4) (6) (13) Totalt Länet (-2) (-4) (-3) (-6) (6) (12) Totalt (-1) (-1) Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 27

28 Sammanfattning I Västernorrland är 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. Motsvarande andel i riket är 18 procent Andelen utlandsfödda har ökat men är hälften så stor i länet som i riket Befolkningen i länet minskar med personer från 2006 till 2020 enligt SCB:s medelprognos Andelen 65 år och äldre i länet ökar med sex procent till 2010 och med 12 procent mellan 2010 och 2020 Andelen över 65 år ökar i alla kommuner utom i Ånge Andelen i yrkesverksam ålder minskar i länet med tre procent till 2010 och med sex procent mellan 2010 och 2020 Andelen i yrkesverksam ålder minskar i alla kommuner Slutsatser Alla kommuner utom Ånge beräknas få en ökning av andelen äldre än 65 år. Ökningen medför ett större behov av hälso- och sjukvård och framför allt av omvårdnadsinsatser Befolkningsutvecklingen medför att behovsbilden förändras olika inom åldersgrupperna Andelen utlandsfödda ökar. Fortsätter trenden leder det till ökat sjukvårdsbehov men gerockså tillskott i arbetskraft 28 Demografi

29 Livsvillkor Livsvillkor 29

30 3 Livsvillkor Sveriges Kommuner och Landsting anger i sin rapport Hälso- och sjukvården till 2030 att de demografiska förändringarna förväntas öka vårdbehovet fram till och med 2030 med 22 procent i Sverige. Samtidigt ökar vårdbehovet beroende på den medicin- tekniska utvecklingen med 27 procent (5). Andra faktorer som spelar stor roll är befolkningens livsvillkor, dvs vilka levnadsförhållanden de lever under och vilka levnadsvanor de har. 3.1 Levnadsförhållanden Det finns ett samband mellan levnadsförhållanden och hälsa och därmed vårdbehov. Enligt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 hade låginkomsttagare, personer som varit i ekonomisk kris eller hade lägre utbildning varit i kontakt med vården i högre grad än personer som hade en bättre ekonomisk situation eller var födda i landet. Personer som bor i socioekonomiskt svagare områden har i allmänhet en sämre hälsa och ett större vårdbehov. Stora inkomstskillnader Enligt Hälsa på lika villkor 2010 har personer i Västernorrland med låg inkomst genomgående sämre självskattad hälsa, mer fysiska och psykiska besvär samt sämre tandhälsa än höginkomsttagare. Ett mått på familjens köpkraft är disponibel inkomst, dvs den summa som återstår för konsumtion när skatt och avdrag gjorts. Hushållens disponibla inkomst har ökat både i Västernorrland och riket Inkomstnivån i länet är lägre än i riket. Enligt SCB:s rapport om inkomster på 2000-talet i Sverige hade kvinnorna en bättre inkomstutveckling än männen Ungdomar under 30 år hade lägre inkomst år 2005 än år Alla övriga åldrar hade en positiv inkomstutveckling. Utrikes födda hade lägre inkomst än svenskfödda. Pensionärer som var låginkomsttagare förblev i hög grad låginkomststagare (7). Hushållets disponibla inkomst varierar mellan länets kommuner från i genomsnitt drygt kronor i Sollefteå till kronor i Örnsköldsvik. 30 Livsvillkor

31 Figur 3.1 Hushållets disponibla inkomst i länet och kommunerna Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Kronor Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen låginkomsttagare är särskilt hög bland ensamstående med barn. Över 30 procent av dessa familjer har en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av medianinkomsten. Figur 3.2 Andel låginkomsttagare efter familjetyp Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Pensionärsfamiljer Riket Länet Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Procent Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Livsvillkor 31

32 Att ha svårigheter att klara löpande utgifter slår igenom på alla hälsovariabler i enkäten Hälsa på lika villkor(8). Det finns skillnader mellan kommunerna. Andelen är högst i Ånge, där drygt 15 procent svarar att de har svårt att klara löpande utgifter. Lägsta andelen finns i Örnsköldsvik. Figur 3.3 Andel som haft svårt att klara löpande utgifter år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Hälsa på lika villkor Procent Ensamstående med barn är en utsatt grupp Familjer som består av en ensamstående 20 år eller äldre med barn är en utsatt grupp. De har sämre ekonomi än andra grupper. Barn i en föräldershushåll har sämre hälsa än barn som bor med två föräldrar (6). Andelen ensamstående med barn i Västernorrland var ungefär lika stor som i riket år Andelen i länet var 5,2 procent och i riket 5,6 procent. Andelen ensamstående med barn varierar mellan länets kommuner från drygt 6 procent i Timrå till drygt 4 procent i Örnsköldsvik. 32 Livsvillkor

