Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Transkript

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns kommun ett barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Programmet skulle vara ett styrdokument gällande barn och ungdomsfrågor i kommunen och skulle också vara en utgångspunkt när det årliga barnbokslutet skulle göras. Enligt ett beslut ( 97) från kommunstyrelsens arbetsutskott ska det göras en översyn och en revidering av programmet. Barn- och ungdomsplanen uttrycker kommunens värdegrund och förhållningssätt och talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå med sitt arbete med barn och ungdomar För att underlätta arbetet med kommunövergripande dokument så föreslås att den barn- och ungdomspolitiska planen i framtiden arbetas in i den folkhälsopolitiska planen för Kristinehamns kommun. Planen har inte varit på remiss utan föreslås göra det innan den föreslås antas av kommunfullmäktige. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse och ska bifogas ärendet som en bilaga. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Barn- och ungdomsplanens, med tillhörande barn- och ungdomschecklistas, innehåll är utformat så att det ska underlätta för kommunens nämndern att få ta del av vilket arbete med barn- och ungdomar som görs i kommunen och därför föreslås ersätta det tidigare barn- och ungdomspolitiska programmet innehållande barn- och ungdomsbokslut. c:\users\vala8605\appdata\local\microsoft\windows\inetcache\ie\50gw2el4\tjänsteskrivelse barn- och ungdomsplan docx Kristinehamns kommun Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

4 2 I november 2014 lade Folkhälsoenheten fram ett förslag till barn- och ungdomsplan som KSAU återremitterade. Planen skulle kompletteras med checklista/statistik som mätbar indikator, exempel på metoder och metodstöd som kan erbjudas. Detta är gjort och infört i Folkhälsoplan för Kristinehamns kommun. Vidare skulle planen kompletteras med en populärversion som beskriver för barn och unga på vilket sätt de kan påverka/vara med och bestämma. Detta är inte gjort då vi anser att det är omöjligt att göra detta innan själva planen är antagen av KF. Beslutsunderlag KS-beslut Förslag till barn- och ungdomspolitisk plan för Kristinehamns kommun Tjänsteskrivelse Återremiss KSAU Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att skicka barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun på remiss till socialnämnden, skolnämnden, kulturnämnden, överförmyndarnämnden, miljö- och byggnadsnämnden, tekniska nämnden, trygghets- och folkhälsorådet och elevråden i grund- och gymnasieskolan i Kristinehamn, innan den föreslås antas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att barn- och ungdomsplanen med tillhörande barn- och ungdomschecklista ska ersätta det tidigare barn- och ungdomspolitiska programmet och barnoch ungdomsbokslut. Skickas till Socialnämnden Skolnämnden Kulturnämnden Överförmyndarnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Trygghets- och folkhälsorådet Elevråden i grund- och gymnasieskolan Peter Eskebrink Chef Kansliavdelningen Johan Öhman Enhetschef Folkhälsoenheten

5 Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, PLAN 1(13) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Beslutsinstans [Beslutsinstans] Dokumentet gäller [Dokumentet gäller...] Dokument-ID [Dokument-ID] Dokumentansvarig [Dokumentansvarig] för beslut [ för beslut] Ansvarig för uppföljning [Ansvarig för uppföljning] Version [Version] Reviderad [Reviderad] c:\users\vala8605\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.ie5\i4jopzh0\barn- och ungdomsplan kristinehamns kommun.docx

6 2(13) 1 Inledning Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Barnoch ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan ska implementeras i hela kommunkoncernen. Den ska, utifrån mål, ingå som en del i verksamhetsplaneringen. Med barn avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 0 och 18 år och med ungdomar avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 13 och 25 år. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska en barn- och ungdomschecklista (se medföljande bilaga) upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse och ska bifogas ärendet som en bilaga. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Det är viktigt att politiker, personal och föräldrar har kännedom om FN:s barnkonvention. Som medarbetare och förtroendevald i Kristinehamns kommun ska man erbjudas grundläggande utbildning om FN:s barnkonvention. För att barn och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande i frågor som rör dem, ska kommunen främst arbeta med fyra metodområden som fokuserar på att sprida kunskap, spara tid, skapa rum och ge resurser. 2 Tillämpningsområde Barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun gäller för kommunens alla nämnder, förvaltningar och verksamheter i arbetet med barn- och ungdomsfrågor. Barn- och ungdomsplanen talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå inom barn- och ungdomsområdet. 3 Tillvägagångsätt och uppföljning För att arbetet med barn och ungdomar ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån målen och delmålen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse.

