Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Transkript

1 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige , 112

2 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär att ett medvetet barnperspektiv skall föras in i beslutsprocesser och verksamheter. FN:s generalförsamling antog år 1989 konventionen om barns rättigheter. Barnkonventionen innehåller 54 olika artiklar. Fyra av artiklarna är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar skall man läsa dem med huvudprinciperna "som glasögon". Barnkonventionen stärker barns rätt i såväl familjen som i samhället i stort. Där står att barn under 18 år har egna rättigheter och fullt människovärde men även att barn har speciella behov av skydd och stöd. Barnkonventionen sätter normer för barns hälsa, utbildning, social trygghet, rimlig levnadsstandard, lek och fritid. Konventionen handlar också om barnets rätt till eget språk, egen kultur och identitet. Genomförandet av barnkonventionen nationellt Barnkommittén som tillsattes av regeringen år 1996 fick i uppdrag att se över hur den svenska lagstiftningen stämmer överens med barnkonventionens bestämmelser och målsättningar. Översynen resulterade bland annat i ett förslag till nationell strategi för hur barnkonventionen skall förverkligas. Barnkommittén föreslog också att varje kommun skall ta fram en särskild barn- och ungdomshandlingsplan. Från och med den 1 juli 2002 är arbetet med att driva på genomförandet av barnkonventionen, i bland annat kommuner, en uppgift enligt lag för Barnombudsmannen. Genomförandet av barnkonventionen i Kumla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 16 maj 2001, 168, att arbetet med att ta fram en barn- och ungdomshandlingsplan skulle påbörjas. En arbetsgrupp under ledning av kommunalrådet Annica Eriksson arbetade fram förslag till mål för kommunens arbete enligt FN:s barnkonvention. Dessa mål antogs av kommunfullmäktige den 15 oktober 2001, 71. förvaltnings utredningssekreterare eller motsvarande har därefter arbetat fram ett förslag till barn- och ungdomspolitisk handlingsplan. Syfte Syftet med den barn- och ungdomspolitiska handlingsplanen är att visa hur kommunen genom olika åtgärder skall kunna omsätta FN: s barnkonvention till de förhållanden som råder i Kumla. Detta skall ske i samverkan med barn och ungdomar samt berörda organisationer. 2

3 Kommunens nämnder/styrelser skall ta hänsyn till den barn- och ungdomspolitiska handlingsplanen i sin verksamhet. För åtgärder som kräver anslag i budget har den ansvariga nämnden/styrelsen att i vanlig ordning ta upp anslagsbehovet i sitt budgetförslag. Planen skall ange ansvarig och tidplan för varje åtgärd. Aktuella åtgärder skall årligen redovisas i ett barnbokslut enligt kommunfullmäktiges beslut den 15 oktober 2001, 71. Planen skall revideras vid behov. Kommunens barnbokslut består dels av en checklista av genomförda och icke genomförda åtgärder, dels redovisning av eller utvärdering av vissa genomförda åtgärder. Barnkonventionens viktigaste artiklar Artikel 2, Rätt till likvärdiga villkor Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. FN-kommittén säger att all olikhet inte behöver innebära diskriminering. Artikel 3, Barnets bästa i centrum Med denna artikel menas att barn har lika stort människovärde som vuxna. Eftersom barn är extra sårbara behöver de ett eget skydd och stöd. Vad som är barnets bästa måste bygga på kunskap och erfarenhet. Skillnader mellan olika barn finns givetvis. Viktigt är också att barnet får komma till tals. Går det inte av någon anledning att sätta barnets bästa i främsta rummet, skall anledningen till detta förklaras., Barnets rätt till liv och utveckling Barn har rätt till utveckling som handlar om att få utvecklas både fysiskt och psykiskt så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Artikel 12, Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och att åsikterna tillmäts betydelse Denna artikel handlar om barnens rätt till inflytande och medbestämmande i samhället i stort men även på det individuella planet. Artikeln betyder också att barnets åsikter skall få större betydelse ju äldre och mognare barnet blir. Det är en rättighet och inte en skyldighet för barnet att få uttrycka sig. Kumla kommuns mål, Antagna av kommunfullmäktige den 15 oktober 2001, 71. Demokratiska värderingar och övertygelsen om alla människors lika värde är en grund för beslutsfattande på alla nivåer i kommunen. Kommunen skall använda sina resurser till det yttersta för att genomföra barnkonventionen. Det handlar inte bara om hur pengar fördelas, det innebär även att olika nämnder och förvaltningar skall samarbeta för att använda resurserna bättre. Samverkan över verksamhetsgränser för barnets bästa är en förutsättning för en helhetssyn runt barnet. 3