33 Figur 3.4 Andel familjer som är ensamstående med barn Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Procent Procent Källa: Statistiska Centralbyrån Sysselsättningen ökar Andelen förvärvsarbetande var större i Västernorrland än i riket fram till Cirka 78 procent av kvinnorna förvärvsarbetar i länet mot 75 procent i riket. Även männen i Västernorrland har högre sysselsättningsnivå än i riket. Figur 3.5 Andel förvärvsarbetande år i länet och riket. Procent Västernorrland kvinnor Riket kvinnor Västernorrland män Riket män Källa: Statistiska Centralbyrån Livsvillkor 33

34 Skillnaderna i andelen förvärvsarbetande i åldern år är ganska små mellan kommunerna. Sysselsättningsgraden är högst i ålersklassen år och lägst i den yngsta åldersklassen år. Högst andel förvärvsarbetande år har Sundsvalls kommun med 69 procent bland kvinnorna och Ånge och Örnsköldsviks kommuner med 77 procent av männen. Lägst sysselsättning i åldern år har Härnösand både bland kvinnorna och männen. Andelen förvärvsarbetande män år är högst i Örnsköldsvik och lägst i Kramfors och Sollefteå. Tabell 3.1 Andel förvärvsarbetande i olika åldrar i länet och per kommun Totalt år år år (åldersstandardiserat) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Länet Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen med enbart förgymnasial utbildning minskar Andelen kvinnor år i länet med enbart förgymnasial utbildning har minskat från 18 procent till 13 procent från 2001 till Minskningen bland männen var från 22 procent till 17 procent. Samtidigt har andelen med eftergymnasial utbildning ökat från 24 procent till 26 procent för männen och från 29 procent till 36 procent för kvinnorna. De personer med eftergymnasial utveckling följer rikets trend men på en lägre nivå. Andelen med högre utbildning i riket 2008 var fyra procentenheter högre än i länet för kvinnorna och sex procentenheter högre för männen. 34 Livsvillkor

35 Figur 3.6 Andelen med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning i länet och riket, år. Procent Länet kvinnor förgymnasial utbildning Riket kvinnor förgymnasial utbildning Länet kvinnor eftergymnasial utbildning Riket kvinnor eftergymnasial utbildning Länet män förgymnasial utbildning Riket män förgymnasial utbildning Länet män eftergymnasial utbildning Riket män eftergymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen med enbart förgymnasial utbildning varierar mellan länets kommuner från 22 procent i Ånge till 14 procent i Härnösand för männen. För kvinnorna varierar det från 16 procent i Ånge till 11 procent i Örnsköldsvik. Örnsköldsvik har lägst andel med förgymnasialutbildning kvinnor medan andelen med förgymnasial utbildning kvinnor är högst i Timrå och Ånge kommun. Figur 3.7 Andel med förgymnasial utbildning i länet och dess kommuner 2008, år. Länet Kvinnor Män Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Statistiska Centralbyrån Procent Livsvillkor 35

36 I tabell 3.2 ges en sammanfattande profil av länets och kommunernas invånare. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde för kommunerna har delats i tre lika stora intervall för vardera variabeln. Därefter har kommunerna markerats med rött för minst fördelaktigt utfall ur hälsosynpunkt och grönt för mest fördelaktigt utfall ur hälsosynpunkt. Det innebär att det kan vara olika många kommuner med en viss markering, tex två eller tre röda kommuner. Hushållets disponibla inkomst, det vill säga inkomst efter avdrag och skatter, var lägst i Kramfors och Sollefteå och högst i Örnsköldsvik. Andelen familjer som består av ensamstående med barn var högst i Timrå och lägst i Örnsköldsvik. Andelen förvärvsarbetande år var 2008 lägst i Härnösand och Kramfors och högst i Örnsköldsvik bland männen. Bland kvinnorna varierade förvärvsfrekvensen mindre mellan kommunerna än bland männen med 74 procent som lägsta frekvens i Härnösand och Kramfors. Andelen med förgymnasial utbildning, var högst både bland män och kvinnor i Ånge och Timrå. Lägst andel med förgymnasial utbildning fanns i Härnösand (män) och Örnsköldsvik (kvinnor). Tabell 3.2 Översikt över levnadsförhållanden i länet och kommunerna. Kommun Disponibel inkomst Andel ensamstående med barn Andel förvärvsarbetande Andel med förgymnasial utbildning Män Kvinnor Män Kvinnor Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Länet Kommuner som tillhör den bästa tredjedelen av intervallet Mittenkommuner Kommuner som tillhör den sämsta tredjedelen av intervallet Källa: Statistiska Centralbyrån Sammanfattning Hushållens disponibla inkomst ökar men länets nivå är lägre än rikets Hushållen i Sollefteå, Kramfors och Ånge kommuner har lägst genomsnittlig disponibel inkomst Timrå kommun har högst andel ensamstående med barn i länet Andelen förvärvsarbetande ökar och är något högre i länet än i riket för både män och kvinnor Lägst andel förvärvsarbetande finns i Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Ånge kommuner. Andelen personer med förgymnasial utbildning minskar i länet och ligger i stort sett på samma nivå som riket Andelen personer med förgymnasial utbildning är högst i Ånge och Timrå kommun Andelen personer med eftergymnasial utbildning ökar i länet och men är lägre än i riket 36 Livsvillkor