7 3(13) Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla: Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens barnoch ungdomsmål. Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående arbetet med barn och ungdomar. Folkhälsoenheten ska också sammanställa antalet ärenden där barn- och ungdomschecklistan använts. Dessa data ska sedan analyseras, utvärderas och sammanställas i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet, inklusive barn- och ungdomsarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen, barn- och ungdomsmålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. 4 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs av FN:s generalförsamling Det är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. UNICEFs uppgift är att kämpa för att dessa regler följs både internationellt och nationellt. Alla barn i alla länder har samma rättigheter Barnkonventionen bygger på principen om icke-diskriminering, det vill säga att alla barn har samma rättigheter oavsett kön, hudfärg eller religion. Därför arbetar UNICEF för alla barn ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda. Och vi värnar om att de barn som är mest utsatta får hjälp först. Fyra grundprinciper Barnkonventionen tillerkänner barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundläggande principer: att alla barn har samma rättigheter att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att alla barn har rätt till liv och utveckling att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (Källa: UNICEF Sverige)

8 4(13) 5 Regeringens ungdomspolitik Sveriges ungdomspolitik har målet att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungas möjligheter att träda in i vuxenvärlden påverkas i hög grad av hur samhället är utformat. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. För att möta de särskilda utmaningar som unga ställs inför har riksdagen beslutat om en ny ungdomspolitik. Det nya ungdomspolitiska målet är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa, fritid och kultur. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande innebär att alla berörda verksamhetsområden har ett gemensamt ansvar för att nå det ungdomspolitiska målet. Tonåringar och unga vuxna har olika utmaningar i övergången från barn till vuxna som samhället behöver ta hänsyn till. Därför är tre områden särskilt prioriterade i den nya ungdomspolitiken fram till ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa. Ungdomspolitiken är bindande för myndigheter och vägledande för kommuner och landsting. Den nationella ungdomspolitiken utgår från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna och blir på så sätt tvingande även för kommunerna. Däremot är ungdomspolitiken endast vägledande i hur kommunerna utför politiken. Den nya ungdomspolitiken har dessutom en tydligare koppling till det ungdomspolitiska samarbetet i EU. Alla statliga beslut och insatser ska ha ett ungdomsperspektiv. Det innebär att unga bör betraktas som en mångfald individer, stödjas att bli självständiga och ha möjlighet att vara delaktiga i samhällets beslut. Ungdomsperspektivet ska utgå från ungas egen röst (delaktighet och inflytande) samt kunskap om unga. 6 Metodområden (Källa: MUCF) För att nå målet i den barn- och ungdomspolitiska planen ska kommunen främst fokusera på fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen.

9 5(13) Sprida kunskap Handlar om att tillhandahålla information om frioch rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer samt att göra den information som finns lättillgänglig för alla. Spara tid Handlar om att komprimera den tid det tar att vara med och påverka. Handlar också om kortare beslutsprocesser och nya kommunikationslösningar samt att släppa in medborgarna, och då främst barn och ungdomar, mer direkt. Skapa rum Handlar om att skapa möjligheter för neutrala möten främst på barn- och ungdomars egna arenor och där maktskillnaderna inte får utrymme. Grundläggande i att skapa rum är att förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska våga prata med ungdomar på riktigt, vara uppsökande och inbjudande. Ge resurser Handlar om att ge kunskapsmässiga och ekonomiska resurser så att barn och ungdomar får möjligheter att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor som alla andra. 7 Barn- och ungdomschecklista Barn- och ungdomschecklistan ska vara ett verktyg för Kristinehamns kommuns verksamheter. Syftet med barn- och ungdomschecklistan som verktyg i Kristinehamns kommun är att se till barns och ungdomars bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. Inför varje beslut som ska tas i en verksamhet i kommunen ska det analyseras om beslutet på något sätt får, eller kommer att få, konsekvenser för barn och ungdomar. Om det visar sig att beslutet påverkar, eller kommer att påverka, barn och ungdomar, ska barn- och ungdomschecklistan användas.. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamn kommer att få årlig utbildning i arbetet med barn- och ungdomschecklistan. 8 Övergripande mål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Alla barn- och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande. 8.1 Delmål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Att andelen elever som oftast eller alltid får, eller vill vara med och bestämma om för dem viktiga skolfrågor som arbetssätt och skolmiljön ökar.

