Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Ewa Callhammar (FP) och Marianne Fältskog (FP) har lämnat in en motion med rubriken Motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun där Katrineholms kommun föreslås inrätta en barnombudsman med förslag om följande arbetsområden. - Informera om barnkonventionen till barn, unga och vuxna. - Driva på genomförandet av barnkonventionen. - Bevaka barnens rättigheter i beslut och brist på beslut i kommunens - Skapa mötesplatser. Samverka. Fungera som nätverksbyggare mellan Kommunledningsförvaltningen har överlämnat motionen till socialnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden för yttrande senast den 30 september Vård- och omsorgsförvaltningens yttrande Då den barnombudsman som motionen föreslår till största delen skall arbeta med barnkonventionen ges först en bild av arbetet med densamma i Sverige i stort. Barnkonventionen i Sverige FN antog sin konvention för barnets rättigheter Av konventionens 54 artiklar handlar 41 om de rättigheter som tillkommer varje enskilt barn. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Med barn avses i konventionen varje människa under 18 år. Fyra av artiklarna är vägledande för hur övriga artiklar skall tolkas. - alla barn har samma rättigheter och lika värde - barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn - varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling - barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet.

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Sverige ratificerade barnkonventionen år Tre år senare inrättades den statliga myndigheten Barnombudsmannen (BO), som bevakar hur konventionen efterlevs, driver på genomförandet och uppmärksammar brister i tillämpningen av konventionen. Varje år lämnar BO en rapport till regeringen med analyser och rekommendationer till förbättringar för barn och unga. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Regeringen föreslog i en proposition 1 år 2009 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin innehöll nio principer: 1. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4. Barn ska få kunskaper om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda 7. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 9. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Avsikten med strategin var att den skulle vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå för att säkerställa barnets rättigheter i sina Utifrån strategin träffade regeringen en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om hur arbetet skulle bedrivas under åren I överenskommelsen, som heter Handslaget 2, beslöts att det första steget i arbetet skulle bestå i en kartläggning av behov av utbildning och stödinsatser om barnkonventionen. Utifrån kartläggningen skulle SKL ta fram en handlingsplan för hur barnets rättigheter kan stärkas i de verksamheter som bedrivs av kommuner och landsting. Åtgärderna i handlingsplanen skulle sedan genomföras under åren Resultatet av kartläggningen, som gjordes inom hälso- och sjukvård, förskola/ skola och socialtjänst, sammanfattades av SKL på följande sätt: för att stärka barnets rättigheter behövs strukturer, tydliga beslut och administrativa rutiner, bland annat för att följa upp det arbete man har beslutat om utifrån konventionen inom landsting, regioner och 1 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) 2 Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting om att stärka barnets rättigheter ( )

3 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) kommuner. För att samordna arbetet behövs funktioner på strategisk nivå, som är kompetenta inom folkrättsområdet och med mandat och resurser att arbeta med lärande och tillämpning. 3 Den handlingsplan 4 som gjordes utifrån kartläggningen syftar till att skapa en långsiktigt hållbar struktur för utveckling och spridning av kunskap på regional nivå och att utveckla långsiktigt hållbara metoder och arbetssätt för att omsätta strategins principer i praktiken. I genomförandet av handlingsplanen samverkar SKL med bl.a. Barnombudsmannen. Handlingsplanen består huvudsakligen av insatser som ska öka kunskapen om barnkonventionen och om hur man kan arbeta för att genomföra den på alla nivåer i en organisation. Insatserna och resultatet av dem ska rapporteras till regeringskansliet senast den 30 november Barnombudsmannen 5 har identifierat ett antal faktorer som nödvändiga för att kunna göra ett framgångsrikt arbete med barnkonventionen på lokal nivå. - Ledningens tydliga stöd och engagemang - Barnperspektivet ska vara inarbetat i centrala styrdokument - Utbildning och information - Arbetet ska utgå från befintliga arbetsprocesser - Ekonomiska och personella resurser - Dialog och erfarenhetsöverföring - Uppföljning och utvärdering Juridiska aspekter Efter beslut vid regeringssammanträde den 27 mars tillsätts en särskild utredare som ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Utredaren ska bl.a. - identifiera vilka områden som är särskilt angelägna för kartläggningen, - kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt inom dessa områden, - bedöma omfattningen och beskriva karaktären av eventuella avvikelser vid rättstillämpningen i förhållande till barn-konventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt, - analysera orsakerna till eventuella avvikelser och, när det gäller tydliga avvikelser, lämna förslag till åtgärder samt vid behov föreslå kompletteringar och förtydliganden i lagstiftningen för att förstärka barnets rättigheter, 3 Utbildningsinsatser och stöd för att stärka barnets rättigheter i kommun, landsting och region (SKL januari 2011) 4 Handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter (SKL september 2011) 5 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen. Faktablad från 6 Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt, 2013:35

4 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) - analysera vilka fördelar och nackdelar en inkorporering i svensk rätt av barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt skulle kunna medföra, - analysera erfarenheter i andra länder, både i länder som har och inte har inkorporerat barnkonventionen, och - analysera konkreta skillnader inom barnrättsområdet mellan Sverige och länder som har barnkonventionen inkorporerad. Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars Verksamhetsmässiga aspekter Handläggare och chefer inom förvaltningen som jobbar direkt med barnfrågor anser sig själva jobba aktivt med barnkonventionen redan idag. Utbildning omkring barnkonventionen har skett centralt våren Ute i verksamheterna har inga formella utbildningsinsatser gjorts men frågorna diskuteras istället kontinuerligt vid olika former av möten. Dock sker inga direkta informationsinsatser till barn och anhöriga omkring barnkonventionen. Myndighetsdelen tar alltid hänsyn till barnkonventionen i sina ärenden och barnkonventionen lyfts också i de rutiner för handläggning som finns på förvaltningen. I handläggning som berör barn ska barnperspektivet beaktas. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom att tala med barnet eller barnets vårdnadshavare. I dessa ärenden är det också viktigt att anpassa informationen som förmedlas och dokumentationen så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs. 7 Det poängteras dock att det kan vara svåra ställningstaganden mellan gällande lagar och barnkonventionen då de inte alltid är förenliga med varandra. Översyn pågår nationellt omkring detta. Gällande frågan om att bevaka barnens rättigheter i beslut och brist på beslut ses det som olämpligt att kommunen skulle kontrollera sig själv i denna fråga. Barnperspektivet finns idag i verksamhetsplan i form av målnivå omkring andelen barn som mår bra. Sammanfattande bedömning Förvaltningen anser det lämpligt att följa Barnombudsmannens identifierade faktorer för ett framgångsrikt arbete med barnkonventionen på en lokal nivå. Där bör grunden ligga i ledningens tydliga stöd och att barnperspektivet ska vara inarbetat i centrala styrdokument samt utgå ifrån befintliga processer. För att uppnå detta anser förvaltningen inte att inrättandet av en barnombudsman är nödvändigt utan att det lämpar sig bättre att lägga dessa uppdrag på lämplig chefsnivå. 7 Riktlinje Handläggning av ärenden enligt LSS

5 TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Vad gäller rollen att bevaka barnens rättigheter i beslut och brist på beslut i kommunens verksamheter, som motionen lyfter, anser förvaltningen det olämpligt att kommunen kontrollerar sig själva i denna fråga. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande och översänder det till kommunledningsförvaltningen. Per Enarsson Förvaltningschef Lars Olsson Utredare Kommunledningsförvaltningens remiss motion om att inrätta en barnombudsman