37 Slutsatser Skillnader inom länet avseende levnadsförhållanden medför skillnad i behovet av hälsooch sjukvård. Levnadsförhållandena är mest gynnsamma i Örnsköldsviks kommun vad gäller alla framtagna faktorer med betydelse för behovet av hälso- och sjukvård, dvs behovet bör vara mindre än i övriga länet. 3.2 Levnadsvanor Levnadsvanor som rökning, riskkonsumtion av alkohol, frånvaro av fysisk aktivitet påverkar hälsa och vårdutnyttjande. Rökningen i den vuxna befolkningen har minskat men snusningen har ökat under den senaste 20-årsperioden. Även länets ungdomar röker mindre dagligen men snusar mer. Alkoholkonsumtionen bland unga är hög. Alkoholförsäljningen enligt Systembolaget har ökat. Andelen rökare minskar men snusningen ökar Rökning ökar risken för många sjukdomstillstånd som cancer, hjärt- kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Största andelen dagligrökare finns både bland kvinnor och män i åldern år. Män i alla åldrar snusar mer än kvinnorna. Andelen rökare i Västernorrland har minskat från ungefär 30 procent för både män och kvinnor 1987 till 12 procent för kvinnorna och 11 procent för männen Andelen rökare var 2010 ungefär en procent lägre i länet jämfört med riket. Under samma tid har däremot andelen snusare ökat. Bland kvinnorna har en tredubbling skett sedan Nivån för kvinnorna jämfört med männen är dock fortfarande låg. Såväl kvinnor som män i Västernorrland snusar mer än i riket som helhet. Livsvillkor 37

38 Figur 3.8 Utvecklingen av andel dagligrökare och dagligsnusare år i Västernorrland samt andel i riket Procent Rökning, länet kvinnor Snusning, länet kvinnor Rökning, länet män Snusning, länet män Rökning, riket kvinnor Snusning, riket kvinnor Rökning, riket män Snusning, riket män Källa: Satsa på Hjärtat 1987, 1994, Liv och Hälsa 1997, 2003, samt Hälsa på lika villkor 2006, 2010 Enligt CAN:s 1 undersökning 2008 av elever i årskurs två i gymnasiet hade de som rökt dagligen minskat något jämfört med år Om de inkluderas som röker ibland och nästan varje dag rökte 27 procent av flickorna och 26 procent av pojkarna. I årskurs nio var det 32 procent av flickorna och 26 procent av pojkarna som rökte varje dag, ibland eller nästan varje dag. Snus brukas varje dag av tio procent bland pojkarna och fyra procent bland flickorna i årskurs nio. Användningen av snus har minskat hos pojkarna och flickorna både i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet jämfört med undersökningen 2005 och Jämfört med rikets elever både i årskurs nio och i gymnasiet var det fler pojkar och flickor som snusade i Västernorrland. 38 Livsvillkor 1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

39 Figur 3.9 Dagligt tobaksbruk i Västernorrland. Män Kvinnor Dagligrökning Dagligsnusning Procent Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Andelen dagligrökare varierar mellan kommunerna från drygt 14 procent i Kramfors och Ånge till 10 procent i Örnsköldsviks kommun. Totalt i länet röker 12 procent av befolkningen, där kvinnorna och männen i åldern år röker mest. I riket röker 13 procent av befolkningen. Figur 3.10 Andel dagligrökare i länet och kommunerna 2010, år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Hälsa på lika villkor Procent Livsvillkor 39