10 6(13) Att deltagandet i samhällsdebatten mellan de politiska valen ska upplevas som inkluderande och meningsfull. Att valdeltagandet till allmänna val ska öka och särskilt i kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Att alla oavsett kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta. Att andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i alla frågor som berör dem ska öka. 9 Revidering Kommunfullmäktige i Kristinehamn beslutade om en ny dokumentstruktur för kommunen. Det beslutet innebär att en aktualitetsprövning av kommunens styrdokument ska ske varje år. Det innebär att denna plan varje år kommer att genomgå aktualitetsprövningen som innebär att planens status uppdateras av ansvariga för planen. Det ska, vid uppdateringen fasställas om planen är aktuell, om den ska revideras eller om den ska avslutas. 10 Anvisningar till Folkhälsoplan Varje nämnd ska utifrån målen för arbetet med barn och ungdomar för Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Förutsättningarna för detta arbete är väldigt olika och möjligheterna att genomföra målinriktade aktiviteter är också situationsbundet och styrs av många olika faktorer. Folkhälsoenheten i kommunen arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. Folkhälsoenhetens roll är också att vara behjälplig med framtagandet av aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen för barn och ungdomsmålen, vi är också behjälpliga med metodstöd, kartläggningar, former för dialog, utbildningar och mycket annat som kan vara till hjälp i detta arbete. Vill någon nämnd eller förvaltning ha hjälp med ovanstående så kontaktar man Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten kommer årligen att erbjuda alla nämnder ett utbildningstillfälle om barn- och ungdomsplanen samt barn- och ungdomschecklistan som innefattar en genomgång av mål, delmål och hur man kan arbeta med barn- och ungdomsfrågor och aktiviteter kopplade till målen.

11 7(13) Bilaga till Barn- och ungdomsplan BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA Nämnd: : Diarienummer: Handläggare: Ärende/ärenderubrik: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska denna barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av alla ärenden som beslutas i nämnderna och ska bifogas ärendet som en bilaga. JA 1. Innebär beslutet att barn och ungdomar kommer att påverkas? NEJ Förklara oavsett svar Om ja, fortsätt med frågorna JA 2. Har barns bästa beaktas? NEJ Förklara oavsett svar 3. Beskriv eventuella intressekonflikter JA 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? NEJ Förklara oavsett svar

12 8(13) Om det behövs hjälp att få barn och ungdomars åsikter i ärendet, kontakta Folkhälsoenheten i kommunen för att bestämma vilket metodområde/metod, utifrån den barn- och ungdomspolitiska planen, som passar bäst för ändamålet samt om det går att använda andra redan befintliga undersökningar/kartläggningar för att ta del av ungdomars åsikter. Har ungdomssamordnaren kontaktats, kryssa i nedanstående ruta och skriv en kommentar om utfallet av detta. Är ungdomssamordnaren kontaktad JA Kommentar Anvisningar för barn- och ungdomschecklista för Kristinehamns kommun Barn- och ungdomschecklistan ska vara ett redskap för att säkerställa att barnkonventionen, ungdomspolitiken och dess intentioner beaktas i kommunala beslut. Barn- och ungdomschecklistan upprättas vid beredning av ärende till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Varför en barn- och ungdomschecklista? FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989 och ratificerades av Sverige Därmed har Sverige åtagit sig att följa konventionens innehåll och anda samt att aktivt förverkliga intentionerna i den. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. Denna grupp har inte rösträtt, men påverkas ändå i stor utsträckning av kommunala beslut. Den svenska ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar inom en rad olika områden som arbete, boende, utbildning, hälsa, fritid, kultur och inflytande. Målen med den svenska ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha likvärdiga förutsättningar att skapa goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen och utgångspunkt för detta ska tas de mänskliga rättigheterna. Alla kommunala beslut och insatser som berör ungdomar bör därför ha ett ungdomsperspektiv. Det betyder att alla beslut och insatser som berör unga mellan 13 och 25 år ska: ta sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna Vidare ska ungdomar: ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande stödjas att bli självständiga

