UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "UNGDOMSPOLITISK STRATEGI"

Kristina Sandberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun

3 I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till barn och unga i bostadsbyggandet, trafikmiljön, skolmiljön och utformandet av fritidsaktiviteter. Men också en uppväxtmiljö med ett socialt nätverk av betydelsefulla vuxna, en uppväxt utan mobbing, att ingå i en gemenskap och få känna sig delaktiga och betydelsefulla. Bakgrund I Smedjebacken bor personer per den 31 december i åldrarna år vilket motsvarar 14,1%. I kommunens översiktsplan är visionen att Smedjebacken ska vara en kommun med goda utvecklingsmöjligheter och erbjuda den bästa livsmiljön i Mellansverige. Tillgång till idrott, motion, ett aktivt friluftsliv och kulturella upplevelser för alla. Särskild vikt ska läggas vid aktiviteter riktade mot barn och ungdomar. En Barnplan för Västerbergslagen är fastställd i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Utgångspunkten i planen är att förvaltningar och nämnder ska förverkliga barnplanens intentioner i sina respektive verksamheter samt årligen lämna en utvärdering. Kommunens vision och barnplanens intentioner stämmer väl överens med FN:s barnkonvention, EU:s ungdomspolitik, de nationella folkhälsomålen och den nationella ungdomspolitiken. Det är i kommunerna som en stor del av ungdomspolitiken genomförs. Många beslut som rör unga fattas inom kommunen. För att kunna fatta bra beslut är det viktigt med kunskap om hur unga har det och vad de tänker om sin situation i samhället. EU ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR EU-SAMARBETET Att skapa fler och lika möjligheter för alla unga i utbildningen och på arbetsmarknaden. Att främja alla ungas aktiva medborgarskap, sociala delaktighet och solidaritet. Folkhälsomål Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa enligt folkhälsoinstitutet. Syfte Att anta den kommunala utmaningen att utveckla en ungdomspolitik som leder till bättre livsvillkor för alla unga oavsett bakgrund och tidigare erfarenhet. Eftersom ungdomars villkor påverkas av beslut inom alla samhällsområden är ungdomspolitiken sektorsövergripande. I all politik ska finnas ett ungdomsperspektiv. Detta kräver en kunskapsbaserad ungdomspolitik och samverkan mellan olika aktörer. Strategin ska ge stöd och inspiration till nämnder och förvaltningar i deras arbete när det handlar om unga. Arbetet ska vara långsiktigt, analyserande och med avsikt att göra nödvändiga prioriteringar och satsningar. Text: Ungdomskontoret i Smedjebacken Jerker Svensson & Birger Tuominen, rev

4 Kunskapsbaserad ungdomspolitik För att veta vad som ska göras fordras en nulägesbeskrivning. Vi skaffar kunskap om ungas livsvillkor och vad de själva tänker om sin tillvaro i kommunen genom att genomföra enkäten LUPP. Enkäten är utvecklad av den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Frågorna i enkäten spänner över områdena Fritid, skola, politik & samhälle, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Tanken är att svaren ska användas som underlag för dialog, beslut och politiska satsningar. Unga under LUPP är en möjlighet för vuxna att ta ungdomars upplevelser på allvar. Enkäten finns utformad för tre olika åldersgrupper: Grundskolans årskurs 7-9, Gymnasieskolan och Unga vuxna, år. Som ett exempel från senaste luppen som genomfördes 2006 sade 7 av 10 gymnasieungdomar att de ska flytta från kommunen efter avslutade studier. Ungas livsmiljö indelad i sfärer Vi delar upp ungas livsmiljö i fem sfärer som vi kan mäta och följa upp. Genom att genomföra enkätundersökningen LUPP vart tredje år skaffar vi oss kunskap om ungdomars livsvillkor och kan på ett konkret sätt jobba kunskapsbaserat över tid. Ungas livsvillkor är en välfärdsfråga. För en hållbar utveckling i kommunen behöver vi undersöka och vidta åtgärder inom de sfärer som bryter mot det normativa. Trygghet Hur upplever unga sin trygghet i olika lokala miljöer? Trygghet i hemmet, i bostadsområdet, i skolan, på fritiden? Bemötande Hur upplever unga att det blir bemötta i samhället? Hur ser det ut när det gäller främlingsfientlighet, sexuella trakasserier, mobbning, likabehandling, gemenskap? Skolan Hur upplever unga sin skolmiljö? Är det ett positivt skolklimat? Upplever eleverna respektfulla relationer? Hur ser det ut när det gäller elevers utsatthet och utanförskap? Finns det en effektiv studievägledning? Fritiden Ungas fria tid utgör en möjlighet till omsorg och utveckling av en rad kompetenser. Hur upplever unga att fritids- och kulturutbudet ser ut? Delaktighet Hur upplever unga att de känner sig delaktiga i skolan, på fritiden och i kommunen som politisk och beslutsfattande organisation? Känner eleverna att de kan vara med och påverka skolans inre miljö och regler? Upplever unga att de kan påverka sina fritidsaktiviteter t.ex. i föreningslivet eller på fritidsgården? Text: Ungdomskontoret i Smedjebacken Jerker Svensson & Birger Tuominen, rev