40 Enligt Miljö och hälsoenkäten 2007 utsätts åtta procent av länets befolkning dagligen eller i bland för passiv rökning i hemmet. Något fler män än kvinnor utsätts för passiv rökning i hemmet, vilket även gäller i övriga landet. Andelen som inte utsätts för passiv tobaksrök någonstans är 89 1 procent. Förhållandet är jämförbart med riket som helhet. Från hälsosamtalet i skolan 2008/2009 framkommer att upp till sex procent av eleverna från årskurs fyra och sju i bland eller ofta utsätts för tobaksrök från någon vuxen i hemmet. Många riskkonsumenter bland unga Hög alkoholkonsumtion ökar bland annat risken för att dö en för tidig död, att få skrumplever, cancer eller att råka ut för skador. Andelen riskkonsumenter av alkohol 1 bland åringar var 2010 nästan 30 procent. I samma åldersgrupp drack 46 procent av männen och 36 procent av kvinnorna så mycket att de kände sig berusade minst en gång per månad. Andelen riskkonsumenter bland män i Västernorrland är högre än i riket medan kvinnorna ligger lägre än rikets nivå. Figur 3.11 Andel riskkonsumenter av alkohol i Västernorrland Procent Män Kvinnor Ålder Källa: Hälsa på lika villkor En sammanvägning av hur ofta och hur stor alkoholkonsumtion 40 Livsvillkor

41 Drogvaneundersökningen 2008 från CAN visade att ungdomarna i årskurs nio att 56 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna druckit alkohol någon gång under det senaste året. I gymnasiets årskurs två hade åtta av tio pojkar och flickor druckit alkohol under det senaste året. Både i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet var andelen konsumenter lägre än i jämförelse med 2005 och 2006 års undersökningar. Andelen alkoholkonsumenter är något lägre i Västernorrland än i riket i 2008 års undersökning. Mer än hälften av dem som dricker alkohol i årskurs nio i Västernorrland har någon gång druckit alkohol så att man känt sig berusad. Bland gymnasieeleverna var det närmare 80 procent som druckit någon gång så att man känt sig berusad. Jämfört med riket fanns små skillnader procentuellt sett. Ett par gånger i månaden dricker åtta procent av pojkarna och sju procent av flickorna i årskurs nio alkohol motsvarande 18 centiliter sprit. Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet var det 19 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna. Nästan 15 procent av länets män och nästan 8 procent av kvinnorna är riskkonsumenter av alkohol, det vill säga ungefär män och kvinnor. Figur 3.12 Andel riskkonsumenter av alkohol i länet och i kommunerna 2010, år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Hälsa på lika villkor Procent Livsvillkor 41

42 Andelen fysiskt aktiva minskar Regelbunden fysisk aktivitet motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar tex minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ II, högt blodtryck, höga blodfetter, tjocktarmscancer samt minskad risk för depressioner (6, 8-10). Fysisk aktivitet betyder mycket för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immunförsvar. Fysisk aktivitet har en förebyggande effekt när det gäller benskörhet och fallolyckor hos äldre. Fysisk aktivitet lindrar även ångest, oro och sömnsvårigheter (11). Motion förlänger livet, dvs minskar risken att dö en för tidig död (12). Många studier påvisar den fysiska aktivitetens betydelse för allmänt hälsotillstånd, social förmåga samt emotionell och mental hälsa (6, 10, 13, 14). Andelen personer som uppger att de har en stillasittande fritid är oförändrad sedan Fortfarande 2010 svarar 14 procent att de har en stillasittande fritid 1. Nivån är ungefär densamma som i riket. Andelen som anger att de är fysiskt aktiva är lägre 2010 jämfört med resultatet från Hälsa på lika villkor Bland män och kvinnor i åldersgruppen år är den angivna fysiska aktiviteten 30 minuter per dag drygt 10 procent lägre Figur 3.13 Andel med stillasittande fritid i Västernorrland 2010, år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Procent Källa: Hälsa på lika villkor Ägnar sig mest åt läsning, bio el dyl. Promenerar, cyklar eller rör sig mindre än 2 timmar i veckan 42 Livsvillkor 30

43 Statens folkhälsoinstitut rekommenderar fysisk aktivitet motsvarande minst 30 minuter per dag (9). Andelen som uppfyller rekommendationen är högst i den yngsta åldersgruppen, där andelen är 62 procent bland männen och 60 procent bland kvinnorna. Kvinnor över 65 år har den lägsta andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Andelen män i Västernorrland som är fysiskt aktiva är lika stor som i riket medan andelen bland kvinnorna är något högre i länet än i riket. Figur 3.14 Andel fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag i Västernorrland Procent Män Kvinnor Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Livsvillkor 43