13 9(13) ska betraktas som en mångfald individer När ska barn- och ungdomschecklistan användas? Barn- och ungdomschecklistan ska användas vid beredning av samtliga politiska beslutsärenden, även de ärenden som inte berör barn. Barn- och ungdomschecklistan ska användas från början av ärendeprocessen. Anledningen till att checklistan ska upprättas för samtliga ärenden är dels för att tydliggöra att barnkonventionen beaktats i beredning av ärendet, dels för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av barnchecklistans användning i Kristinehamns kommun. Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? Anvisningarna nedan ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel, men utgör inget heltäckande underlag. 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Den första frågan i checklistan handlar om att i början av ärendeberedningen göra en bedömning av om beslutet påverkar barn och ungdomar. Oavsett svar ska det ges en förklaring till vilka barn som berörs av beslutet, hur de berörs eller varför de inte berörs. Om beslutet direkt eller indirekt berör eller kan få konsekvenser för enskilda barn, barn i allmänhet eller en särskild grupp av barn ska checklistan fullföljas. Detsamma gäller vid framtagande av kommunala styrdokument, årlig budget och förändringar i organisation eller administration. 2. Har barnets bästa beaktats? Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. När en bedömning av vad som är barnets bästa görs bör barn själva få möjlighet att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens artiklar, samhällets regler, forskning, samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmsta omgivning. I att beakta barn och ungdomars bästa ingår till exempel att beakta deras fysiska och psykiska välbefinnande, tillämpa aktuell kunskap om deras levnadsvillkor, samverka med relevanta aktörer och att ha barnperspektiv. Rättigheterna ska tillförsäkras alla barn och ungdomar oavsett härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina

14 10(13) egna förutsättningar. Frågor att ställa sig kan vara: Vad är barn och ungdomars bästa utifrån aktuell forskning, rådande praxis och beprövad erfarenhet i det här beslutet? Vad är barn och ungdomars bästa på både kort och lång sikt? Hur har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till likvärdiga villkor samt att inte diskrimineras på någon grund i beslutet? På vilket sätt har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter Beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, vilket kan innebära intressekonflikter. Sammanvägningen av relevanta intressen ska kunna visas. Det kan exempelvis finnas andra faktorer som väger tyngre eller att barnets bästa inte kan genomföras på grund av exempelvis otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? Barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av. Är beslutet något som barn och ungdomar kan anse sig vara berörda av? På vilket sätt har barn och ungdomar varit delaktiga i beslutet? Hur många och vilka? I fall där beslutet berör barn och ungdomar på ett personligt plan har de fått säga sin mening? Vilka åsikter har de lyft fram? Hur har barnens och ungdomarnas åsikter beaktats i beslutet? Om barnen och ungdomarna inte varit delaktiga, förklara varför. När barn uttryckt sina åsikter ska de få uppföljning. Att ge barn möjlighet att uttrycka sina åsikter innebär inte automatiskt att beslutet måste följa barnens åsikter. Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställt principen om barnets bästa, vilket innebär att barns åsikter vägs in som en viktig del tillsammans med annan viktig information i bedömningen av vad som är ett barns eller en grupp av barns bästa. I Kristinehamns kommun arbetar vi med fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen. Sprida kunskap Handlar om att tillhandahålla information om fri- och rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer samt att göra den information som finns lättillgänglig för alla. Spara tid Handlar om att komprimera den tid det tar att vara med och påverka. Handlar också om kortare beslutsprocesser och nya kommunikationslösningar samt att

15 11(13) släppa in medborgarna, och då främst barn och ungdomar, mer direkt. Skapa rum Handlar om att skapa möjligheter för neutrala möten främst på barn- och ungdomars egna arenor och där maktskillnaderna inte får utrymme. Grundläggande i att skapa rum är att förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska våga prata med ungdomar på riktigt, vara uppsökande och inbjudande. Ge resurser Handlar om att ge kunskapsmässiga och ekonomiska resurser så att barn och ungdomar får möjligheter att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor som alla andra. Om man behöver hjälp att få barn och ungdomars åsikter kan man vända sig till Folkhälsoenheten och i samråd komma fram till en för beslutet passande metod.

16 12(13)

17 13(13)