Stadens sociala samband

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Stadens sociala samband"

Katarina Svensson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling Sid 1

2 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden, tre strategiska områden visar vägen; 1. Goda livsvillkor 2. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 3. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår i alla tre områden Sid 2

3 Vilka är dagens folkhälsoutmaningar? FN:s generalförsamling, ca 150 länder möttes september 2011 I fokus icke smittsamma sjukdomarna. Hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes, kroniska luftvägssjukdomar och dess riskfaktorer avses främst. I stora delar av världen pågår förändringar, bland annat av vår livsstil - de icke smittsamma sjukdomarna får allt större betydelse i allt fler samhällen. Ej smittsamma sjukdomer ökar starkt kopplade till levnadsvanor Sid 3

4 Ohälsosamma levnadsvanor - globalt Globalt orsaker ohälsosamma levnadsvanor 60 procent av förtida dödlighet. Andelen beräknas öka till 75 procent år 2030 (WHO). Fysisk inaktivitet är numera den fjärde största orsaken till förtida död i världen. På första till tredje plats ligger högt blodtryck, rökning och högt blodsocker varav åtminstone två direkt påverkas negativt av fysisk inaktivitet. (World Health Organisation, 2009) Sid 4

5 Ekonomiska skäl att satsa på folkhälsa ohälsosamma levnadsvanor Alkohol, tobak, fysiska inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostar i Sverige lågt räknat 51 miljarder kronor/år. (FHPR 2010) Varav 9, 5 miljarder i direkta hälso- och sjukvårdskostnader (FHPR 2010) Sid 5

6 Utveckling av övervikt och fetma Kvinnor Män / / % 26% 28% 30% 41% 43% 5% 10% 14% 5% 10% 23% 27% 36% 41 % 35% 51% 56% Sid 6

7 Antalet obesitasoperationer per år under Sid 7

8 Sid 8

9 Pressmeddelande om gemensam satsning - regeringen och SKL Kroppslig ohälsa var industrisamhällets stora utmaning. Vår tids utmaning är i stället den höga psykiska ohälsan, inte minst bland ungdomar. Psykiatriska diagnoser är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning; svaren på hälsoenkäter och mönstret i läkemedelskonsumtionen pekar dessvärre i samma riktning. GÖRAN HÄGGLUND (KD) socialminister och ANDERS KNAPE ordförande SKL SVD 25 maj 2012 i samband med den gemensamma satsningen Sid 9

10 Kroppen kan läka själen Psykiatern Jill Taube om att kroppen kan bidra till att läka själens krämpor: Fysisk aktivitet får hjärnan att bilda nya celler. Därför botar träning en lindrig depression lika effektivt som medicin. Artikel i SVD 28 februari 2012, referenser Sid 10

11 Är det människan eller livsmiljön som har förändrats? OECD rapporten Fit not Fat ; Vi behöver knappt röra oss, t o m svårt att på ett naturligt sätt röra sig i vardagen I stort sett obegränsad tillgång till energirik mat Många har en stressig tillvaro, Andra har kanske för lite att göra

12 Vår livsmiljö påverkar oss och vår hälsa Sid 12

13 Vi är alla individer med olika förutsättningar Sid 13

14 Våra levnadsvanor utvecklas i samspel mellan olika faktorer Sid 14

15 Hur vi utformar och organiserar vårt samhälle påverkar! Folkhälsoinstitutets utvecklingsprojekt Livsmiljö och levnadsvanor. Livsmiljön har stor betydelse för möjligheterna att göra hälsosamma val av levnadsvanor. Faktorer som olika samhällsaktörer kan påverka? Planera och vidta åtgärder som underlättar val av hälsosamma levnadsvanor? Indikatorer som över tiden kan visa samhällets insatser för hälsosamma levnadsvanor?

16 MODELL FÖR PLANERING OCH BESLUT Våra levnadsvanor utvecklas i samspel mellan olika faktorer Hur vi formar och organiserar vårt samhälle har mycket stor betydelse Sid 16

17 Med fysisk aktivitet i fokus Fysisk aktivitet är en viktig faktor för folkhälsan både kroppsligt och psykiskt Det har inte de senaste sex åren skett någon förändring av andelen fysiskt aktiva eller andelen med stillasittande fritid i befolkningen. Skillnaden i hälsa mellan grupper kvarstår Folkhälsopolitiska rapporten Sid 17

18 Ohälsosamma levnadsvanor Varannan svensk kvinna och två tredjedelar av männen mellan 16 och 84 år uppger själva att de har ohälsosamma levnadsvanor. Drygt 80 procent av de som angett stillasittande vill öka sin fysiska aktivitet. Nästan 40 procent anser att de behöver stöd för att klara det Sid 18

19 Samband mellan fysisk aktivitet och tillgång till grönområden med många eller få kvaliteter Procent boende som motionerar /promenerar utomhus minst fem timmar i veckan (X axeln: 0-5 kvaliteter) Fysisk aktivitet Jonas Björk, Maria Albin och P-O Östergren på Lunds Universitet, SUS samt Erik Skärbäck och Patrik Grahn, SLU. Artikel publicerad Journal of Epidemiology and Community Health

