BARNKONSEKVENS- ANALYS
|
|
- Joakim Fransson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer
2 Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och kopplas till varje enskild ansökan (exklusive energi- och klimatprojekt) när det gäller RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer inom ramen för Idrottslyftet. Anledningen till att vi tror att det är ett bra och relativt enkelt sätt att fånga barn och ungdomars tankar, erfarenheter och perspektiv på de projekt som ska sjösättas. Vad är en barnkonsekvensanalys? En barnkonsekvensanalys är en förhandsprövning av de konsekvenser som ett beslut kan få för det barn eller den grupp barn som berörs av beslutet. Barnkonsekvensanalyser är ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa. Barnkonsekvensanalyser ska inte göras vid sidan av det ordinarie arbetet utan istället ta reda på vilka tillägg eller förändringar som kan behöva göras i det ordinarie arbetet. Idrotten vill Riksidrottsförbundet har i Idrotten vill fastställt idrottens idéprogram, som går i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter. Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. I detta arbete är idrottens värdegrund viktig och särskilt barn och ungas rätt till delaktighet att få vara med att bestämma och ta ansvar för verksamheten. Barnkonventionen FN:s kommitté för barnets rättigheter rekommenderar alla länder som har antagit konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) att göra barnkonsekvensanalyser inför samtliga beslut som rör barn. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, vilket innebär att Sverige har förbundit sig folkrättsligt att genomföra och förverkliga den. Varje människa under 18 år räknas som barn i Sverige. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha, varav fyra är särskilt vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. 1
3 Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Barnets bästa? Ett centralt begrepp i barnkonventionen och en central fråga i en barnkonsekvensanalys är om insatsen eller beslutet rör ett enskilt barn, barn i allmänhet eller en bestämd, särskilt definierad grupp av barn. Ett beslut kan ju påverka såväl en individ, en viss grupp barn som alla barn i ett land. Det individuella barnets bästa kan också komma i konflikt med det bästa för ett kollektiv av barn. Här behöver vi belysa vilka beslut som kan komma att påverka en individ, alla barn i en ort eller i ett distrikt, eller vilka beslut som påverkar barn i allmänhet. Det som är det bästa för ett barn i en given situation är inte nödvändigtvis det bästa för ett annat barn. Det som gynnar en grupp barn kan missgynna en annan och så vidare. Det gäller alltså att finna sätt att hantera dessa olika perspektiv på såväl individ- som gruppnivå med utgångspunkt i varje enskild situation. Motsättningar i intressen Det kan också finnas motsättningar mellan ett eller flera barns bästa och andra samhällsintressen. FN:s barnrättskommitté anser att artikel 3 och principen om barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. I situationer då barnets eller barnens bästa står i konflikt med vuxnas intressen är det barnets bästa som så gott som alltid ska ha företräde. The best interest of the child shall be a primary consideration. 2
4 Även om FN:s barnrättskommitté menar att principen om barnets bästa ska väga mycket tungt så säger kommittén samtidigt att barnets intresse inte alltid kan väga tyngst. Det kan finnas situationer då andra intressen väger tyngre och därmed får företräde. Staterna måste ändå alltid försäkra sig om att barnets bästa har redovisats i beslutsprocessen. Om en sådan prövning har kommit fram till att andra intressen än barnets bästa väger tyngre ska den ansvarige beslutsfattaren kunna visa att barnets bästa har beaktats och redovisats i beslutsprocessen och vad som har legat till grund för prioriteringen. Dessutom måste beslutsfattaren kunna motivera varför ett annat intresse än barnets har fått ta över. Det är också av största vikt att barnets eller barnens egna åsikter och önskemål förs fram och dokumenteras. Att tillvarata barnets bästa Barn har en unik kunskap om sin egen situation och vi behöver lyssna på barn för att skapa förutsättningarna för deras delaktighet. Vi vuxna och professionella har ansvar för att underlätta detta. Barn kan betraktas som en svag grupp och har lite makt att påverka hur vi vuxna bygger samhället. Därför är det viktigt att vi är noggranna med att ge barn och ungdomar utrymme för att lämna synpunkter. Barnperspektiv Begreppet barnperspektiv innefattar både barnets egna perspektiv och ett perspektiv med barn i fokus. Barnperspektiv kan vara att uppmärksamma konsekvenserna för barn av olika beslut och att få bättre redskap och underlag inför förändringar. Det kan också vara att ta ställning för en svag eller underprivilegierad