44 Flest med riskabla spelvanor bland unga män Det ökade spelmissbruket är ett alltmer uppmärksammat problem. Enkäten Hälsa på lika villkor visar att personer som definierats som riskkonsumenter av spel oftare har dåligt allmänt hälsotillstånd, besvär i rörelseorganen, sömnsvårigheter och nedsatt psykiskt välbefinnande. Dessa personer har dessutom ofta sämre levnadsvanor. Andelen som spelar så mycket att de är riskkonsumenter av spel är lika stor som i riket, fyra procent bland männen och två procent bland kvinnorna. Figur 3.15 Andel som har riskabla spelvanor i Västernorrland Procent Män Kvinnor Ålder Källa: Hälsa på lika villkor Livsvillkor

45 Tabell 3.3 Skattat antal personer med mindre hälsosamma levnadsvanor Dagligrökare Män Kvinnor Dagligsnusare Män Riskkonsumenter av alkohol Stillasittande fritid Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Riskabla spelvanor Män Kvinnor Ökat antal sedan 2006 Minskat antal sedan 2006 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Tabell 3.4 Översikt över levnadsvanor i länet och i kommunerna Andel dagligrökare Andel riskkonsumenter av alkohol Andel med stillasittande fritid Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Länet Övre tredjedelen av intervallet Mellan Nedre tredjedel av intervallet Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Livsvillkor 45

46 Sammanfattning Andelen dagligrökare i Västernorrland har minskat mellan 1987 och 2010 från 30 procent till 12 procent Fler kvinnor än män röker i Västernorrland Andelen snusare har ökat bland kvinnorna men minskar påtagligt bland männen. Andelen män som snusar är ungefär tre gånger så hög som hos kvinnorna I Västernorrland snusar både män och kvinnor mer än i riket I Kramfors och Ånge kommun röker 14 procent av befolkningen Andelen pojkar och flickor i årskurs nio och två på gymnasiet som röker dagligen eller ibland uppgår till mellan 26 och 32 procent Ungefär män och kvinnor i länet är riskkonsumenter av alkohol Andelen riskkonsumenter av alkohol är störst bland de i åldern år Andelen som har en stillasittande fritid är 14 procent i Västernorrland vilket överensstämmer med riket Slutsatser Om andelen dagligrökare fortsätter att minska i länet kan detta minska risken för att bland annat drabbas av ischemisk hjärtsjukdom och på lång sikt cancer samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Om ungdomarna bibehåller sina tobaks- och alkoholvanor längre fram i livet ökar behovet av hälso- och sjukvård för sjukdomar relaterade till dessa levnadsvanor Stillasittande fritid och låg fysisk aktivitet leder bland annat till ökad risk för övervikt och fetma, hjärt- kärlsjukdom, diabetes typ II, högt blodtryck och höga blodfetter. Unga män som missbrukar sitt spelande kan drabbas av sämre psykisk hälsa, ångest, självmordstankar, inlärningssvårigheter, problem i skolan, kriminalitet. Det kan också leda till annat missbruk. 46 Livsvillkor

47 Självskattad hälsa Självskattad hälsa 47

48 4 Självskattad hälsa Självskattad hälsa har i många studier visat sig vara en god indikator på sjuklighet och dödlighet. Enligt Hälsa på lika villkor utnyttjar personer med dålig självskattad hälsa eller nedsatt psykiskt välbefinnande vården i större utsträckning än de personer som uppger god hälsa. Den psykiska ohälsan ökar bland medelålders och yngre, speciellt yngre kvinnor. Ett annat problem är ökningen av sjukdomar som beror på en allt högre andel personer med fetma. Analysen av den självskattade hälsan i Västernorrland bygger på uppgifter från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2010 och Hälsosamtalen i skolan i Västernorrland (8). 4.1 Fysisk ohälsa Frågan om hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har använts länge i olika enkäter och intervjuer. Den har visat sig vara ett bra mått att förutsäga sjuklighet och dödlighet i framtiden. Kvinnor upplever sämre hälsa än män Tre personer av fyra bedömer 2010 sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Kvinnor klassar sin hälsa sämre än män. Sex procent av männen och drygt sju procent av kvinnorna uppger ett dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd, vilket överensstämmer väl med rikets nivå. Andelen med dålig hälsa ökar med stigande ålder för både kvinnor och män. Tabell 4.1 Andelen personer med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd. Västernorrland Riket Kvinnor år 4 3, år 5,9 4, år 9,5 9, år 8,2 9,6 Totalt 7,4 7,1 Män år 1,3 2, år 3,7 3, år 8,1 7, år 7,9 7,2 Totalt 5,7 5,3 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Det finns skillnader mellan kommunerna i hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Andelen med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd är högst i Ånge och Kramfors kommuner och lägst i Örnsköldsviks kommun. Länet har också en något högre andel än riket. 48 Självskattad hälsa