Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat"

Filip Arvidsson
för 8 år sedan
Visningar:

2 Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till att säkra barnets rättigheter. Uppdrag till KS om en revision Syfte Belysa och bedöma i vilken utsträckning styrelse/nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i Barnkonventionen samt stadens egna mål. Metod Analys av relevant dokumentation och intervjuer Huvudsakligt resultat Stadens satsningar och arbetsform ger förutsättningar för ett långsiktigt stabilt arbete. En avsevärt bättre redovisning från nämndernas sida med delmål och strategier för arbetet samt redovisning av vad som faktiskt genomförs behövs. 2

3 Vilka mål, uppdrag, riktlinjer har fastställts med bäring på barnens roll? Samverkan kring Fokus barn och unga + Barnrådet, goda exempel på den breda samverkan som sker. Likaså att det finns uttalade personella resurser. KF mål; att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år samt målet om ökad delaktighet och inflytande. Några mer uttalade delmål eller riktlinjer har inte fastställts av nämnderna. Åtgärder och aktiviteter sker i varierande utsträckning. Tämligen generella. Ambitionen om ett särskilt socialt bokslut för 2013 är ett ytterligare steg. Fordras dock en avsevärt bättre redovisning från nämndernas sida med delmål/strategier för arbetet samt redovisning av vad som faktiskt genomförs. Åtgärder behövs även av Barnrådet utifrån uppdraget att bevaka att barns rättigheter säkerställs i alla beslut och verksamheter där barn kan vara berörda. 3

4 Hur mäter nämnderna måluppfyllelse för dessa mål, uppdrag och riktlinjer? Då målen inte preciserats i någon större utsträckning anges inte heller några direkta mätetal. Återapporteringen är därmed också mycket allmänt hållen. De enda konkreta mätetal som anges är antalet som erbjudits sommarjobb och hur många avtal som skrivits. 4

5 Utbildas personalen i barnkonventionen? Utbildning erbjuds med viss kontinuitet genom de handläggare som genomgått utbildning vid Örebro universitets barnrättsakademi. Under 2012 har ingen utbildning genomförts pga. för få anmälda. Ledamöterna inom Barnrådet har fått utbildning och arbetar aktivt med att på olika sätt skaffa sig mer kunskap och erfarenheter. Enligt flertalet intervjuade förvaltningar/personer har det inte skett några större utbildningsinsatser inom förvaltningen. Inom individ- och omsorgsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen finns dock exempel på olika typer av utbildningsinsatser. 5

6 Hur lyssnas på barnen och beaktas i planering? Åtgärder för att ta reda på vad som är bäst för barnen i planeringen av verksamheten sker främst inom individ- och omsorgsnämnden. Förekommer även inom förskolan, fritidsgårdar, bibliotek och i stadsplaneringen. Några systematiska konsekvensanalyser genomförs inte. Exempel på hur unga som resurs tas tillvara i beslutsfattandet; möten mellan politiker och ungdomar på fritidsgårdar, barn/elevers medverkan i lekmiljöer och utformning av bl.a. skolgårdar, medborgarbudget i Hallonbergen. Skolan har elev/brukarundersökningar som till viss del har bäring på barnkonventionens intentioner. Barns livsvillkor uppmärksammas inom förskolan/skolan samt individ och omsorg. Exempel finns även inom kultur och fritid med kostnadsfria aktiviteter för barn och unga samt inom stadsplaneringen, bl.a. lekmiljöer. 6

7 Identifierade förbättringsområden Fullmäktiges mål att stärka arbetet utifrån barnkonvention bör tydliggöras av samtliga nämnder genom mer konkreta mål och riktlinjer. Samtliga nämnder bör utveckla sin redovisning av måluppfyllelsen och vilka åtgärder som faktiskt vidtas. Ambitionen om att för 2013 redovisa ett särskilt socialt bokslut understryker detta behov. Barnrådet bör fastställa strategier för att leva upp till sitt tämligen omfattande uppdrag, att bevaka att barns rättigheter säkerställs i alla beslut och verksamheter där barn kan vara berörda. Kommunstyrelsens bör inom ramen för sin uppsikt stärka sin styrning och uppföljning av nämndernas arbete utifrån barnkonventionen. 7

8 Identifierade förbättringsområden För att kunna följa hur barnets bästa införlivas i verksamheten bör alla nämnder utom äldrenämnden överväga barnkonsekvensanalyser, barnchecklistor eller liknande åtgärder i enlighet med vad som uttalas i den nationella strategin. Flertalet nämnder bör överväga former för att säkerställa att personalen kontinuerligt utbildas/fortbildas om barnkonventionen och dess genomförande. Samtliga nämnder bör överväga ytterligare former för att stärka barn och ungas inflytande och ta tillvara dem som resurs i beslutsfattandet. Flertalet nämnder bör se över de olika medborgar /brukarundersökningar som görs och dess bäring på barns röster och överväga kompletterande frågor utifrån barns och ungdomars perspektiv. 8

Relevanta dokument

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...