20 Enligt forskare blir det färre attraktiva grönområden, torg och gågator i tätorterna. Det kan ha negativ påverkan på folkhälsan inte minst för barn som får mindre ytor att röra sig på. (Ericsson et al., 2010). SCB: Grönytor, Artikelnummer: MI12SM Sid 20

21 Kommuner som anger att de prioriterar samhällsplanering för att främja fysisk aktivitet (enkät 2009) Lågt prioritet Varken eller Högt prioritet Sid 21

22 Forskning; faktorer som påverkar -åtgärder främst inom fysisk planering Tillgång till/tillgänglighet till trygga miljöer Möjlighet till aktiva transporter (cykla och gå, hela eller delar av vardagstransporterna) Närhet till grönområden i närmiljön - med särskilda kvaliteter, även vita och blå Tillgänglighet till frilufts-/naturliv, rekreation Attityder i samhället i form av lagar Utbud av och pris på olika varor och tjänster Sid 22

Byggd miljö och naturmiljö fysisk planering ger förutsättningar Byggd miljö Barns utemiljö Cykelbanor Aktiv transport Naturmiljö INDIKATORER Samhällsdata?

23 Byggd miljö och naturmiljö fysisk planering ger förutsättningar Byggd miljö Barns utemiljö Cykelbanor Aktiv transport Naturmiljö INDIKATORER Samhällsdata? Befolkningsdata? Bli gatsmart - odla mobilt mitt i city. Expressen 9 maj -12 Friluftsliv, Grönytor, blå och vita - kvaliteter i och närhet till Sid 23

24 Forskning; faktorer som påverkar -åtgärder främst inom social planering attityder/preferenser till fysisk aktivitet/stillasittande i närområdet stöd och support från familjen och samhälleliga funktioner förtrogenhet med friluftsliv och naturliv - grundläggs i barndomen/unga år psykosociala faktorer, bland annat grundad i tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet resurser, inklusive kunskap/kompetens att ta del av det som erbjuds Sid 24

25 Fysisk aktivitet stora sociala skillnader - även bland barn och unga I högsta socioekonomiska gruppen når 45 procent som rekommendationen. I lägsta socioekonomiska gruppen är andelen 30 procent. (FHI) Andelen elever 6 16 år som cyklar eller går till skolan minskat (2001 och 2006) från 55 procent till 50 procent för flickor och från 58 procent till 54 procent för pojkar.*) Skolbaserad prevention som påverkar kost och fysisk aktivitet ger önskad effekt på barns vikt. Gynnsamt för lägre socioekonomiska grupper, särskilt pojkar.**) Sid 25

26 Social planering som kan bidra till förändring Aktörer och aktiviteter Social kontext Ha koll på; Ex. vis skolbaserade satsningar och motsv. föreningar, näringsliv Målgruppsanpassade aktiviteter som når alla Kulturen är en kraft Delaktighet och inflytande när åtgärder utformas! Föräldrastöd * Barn i riskutsatta miljöer * Hälsocoacher med mötesplatser * HoS, nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande * * Några aktuella regeringsuppdrag vid FHI Sid 26

27 MODELL FÖR PLANERING OCH BESLUT Våra levnadsvanor utvecklas i samspel mellan olika faktorer Hur vi formar och organiserar vårt samhälle har mycket stor betydelse Sid 27

28 HÅLLBAR UTVECKLING Intresse- eller målkonflikter? Perspektivträngsel? Cykelpendlarnas nya uppförsbacke De senaste tio åren har över 200 mil landsväg blivit mötesfri och fler mil står på tur. Ombyggnaderna gör att dödsolyckorna minskar dramatiskt men de kapar också cyklisternas utrymme. Parallellvägar görs i vissa fall. Cykelfrämjandet om Trafikverkets nya 1+2 vägar i DN 25 mars Sid 28

29 INDIKATORMODELL, olika typer Struktur Process Resultat (effekter) Samhällsdata/befolkningsdata Utfall, som visar på hälsoutfall resp. ohälsa Bestämningsfaktorer, sådant som påverkar utfallet, ex fysisk aktivitet: 30 min fysisk aktivitet (motsv. stillasittande) Program Budget Utbildning Arenor, aktörer, aktiviteter som kan påverka bestämningsfaktor och därmed utfall MLj Sid 29

30 FolkhälsoAtlas, nytt verktyg för presentation av folkhälsodata Sid 30

31 HÅLLBAR STADSUTVECKLING social, ekonomisk och miljömässig Attraktiva livsmiljö - för boende, företagare och turister. och med uppmärksamhet på folkhälsa. Bra kommun att bo i rymmer stor andel folkhälsodata. Ref. årlig ranking i Fokus. Miljöer som skapar livsfarlig hopplöshet. Paralleller på kommun-, grannskaps- familj- och individnivå. Hur uppnå synergieffekter? Insatser positiva för folkhälsa och klimat Sid 31

32 HUR UTVECKLA EN HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖ? Alla aktörer har ansvar för att utforma och organisera samhället så det underlättar val av hälsosamma levnadsvanor. Samhällsplanering; fysisk och social planering Utgå från social kontext, delaktighet och inflytande när åtgärder utformas! Indikatorer för att visa samhällets insatser över tiden. Vägledande vid planering och beslut; relevanta för styr- och ledning Sid 32

33 Tack för uppmärksamheten! Sid 33

Relevanta dokument

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn