BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Transkript

1 KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen och Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - Exempel på hur konventionerna kompletterar varandra - Regeringens barnrättspolitik - Projektet Egen växtkraft Syftet med detta dokument är att öka förståelsen för hur perspektivet barn med funktionsnedsättning kan lyftas i alla sammanhang, som vid planering, genomförande, utvärdering osv. Det behövs ett systematiskt och långsiktigt arbete för flickor och pojkar med funktionsnedsättning på alla nivåer i samhället för att Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna genomföras. Inledning Många barn som har funktionsnedsättning diskrimineras varje dag. Deras förmågor förbises och deras kapacitet underskattas. Även i Sverige är många barn fortfarande utestängda från aktiviteter i samhället. Handikappförbundens och Barnombudsmannens projekt Egen växtkraft har gjort en enkätundersökning bland verksamheter som arbetar med stöd till barn med funktionsnedsättning. Svaren visar, att barnen sällan får komma till tals när insatserna planeras, utformas och beslutas. 1

2 För mer information om situationen för barn med funktionsnedsättning, se artikel 7 i den svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s övervakningskommitté, Barnets rättigheter Flickor och pojkar med funktionsnedsättning omfattas både av samtliga artiklar i Konventionen om barnets rättigheter och av Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kort om Konventionen om barnets rättigheter Barnkonventionen definierar barn som varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Konventionen innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar: Förbud mot diskriminering (artikel 2): varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter Barnets bästa i främsta rummet (artikel 3): barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn Rätten till liv och utveckling (artikel 6): inte bara barnets överlevnad utan också hans eller hennes utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga Rätten att få komma till tals (artikel 12): barnets åsikter ska få komma fram och visas respekt. Dessa grundläggande principer relaterar till varandra och formar tillsammans vad som kan kallas konventionens barnsyn. Förhållandet mellan barnkonventionen och Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Barnkonventionens diskrimineringsförbud har sin motsvarighet i artikel 7 i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 7 slår fast att: Konventionsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder som behövs för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning fullt åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn. 2

3 Artikel 7 slår även fast barnkonventionens andra grundläggande principer med förtydligandet att barn med funktionsnedsättning måste få nödvändigt stöd för att kunna förmedla sin åsikt. Båda konventionerna innehåller medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De generella principerna i artikel 3 i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattar även barn. Detta innebär att både barnkonventionens grundläggande principer i kombination med de generella principerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning alltid skall ligga till grund för de beslut som direkt och indirekt rör barn med funktionsnedsättning och deras familjer. Barnperspektivet i praktiken Sverige har ratificerat båda konventionerna. Därför behöver offentliga förvaltningar lyfta perspektivet barn med funktionsnedsättning i alla sammanhang oavsett vilken konvention eller rättighet organisationen arbetar med. En kommun som arbetar med konventionen om barnets rättigheter måste även beakta flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Detta inkluderar bland annat: Att säkerställa att barn med funktionsnedsättning får lika tillgång till sina rättigheter som andra barn. Att barn med funktionsnedsättning får stöd att uttrycka sina åsikter. Att båda konventionernas skrivningar ligger till grund för hur barnpolitiken i den egna organisationen utvecklas. Att barnkonventionens generella principer tillsammans med de generella principerna i artikel 3 i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning alltid ska beaktas i frågor som rör barn med funktionsnedsättning. Exempel Barnets rätt till utbildning beskrivs i barnkonventionens artikel 28. Där framgår bland annat att staterna ska: göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla;. Artikel 24 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar barnkonventionens rättighetsartikel när det gäller utbildning för elever med funktionsnedsättning. För att barnkonventionens rätt till utbildning ska kunna genomföras måste perspektivet barn med funktionsnedsättning beaktas. Hur detta kan göras framgår av artikel 3

4 24 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Genom att grundligt läsa båda konventionernas skrivningar får kommunen/landstinget/regionen en grundläggande förståelse för hur skolor och undervisning behöver utformas för att barn med funktionsnedsättningar ska få lika tillgång till utbildning. Motsvarande hänvisningar till andra rättighetsartiklar i konventionen om barnets rättigheter framgår av byggstenarna kommunernas respektive landstingens och regionernas ansvar. De generella principerna som checklista De generella principerna i båda konventionerna är centrala för att förstå respektive rättighets hela innebörd. Principerna måste därför användas som utgångspunkt både vid generella beslut som rör barn och i enskilda fall. De generella principerna i de båda konventionerna kan användas som en checklista för att garantera barnets rätt att få tillgång till sina mänskliga rättigheter så som de är uttryckta i de båda konventionerna. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kompletterar barnkonventionen Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kompletterar barnkonventionen med följande artiklar: Artikel 8 Staterna måste vidta omfattande åtgärder för att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bekämpa fördomar och diskriminering samt främja en positiv inställning och ett högre socialt medvetande gentemot personer med funktionsnedsättning. Artikel 4 Staterna ska: - främja forskning, utveckling och användning av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar, (artikel 4 1.f) - främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer (artikel 4 1.f) - främja forskning, utveckling och användning av ny teknik (artikel 4 1.g 4

5 - främja utbildning om de rättigheter som erkänns i denna konvention för specialister och personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning, så att de bättre ska kunna ge det stöd och den service som dessa rättigheter garanterar (artikel 4 1.i). - samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem (artikel 4 punkt 3). Regeringens initiativ för att stärka barnets rättigheter i Sverige Regeringen har tagit fram sin andra handlingsplan/strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Strategin innebär att: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. I strategin konstateras att kommuner och landsting har ansvaret för de flesta verksamheter som rör barns levnadsvillkor. Strategin utgår från barnkonventionen och innehåller olika principer som ska vara vägledande för riksdag, regering, statliga myndigheter, lands- 5

6 ting/regioner och kommuner som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Strategin innehåller krav på systematik i arbetet samt att kommuner och landsting/regioner bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i varje verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Regeringen och SKL har ingått en överenskommelse för perioden om att stärka barnets rättigheter i verksamheter i kommuner och landsting. SKL har sedan kartlagt behov och efterfrågan av fortbildnings- och stödinsatser. Under 2011 ska SKL ta fram en handlingsplan med åtgärder som ska genomföras och följas upp. Handlingsplanen ska ta sin utgångspunkt i strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Barnombudsmannen ska bistå SKL i genomförandet av överenskommelsen. Barnombudsmannen, BO BO har fått regeringens uppdrag att sprida och kommunicera Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Regeringen har även gett BO i uppdrag att utveckla ett nytt uppföljningssystem för att följa barns levnadsvillkor inom olika områden, med utgångspunkt i barnkonventionen. Genom uppföljningssystemet ska staten, landstingen och kommunerna kunna prioritera och fatta välgrundade beslut. Statistiska centralbyrån har också fått ett uppdrag som handlar om indikatorer inom ramen för uppföljningssystemet. Länkar: Överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Uppdrag att utveckla ett uppföljningssystem för barns levnadsvillkor Uppdrag att beräkna indikatorer för att följa barns levnadsvillkor Projektet Egen växtkraft Projektet Egen Växtkraft har drivits av Handikappförbunden tillsammans med BO år?? Projektet har bland annat kartlagt barnens möjlighet att komma till tals i de frågor som berör dem. Kartläggningen visade att: Barn och unga sällan kommer till tals i planering och beslut som rör dem själva, trots att de har rätt till det enligt både barnkonventionen och Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 6

7 Det är svårt att hitta producerad information som direkt riktar sig till barn, och då särskilt till de små barnen om min funktionsnedsättning och om verksamheterna. Det inte finns många exempel på hur barns synpunkter kan göras synliga i journalen, personakten eller i den individuella planen som rör barnet Det finns ett stort intresse bland olika verksamheter för att stärka barns röster och för hur det kan gå till. Därför har projektet Egen växtkraft tagit fram två böcker: Så kan du göra för att vuxna ska lyssna på dig är en tipsbok för barn och ungdomar (från cirka 9 år) som träffar många vuxna i sin vardag. I boken finns tips och förslag om hur man får vuxna att lyssna och ta det man säger på allvar. En inspirationsbok som vänder sig till vuxna personal, chefer och föräldrar. Boken ger stoff till frågorna: varför barn ska komma till tals, vad som krävs för det och (huvudavsnittet) hur det kan gå till. Böckerna finns på Handikappförbundens hemsida. Juli 2011 Projekt Agenda 50 verktyg för våra rättigheter HANDIKAPPFÖRBUNDEN Telefon: e-post: info@hso.se hemsida: 7