4 Förebyggande insatser är ett viktigt område för kommunens verksamheter för att skapa goda uppväxtvillkor för barn- och ungdomar. Barns rättigheter skall beaktas i alla politiska beslut i kommunen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt barnens utsatthet. Barn och ungdomar skall ges möjlighet till delaktighet i de beslutsprocesser de är berörda av på det sätt och i den omfattning som är relevant med hänsyn till deras mognad och utveckling. Politiker, personal och föräldrar skall ges möjlighet till utbildning i FN:s barnkonvention. Varje verksamhet skall årligen planera och utvärdera arbetet med barnkonventionen. Varje förvaltning skall göra ett barnbokslut som sammanställs och redovisas till kommunstyrelsen. Tillvägagångssätt/Arbetssätt Uppföljningar och utvärderingar av åtgärder som förekommer i barn- och ungdomspolitiska planen redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott, som även tar initiativ till revidering av planen. Uppföljning och utvärdering förvaltnings utredningssekreterare eller motsvarande ansvarar för att de ar, utvärderingar och inventeringar som planen anger genomförs. Uppföljning innebär att mäta och beskriva, mer eller mindre kontinuerligt, delar av verksamheter. Avsikten med är att se om något avviker från det förväntade eller önskvärda och finns avvikelser åtgärdas dessa snarast. Den metod som kan användas är insamling av befintliga data, bearbetning och analys, men även för ändamålet konstruerade enkäter är vanligt förekommande. Utvärdering är en fördjupad studie av en del av en verksamhet. Avsikten är att från olika infallsvinklar på ett mera systematiskt sätt komma fram till orsakssamband som kan förklara den rådande situationen i den delen av verksamheten som är föremål för utvärdering. En utvärdering är mer komplex än en och kräver ofta mer omfattande och för ändamålet särskilt insamlat material. Analysen av utvärderingsresultatet lägger tonvikten på varför givna mål uppnåtts eller inte samt hur detta skett. Uppföljning och utvärdering kompletterar varandra. En kan föranleda en utvärdering och en utvärdering kan innehålla en. 4

5 Åtgärdsplan Samtliga nämnder/styrelser skall samarbeta med varandra, och med aktuella nätverk, för att ge barn- och ungdomar bästa möjliga förutsättningar för utveckling. Nedan angiven ansvarig är den som huvudsakligen ansvarar för åtgärden. Övriga nämnder/styrelser fråntas dock inte ansvar inom sitt sakområde. Vidare skall den som anges som ansvarig, utöva sitt ansvar i samverkan med övriga nämnder/styrelser. Åtgärd Artikel Ansvarig Tid Barn och ungdomar skall kunna få inflytande och vara med och bestämma i samhället, till exempel det som kommunen gör för barn och ungdomar. Artikel Ett barnbokslut för hela kommunen skall tas fram och redovisas till kommunstyrelsen. Kf, 71, en från 2004 Barn och ungdomar skall kunna påverka barn- och ungdomsverksamheterna. Artikel 12 Barn och ungdomar skall känna sig trygga. Artikel 3 Pojkar och flickor skall ha lika stort inflytande över det som kommunen gör för barn och ungdomar Artikel 2, 12 Barn och ungdomar skall få träning i att samarbeta med varandra. 5

6 Åtgärd Artikel Ansvarig Tid Barn och ungdomar skall tycka att det är roligt och trevligt att äta i skolan. Kommunen skall undersöka om byggnader och gång- och cykelvägar med mera är bra för Kumlas barn och ungdomar. Miljö- och byggnadsnämnden 2007 Det skall finnas gemensamma mötesplatser för gamla och unga. Inventeras 2007 Det skall finnas lokaler och anläggningar för barn och ungdomar som passar för rörelse, lek och sport. Kultur- och fritidsnämnden Inventeras 2007 Barn och ungdomar med allergiska besvär skall kunna vara i kommunens lokaler. Kommunstyrelsen Inventeras 2007 ungdomar skall ha möjlighet till olika former av kultur, till exempel teater, böcker film med mera. Kultur- och fritidsnämnden Barn och ungdomar skall få träning i hur man tar beslut i en demokrati. Barn och ungdomar skall få goda kunskaper i hur man tar hand om miljön på bästa sätt. Kommunstyrelsen Barn och ungdomar skall få träning i att lära känna sig själva. Barn och ungdomar skall få träning i att lösa konflikter. 6

7 Åtgärd Artikel Ansvarig Tid Barn och ungdomar skall få träning i hur man är mot varandra. Barn och ungdomar skall uppmuntras till goda levnadsvanor. ungdomar skall ha möjlighet att påverka trafikmiljön. Artikel 12 Kommunstyrelsen Barn och ungdomar skall ha möjlighet att påverka när något nytt skall byggas., 12 Miljö- och byggnadsnämnden Barn och ungdomar skall kunna göra studiebesök på kommunens olika arbetsplatser. Ungdomar skall ha möjlighet att få praktikplats i kommunen. Ungdomar skall ha möjlighet till arbete under loven. Kommunstyrelsen 7

8 Åtgärd Artikel Ansvarig Tid Planer skall finnas på varje skola för att motverka kränkande behandling. Kränkande behandling betyder bland annat mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet eller homofobi. Artikel 3 Barn och ungdomar skall få stöd och hjälp när de har problem hemma. Artikel 2, 3, 6 Socialnämnden Problem bland barn och ungdomar skall undvikas genom förebyggande arbete. Artikel 2, 3, 6 Socialnämnden Missbrukande ungdomar och ungdomar i riskzonen för missbruk skall nås genom uppsökande verksamhet. Artikel 3, 6 Socialnämnden Barn och ungdomar skall få information om vad som händer när man begår brott. Kommunstyrelsen Allmänheten skall erbjudas information om droger. Artikel 2 Socialnämnden Kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar skall vara så billiga som möjligt. Artikel 2 Kultur- och fritidsnämnden Kommunen skall stödja barn och ungdomars idéer och aktiviteter som inte sker i någon förening. Artikel 2, 12 Kultur- och fritidsnämnden En enkel kontrollista som talar om ifall en viss fråga berör barn och ungdomar skall användas inför politiska beslut i kommunen. Artikel 2, 3, 6, 12 8