En bra start i livet (0-20år)
|
|
- Kurt Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, Dnr: KS 2014/00231
2 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning 3 2 Övergripande utgångspunkter och framgångsfaktorer Samverkan Förebyggande insatser Engagemang Barn och unga ska ses som en resurs Uppföljning och utvärdering 5 3 Strategin har fokus på tre utmaningar Goda livsvillkor Hälsosamma levnadsvanor Psykiskt välbefinnande 6 4 Tack till 6 Sida 2 av 6
3 1 Inledning I Östra Göinge ska alla barn och unga må bra och känna framtidstro. Genom att arbeta förebyggande och stödjande utifrån barnets, ungdomens och familjens bästa skapar vi goda förutsättningar för en bra start i livet. Vi ser familjen som en viktig del i utvecklingsarbetet. Oavsett hur familjen ser ut är den och de nära relationerna kärnan i människors vardag. De skapar trygghet och får människor att utvecklas och trivas. Därför ska det finnas ett brett utbud av stöd till familjerna och möjlighet till föräldraengagemang i förskola och skola. Ett nära samarbete mellan hem, föreningsliv, socialtjänst, civilt samhälle och skola är därför särskilt viktigt. Ett bra samspel mellan barn och föräldrar främjar goda relationer och stärker barnets förmåga att hantera utmaningar. Det förebyggande arbetet ska där det är möjligt genomföras i vardagsmiljön. Resurserna och kompetensen ska finnas där den bäst behövs och gör störst nytta. Alla ska ha likvärdiga förutsättningar för god hälsa och livskvalitet. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att alla barn ska växa upp i familjer där social och ekonomisk trygghet ger goda förutsättningar för individens utveckling. Kommunens verksamheter ska arbeta i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter. Arbetet är särskilt inriktat mot konventionens artiklar om barns rätt till kunskap, till delaktighet och inflytande samt god psykisk hälsa och miljö. Barnkonventionen ska vara ett ledande dokument och ska återspeglas i alla verksamheter. Skolans kunskapsuppdrag är centralt för att barn och unga ska utvecklas, må bra och ha möjlighet att möta vuxenlivet och ta ansvar för sin egen utveckling och försörjning. Med kunskapsuppdraget avses att utbilda kommunens barn så att samtliga når framgång i skolan. Inget barn ska lämnas efter eller hindras i sin kunskapsutveckling. Barn och unga ska ses som en resurs, de har kompetens att delta och bidra till beslutsfattande som rör dem själva samt dess omgivning och samhället i stort. I Östra Göinge ska alla barn och unga få möjligheten att lyckas. Patric Åberg (M) Kommunstyrelsens ordförande Sofia Nilsson (C) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, ordförande i omsorgs- och utbildningsutskottet Sida 3 av 6
4 2 Övergripande utgångspunkter och framgångsfaktorer Med ett långsiktigt övergripande förhållningssätt ska vi med gemensamma resurser arbeta för att stärka unga Göingars trygghet, hälsa och utveckling genom att skapa goda livsvillkor, hälsosamma levnadsvanor och psykiskt välbefinnande. Ska vi lyckas med utmaningen att skapa goda livsvillkor, hälsosamma levnadsvanor och psykiskt välbefinnande måste vi genomgående arbeta med framgångsfaktorerna samverkan, förebyggande insatser, engagemang, barn och unga som resurs samt uppföljning och utvärdering. Familjen är av central betydelse för att unga Göingar ska må bra och utvecklas. Genom att växa upp i trygga familjer som präglas av positiva relationer samt ekonomisk och social trygghet skapas goda förutsättningar för en lyckad övergång till vuxenlivet. 2.1 Samverkan Alla verksamheter som ingår i processen en bra start i livet ska samverka för att säkerställa att berörda verksamheter möter upp de ungas behov. Samverkan ska ske generellt på gruppnivå men även kring enskilda individer. Samverkan och samordning av insatser ska även genomföras med andra myndigheter och samhällsaktörer. Kommunen ska verka för effektiv samverkan med berörda samhällsaktörer bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning mellan dessa. Östra Göinge kommun ser föreningslivet och andra frivilligverksamheter som en viktig aktör för utveckling och mångfald. Deras arbete är en av hörnstenarna för att skapa en meningsfull fritid och stärka unga Göingars trygghet, hälsa och utveckling. 2.2 Förebyggande insatser För att lyckas med våra utmaningar måste vi utifrån generella, tidiga och kraftfulla insatser arbeta för att motverka att barn och unga hamnar i utanförskap, kriminalitet och missbruk. Signaler om att något är fel ska tas på allvar och kartläggas, vid behov ska riktade insatser genomföras. 2.3 Engagemang Strategin bygger på att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning, med kunskap och förståelse för varandras respektive uppdrag. Politisk nivå Ett effektivt arbete för att ge barn och unga en bra start i livet förutsätter politiskt engagemang, tydlig styrning och uppföljning i berörda politiska instanser. Sida 4 av 6
5 Ledning Ett tydligt chefsansvar på alla nivåer med målformuleringar och väl fungerande processer är avgörande för att insatserna ska spridas i organisationen. Medarbetarna - Behöver ha insikt i organisationens mål för att bidra till en bra start i livet och ett tydligt mandat att fatta de beslut som behövs för att säkerställa att strategins intensioner når ut till kunden. 2.4 Barn och unga ska ses som en resurs Unga Göingar har kompetens att delta och bidra till beslutsfattande som rör dem själva och samhället i stort. 2.5 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av de insatser som syftar till att ge barn och unga en bra start i livet ska följas upp med utgångspunkt i lokala förutsättningar och uppsatta mål. 3 Strategin har fokus på tre utmaningar Utifrån framgångsfaktorerna skapar vi de förutsättningar som ligger till grund för goda livsvillkor, hälsosamma levnadsvanor och psykiskt välbefinnande. 3.1 Goda livsvillkor Goda livsvillkor innebär att alla barn ska växa upp i trygga familjer under säkra förhållanden. Barn och unga ska uppleva att de blir sedda och bekräftade samt att de har inflytande över sina liv och ingår i en social gemenskap. Goda livsvillkor innefattar också en trygg ekonomisk situation och goda möjligheter till utbildning och karriär. Utöver detta är en bra miljö och en hälsosam samhällsplanering viktiga grundstenar. Kommunstyrelsens direktiv till förvaltningen Allt beslutsfattande som påverkar barn och ungdomars situation ska ha ett tydligt barnperspektiv. Samhällsplaneringen ska ta hänsyn till barn och ungas trygghet och säkerhet. 3.2 Hälsosamma levnadsvanor Människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hänger ihop och påverkas av varandra. Med hälsosamma levnadsvillkor menas en fysisk aktiv livsstil, hälsosamma matvanor, sexuell hälsa, att avstå från narkotika och doping samt ansvarsfull hantering av tobak, alkohol och spel inom ramen för gällande lagstiftning. Att odla sina intressen genom en meningsfull fritid t ex i form av att delta i kulturevenemang eller föreningslivet Sida 5 av 6