5 Förslag till genomförande Hur kan arbetet med att stärka de fem sfärerna gå till? Hur kan åtgärder analyseras, prioriteras, genomföras och utvärderas? Tillsättande av styrgrupp En styrgrupp med engagemang, motivation, inflytande och kompetens bör tillsättas. Gruppen ska bestå av nämndordföranden, förvaltningschefer och personal från Ungdomskontoret. Andra berörda adjungeras vid behov. Styrgruppens uppgifter Gruppen bör vara väl insatt i ungdomspolitikens mål och strävanden att förverkliga en ungdomspolitik som medför en hållbar utveckling för kommunen. Styrgruppens förståelse och analyser måste vara så nära människors upplevelser av sin vardagsverklighet som möjligt. Efter analys av Luppens resultat diskuteras de samlade intrycken, Luppindikatorer, och det konkreta utvecklingsarbetet kan börja. Gruppen gör en prioriteringsordning över vilka områden som ska utredas. En utredning ska leda till förslag och eventuella lösningar eller förändringar. Förslagen lämnas till berörda nämnder för handläggning. Fokusgrupper Samla mindre grupper av vuxna i olika yrken och unga med olika bakgrund för att samtala om utfallet av Lupp-enkäten. Kände de igen resultatet? Finns det en samsyn om vad som ska prioriteras mellan till exempel lärare, socialarbetare, fritidstjänstemän, polis, busschaufförer med flera? Att i fokusgrupper ta del av andras bilder är också att påbörja arbetet med att förankra vad som behöver göras och hur det går till. Om vi har indikationer på att unga mobbas och behandlas orättvist, vad betyder det för dem själva? Vad är det att bli mobbad? Finns olika uppfattningar? När, var och hur händer det? Vad kan man göra åt det? Konklusion Beslutsfattare behöver komma överens om på vilken nivå man vill ligga när det gäller ungdomspolitik. Smedjebacken behöver en gemensam grundsyn på välfärdsfrågor för unga. Att använda Lupp-enkäten som verktyg skapar goda förutsättningar för att på ett konstruktivt sätt bedriva en kunskapsbaserad ungdomspolitik som kan utvärderas och följas upp. Redovisning av styrgruppens arbete ska varje år lämnas i samband med upprättande av bokslut. Smedjebacken har goda förutsättningar att förbättra ungas upplevda villkor inom de fem olika sfärerna för att uppnå visionen Smedjebacken ska vara en kommun med goda utvecklingsmöjligheter och erbjuda den bästa livsmiljön i Mellansverige. Text: Ungdomskontoret i Smedjebacken Jerker Svensson & Birger Tuominen, rev

6 SFÄRER Områden Trygghet Bemötande Skolan Fritiden Delaktighet Luppindikatorer STYRGRUPP En strategi för Ungdomspolitik Utredningsområden UTREDNING BESLUT Ungdomskontor Åtgärd Ungdomsråd Elevråd Förvaltningar m.fl. Prio! STYRGRUPP Förvaltningschefer Kommunstyrelsen Familje- och utbildningsförvaltningen Kulturförvaltningen Omsorgsförvaltningen Miljö- och byggkontoret Bärkehus Nämndordföranden Kommunstyrelsen Familje- och utbildningsnämnden Kulturnämnden Omsorgsnämnden Miljö- och byggnämnden Bärkehus Ungdomskontoret 2 platser Totalt 13 platser

Relevanta dokument

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6