grupp i samhället och konsekvent verka för denna grupps intressen.. Principen om barnets rätt att komma till tals är enligt barnkonventionen underställd principen om barnets bästa, artikel 3. Bedömningen av vad som kan anses vara ett barns eller en grupp barns bästa ska alltid göras av vuxna som har ansvar för beslutet. Barnet ska inte lämnas ensamt med beslut, utan ett sådant ska alltid fattas i samråd med vuxna. Att utgå från ett barnperspektiv syftar på att utveckla verksamheter så att de tillgodoser barnens behov och inte låter ett vuxenperspektiv dominera Följande förutsättningar bör finnas för att barnet ska kunna medverka: Barnet förstår syftet och målet med aktiviteten Barnet vet vem som beslutade om deras medverkan och varför Barnet har en meningsfull roll Barnet kan välja att vara med eller välja att stå utanför efter att ha fått aktiviteten beskriven Genomtänkt samtal Om man kommer fram till att det bästa sättet att beakta barnperspektiv är att tala med barn och unga, så måste det ske på ett genomtänkt och omsorgsfullt sätt. Möjligheten till inflytande väcker också förhoppningar hos de unga att det är möjligt för dem att påverka. Var därför tydlig med vilken form av påverkan det gäller. Man kan exempelvis vara delaktig i ett möte utan att kunna påverka. Man kan ha inflytande i form av att man får rösta. Eller så kan påverkan ske direkt utan någon speciell struktur. 3
5 Barnkonsekvensanalysarbetet Steg för steg Den som genomför en barnkonsekvensanalys måste ta reda på hur den planerade utformningen av projektet kan påverka barnen. Innehåll och omfattning är beroende av de problem och frågeställningar som projektet aktualiserar. Ställ er frågan i ett tidigt skede om beslutet eller åtgärden kommer att få direkta och påtagliga konsekvenser för barn. Steg 1 Planering av barnkonsekvensanalys Använd av nedanstående frågor. Vilka grupper av barn berörs av projektet och vilka barn kan det få konsekvenser för? Vad behöver vi ta reda på? Hur och var ska nödvändig information hämtas? Vilka barn och unga ska vi kontakta? Vilken metod ska användas för att ta in barnens perspektiv? Kan det beaktas genom att vi inhämtar fakta som redan finns? Finns det forskning eller andra studier, skrifter eller liknande som kan användas? Finns det en vuxenexpert som kan belysa barnperspektivet, eller är frågan sådan att barn måste frågas? Steg 2 Inventering av befintlig anläggning Hur fungerar platsen idag för barn och unga? Vilka kvaliteter finns? Vilka brister finns? Steg 3 Insamling av information ur ett barnperspektiv. Steg 4 Summering av barnens åsikter Hur har barnen fått yttra sig? På vilket sätt berörs barnen? Vilka synpunkter hade de? Vilka skadeförebyggande eller förbättrande insatser kan göras? 4
6 Steg 5 Genomförande av Barnkonsekvensanalys Motiven till förslaget och dess konsekvenser beskrivs ingående. Vad är målet och syftet med förslaget? Hur förhåller sig förslaget till barnkonventionens artiklar? Har något ändrats i uppfattningen efter att ha pratat med barnen? Vilka eventuella intressekonflikter finns det i förhållande till barnens bästa? Vad är samhällsekonomiskt bäst och hur tungt ska det väga i förhållande till barnets bästa? 5
7 Barnkonsekvensanalys Checklista Checklistan är till för att: Fungera som ett tankestöd och arbetsmaterial i varje förening. Få ett bättre och mer underbyggt beslut som leder till att vi på ett bättre sätt bidrar till att fylla behovet av fler och bättre anpassade anläggningar och idrottsmiljöer för barn och ungdomar. På vilket sätt, direkt eller indirekt, berörs barn och unga i projektet? Förslaget innebär att: vi har satt barns och ungdomars bästa i främsta rummet På vilket sätt har det gjorts? vi har tagit hänsyn till barns och ungdomars hälsa, utvecklingsbehov och säkerhet På vilket sätt har det gjorts? vi har tagit hänsyn till de funktionshindrade barnens och ungdomarnas behov På vilket sätt har det gjorts? 6
8 Kunde barns och ungas egna åsikter tas tillvara i projektet? Ja Nej Om Ja, enligt vilken nivå på medinflytandestegen på sidan 8 i detta dokument? Nivå nr:... Hur motiveras denna nivå? Om Nej, motivera varför barns och ungdomars åsikt ej tagits tillvara i projektet? Underskrift av IF:s ansvarige för projektet Namnförtydligande 7
9 Medinflytandestegen Nio nivåer av barns och ungdomars inflytande Då barnet ingår i en grupp som ska besluta eller är en av flera som får ge synpunkter på någon åtgärd (annan beslutar t ex förening eller kommun) ska texten tagit beslut i steg 6 och 8 läsas som gett synpunkter och i steg 9 ska själv fått bestämma läsas som gett synpunkter utan inblandning av vuxna. 9 Barnet har fått bestämma själv 8 Barnet har tagit beslut tillsammans med vuxna efter eget förslag 7 Barnet har haft medinflytande efter eget förslag 6 Barnet har tagit beslut tillsammans med vuxna efter deras förslag 5 Barnet har rådfrågats och informerats 4 Barnet har företrätts av ombud men informerats om allt Olika grader av medinflytande självbestämmelser 3 Symboliskt inflytande 2 Dekoration 1 Manipulation Inget medinflytande överhuvudtaget Källa: Rädda Barnen (modifierat, 9:e steget har lagts till) Grafisk formgivning: Catharina Grahn/ProduGrafia Foto: Dreamstime omslag, s. 2; istockphoto s. 5 8
Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta
Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun
~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention
Ett barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Barnperspektiv på funktionsnedsättning
Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen
Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
14:1 14:2 14:3 14:4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 14:5 Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun orebro.se SOCIALFÖRVALTNINGENS VÄRDEGRUND UR ETT BARNPERSPEKTIV: Vi stödjer barn i deras vardag. Vi är till för
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.
A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov
Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Svar på remiss om riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Dnr SN/2016:613-032 Administrativa enheten 2017-02-07 1/1 Handläggare Charlotte Arnell 0152-291 66 Socialnämnden Svar på remiss om riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen
Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun 2019 Antagen av Kommunstyrelsen 2019-01-23 Innehållsförteckning Syfte...3 Utvärdering av handlingsplanen...3 Organisation, genomförande
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Barn- och ungdomsplan
Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.
Barnkonventionsbeslut KS 2011:182
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
1. Barnchecklistan godkänns. 2. Förslaget på uppföljning av vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens arbete med barnkonventionen godkänns.
Ärende 12 Dnr VON-2011-303 Dpl 1 sid 1 (1) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Administrativa staben Tjänsteskrivelse 2012-05-11 Rakel Salomonsson, 054-540 55 51 rakel.salomonsson@karlstad.se Vård- och omsorgsnämnden
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1
Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen
BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi
BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Barn- och utbildningsförvaltningen
1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare
När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för
Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola
Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola Föräldraföreningen Offensiv vid Sankt Olofs skola (nedan kallad Föräldraföreningen) överlämnade 2016-11-15 en skrivelse
Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen
BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet
Barnkonventionen. i den fysiska planeringen
Barnkonventionen 16 i den fysiska planeringen Litteraturtips: - Barnombudsmannens hemsida www.bo.se Vägverkets hemsida för barn www.vv.se/hitodit Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tätort
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Rapporter till socialnämnden
Socialnämnden 2017-06-19 1/1 Rapporter till socialnämnden Förslag till beslut 1. Föreliggande rapporter läggs till handlingarna. Beslutsunderlag a) Socialnämndens månadsrapport per maj 2017, 2017-06-13,
Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys
Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten
Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2015-06-12 xxx Arbetsgruppen för barnkonventionen Kommunfullmäktige Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention Förslag till
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Sammanträdesprotokoll
Gemensamma nämnden för familjrättsliga frågor i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner 2010-08-25 1 Plats och tid Familjerättsbyrån, Industrivägen 2, Plan 3 Onsdagen den 25 augusti 2010, klockan
Lag (1993:335) om Barnombudsman
Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda
Barn har rättigheter
Barn har rättigheter Den här Barnplanen handlar om vad Avesta kommun ska göra för att alla barn ska ha de rättigheterna: hemma i skolan och på fritiden FN:s Barnkonvention FN:s barnkonvention började gälla
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund
Prövning av barnets bästa. Ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner
Prövning av barnets bästa Ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention
Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen
Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum
Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun
Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...
Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen
Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18
2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Berghems förskola
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Berghems förskola Läsåret 2014/2015 2 (15) Innehåll INLEDNING... 3 Lagarnas innehåll och begrepp... 3 FN:s konvention om barnets rättigheter...
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
FNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-08 Handläggare Eva Stenstam Telefon: 08 508 31 989 Till Kulturnämnden 2017-09-19 Program för barnets rättigheter och inflytande
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Prövning av barnets bästa hur går det till? Linn Matikka, moderator Karin Sjömilla Fagerholm, jurist
Prövning av barnets bästa hur går det till? Linn Matikka, moderator Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Dagens webbseminarium Hej och välkomna! Vad innebär artikel 3 i barnkonventionen (15 min) Frågestund
Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun
Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
GÖTEBORGS STAD Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Annedal 2016 Förskolorna: Leijonsparres väg, Seminariegatan 5, Seminariegatan 7, Skanstorget, Sveagatan. 2016-01-22
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
barnets rättigheter och inflytande i stockholm.se barnets rättigheter och inflytande i Juni 2017 Dnr 171-1526/2016 Utgivare: Stadsledningskontoret 3 (18) Innehåll Introduktion 4 Inledning 5 FN:s konvention
SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn:
SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Detta är ett arbetsunderlag som ska vara
INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018 2022 Antaget av kommunfullmäktige 2017-12-11 Introduktion Stockholms stad har högt ställda mål för att garantera barns rättigheter
Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen
Inriktningsdokument 2017-05-29 Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen KS 2015/1309 Beslutat av kommunfullmäktige den 29 maj 2017. Ett inriktningsdokument beskriver den långsiktiga
Barnperspektiv, förstudie
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar
Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till
Yttrande gällande remiss Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19), ert dnr S2016/0918/FST
2016-10-12 Dnr 10.1-14029/2016 1(7) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande remiss Barnkonventionen blir svensk lag (SOU
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Skärgårdsförskolorna 2 November 2016 VARFÖR BARNETS RÄTTIGHETER? - EN TILLBAKABLICK Rädda Barnen (Eglantyn Webb), pedagog och barnläkare Janusz Korczak och II Världskriget
Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen
Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång
Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen
Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se 1) Vad är barnperspektiv? Omsorgsperspektivet Beroende av
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Beslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter
Kortleken om FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel Kortleken fungerar som ett verktyg i arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Varje frågeställning i denna kortlek sätter fokus på
Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting
Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt
Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Olivedal Änggården 2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Olivedal Änggården 2018 2 Innehåll Sid 3 Likabehandlingsarbetet varför det? Sid 3 Regelverk. Sid 4 Definitioner. Sid 5 Övergripande mål. Sid 5
Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.
Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna
Handlingsplan Barnkonventionen
2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september
Barnkonventionen i Vaggeryds kommun
Revisionsrapport* Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun Augusti 2009 Johan Bokinge *connectedthinking Signatur Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund och revisionsfråga
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Regeringens proposition 2009/10:232
Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018-2022 Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen
Östernärke förskoleområde
Arbetsplan 2016/2017 Förskola Östernärke förskoleområde Kilsmo; Sotterngården, Hampetorp; Sjögården Asker; Klockargården, Askers förskola Odensbacken; Fruktgården, Per-Andersgården Stora Mellösa; Backagården
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen
Checklista för konventionen om barnets rättigheter
Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets
UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD
UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD 3 2 Inledning 5 Utgångspunkter för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad 7 FN:s konvention om barnets rättigheter 7 Strategi för
Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter
Främja Säkerställa Bevaka Barnets rättigheter Handlingsplan kopplad till landstingets Riktlinje för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-2017, LS-LED 12-419. Beslutad av Landstingsdirektören