6 påverkar också hälsan positivt. Med en meningsfull fritid avser vi de aktiviteter som barn och unga själva väljer att utöva på fritiden. Kommunstyrelsens direktiv till förvaltningen Förvaltningen ska arbeta för att ge barn och unga förutsättningar till en aktiv livsstil och öka den fysiska aktiviteten. Förvaltningen ska genom förebyggande arbete understödja ett drogfritt liv. 3.3 Psykiskt välbefinnande Ett gott psykiskt välbefinnande är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet. En god psykisk hälsa innebär t ex frånvaro av stress, oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor påverkas ömsesidigt av varandra. Kommunstyrelsens direktiv till förvaltningen Förvaltningen ska arbeta för att utveckla stöd vid lindrig psykisk ohälsa (stress, oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter etc.) 4 Tack till - Alla kommuninvånare som deltagit i medborgardialogen via kommunens hemsida och därmed bidragit till innehållet i strategin. - Elever och lärare som genom engagemang och kunskap bidrog till en mycket givande medborgardialog. - Kommunens chefer och tjänstemän som bidragit med utbildningsinsatser och kunskap om våra utmaningar. Sida 6 av 6
STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING
STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING Fastställd av kommunfullmäktige 17 oktober 2011 STRATEGI Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Inledning Alla barn och unga i Haninge ska må
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Folkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Folkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar
1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning
Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund
Folkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi
Utmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR
STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar
Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi
ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning
Liv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd
Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand Ungdomars psykiska
Folkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att
Hälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också
Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017
1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett
Donnergymnasiets ANTD-plan
Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att
Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!
Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal
Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella
Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full
Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom
Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 1 februari 2016 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Anton Olofsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Projektet... 4 2.1 Genomförda aktiviteter under
STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015
Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat
Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.
SAMVERKANSPLAN Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg. Inledning I socialnämndens vision står att Ystad ska vara en kommun fri från
Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Hälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
Funktionsnedsättning inget hinder
. Funktionsnedsättning inget hinder Lindesbergs kommun förbättrar tillgängligheten 2013-2016 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11
Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Barn- och elevhälsoplan
ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten
Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation
UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation
UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning
Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
UNG RÖST Lycksele 2011
UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Förebyggande psykosocialt arbete på Carl Wahren Gymnasium
Förebyggande psykosocialt arbete på Ansvarig: Sofia Lind, skolkurator Det förebyggande psykosociala arbetet pågår dagligen på, men vi har även valt att arbeta extra med specifika områden, vilket går att
alkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Östernärke. Plan för hälsoarbetet i. Vi vill utveckla kreativa, nyfikna barn/elever som känner lust att lära och har framtidstro.
Plan för hälsoarbetet i Östernärke Alla barn/elever ska känna sig trygga i förskolan/skolan och utvecklas till att bli trygga och ansvarstagande. Barnens/elevernas samarbetsförmåga ska tränas och utvecklas.
OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro
OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR
HANDLINGSPLAN FÖR FOLKHÄLSA 2015 1 JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR Inriktningsområden Jämlik hälsa i hela kommunen Delaktighet och Inflytande Datamaterial - statistik Tillgång till sociala nätverk,
Inriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun
Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin
Folkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen
Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020
Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella
Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Handikappolitiskt program. för. Orust kommun
FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef
Laholmsnämnden Bokslut 2010
Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo
Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)
2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen
VALPROGRAM 2014 Ragundacentern
VALPROGRAM 2014 Ragundacentern Centerpartiet står för närodlad politik. Det betyder att beslut ska fattas av människorna själva eller så nära som möjligt de som berörs. Med människan i centrum arbetar
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat
Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till
Handlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN
1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...
Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten
Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar
Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.
Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik
Vision för Höörs kommuns Barn- och ungdomspolitik Antaget av kommunfullmäktige 2008-12-17 1 Barn- och ungdomspolitik i Höör Kommunfullmäktiges vision för Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun:
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Ödenäs fritidshem består av en avdelning. Västergården samt barn från förskoleavdelningen Mellomgården.
Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun
~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun
Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..
Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen
Inriktningsdokument 2017-05-29 Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen KS 2015/1309 Beslutat av kommunfullmäktige den 29 maj 2017. Ett inriktningsdokument beskriver den långsiktiga
BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM
BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.