Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio."

Maria Magnusson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter

2 Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna till det yttersta av tillgängliga resurser den vuxne som ska rätta sig efter rättigheterna 54 artiklar om barn och ungas liv Alla barn är lika mycket värda Barnets bästa Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt till delaktighet

av tillgängliga resurser den vuxne som ska rätta sig efter rättigheterna 54

3 Vad är bra för barn? Barnperspektiv Är vuxnas syn på barn och unga. Att ha ett barnperspektiv innebär att analysera vilka följder beslut och åtgärder kan få för ett enskilt barn eller barn och unga som grupp. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barn ska hänsyn tas till barnrättsperspektivet. Barnrättsperspektiv Är att undersöka om barnets rättigheter i åtgärder och beslut är grundat på normerna och principerna i Barnkonventionen. Barnets perspektiv handlar om barnets erfarenhet, iakttagelser, uppfattningar och förståelse av tillvaron. För att barnets perspektiv ska ges utrymme krävs därför att de tillåts delta och uttrycka sina erfarenheter och åsikter. Barnkompetens omfattar både formell kunskap som man kan få genom utbildning men även erfarenhetsbaserad kunskap genom daglig kontakt med barn och unga och deras familjer. Barnkompetens kan även omfatta de känslor som väcks hos alla när frågan kommer på tal. Vilken ryggsäck bär vi själva med oss i livet och hur påverkar den vårt förhållningssätt?

Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barn ska hänsyn tas till barnrättsperspektivet.

4 Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter 9 principer All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla åsikter i frågor som rör dem. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.

5 Tillägg till HSL Barnets rättigheter som patient och anhörig Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider

5 ), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets

6 Utgångspunkter 2010 nationell strategi om barnets rättigheter -9 principer 2011 kartläggning 2011 nationell handlingsplan litteratur och beprövad erfarenhet... Barnets behov och ställning som patient är särskilt viktigt att uppmärksamma. FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande i bemötandet av barnet som patient och ska genomsyra alla beslut inom all landstingsfinansierad verksamhet. För att kunna tillämpa ett barnperspektiv vid alla beslut och i all verksamhet som rör barn och ungdomar, är det särskilt viktigt att utveckla goda former för samtal så att deras synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara. ( ur landstingets strategiska plan)

FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande i bemötandet av barnet som patient och ska genomsyra alla beslut inom all landstingsfinansierad verksamhet.

7 Uppdrag till FHC via direktiv Syftet med processen är dels att stärka barnets ställning inom Landstinget i Östergötlands verksamheter utifrån de rättigheter som fastslås i barnkonventionen men också att utveckla barns delaktighet och inflytande. Att förverkliga barnkonventionen i Landstinget i Östergötland är ett mycket omfattande uppdrag. Ambitionen med denna process är att på sikt kunna utveckla permanenta former för det fortsatta arbetet.

8 Arbetsgruppen Caroline Sjödell Utredare, Folkhälsocentrum Charlotta Lindell Utredare, Folkhälsocentrum Marie Eriksson Vuxenpsykiatrin, VIN Lena Forsén Verksamhetsutvecklare US Linda Dahlin Sjukgymnast, BUH centrala Eva Hill Kurator, Lungmedicin US Hanna Storckenfeldt Barnsjuksköterska, 1177 Åsa Pettersson Verksamhetschef BHV Pernilla Lindblom Kommunikatör IC Anna-Karin Schöld Processledare väster

Dahlin Sjukgymnast, BUH centrala Eva Hill Kurator, Lungmedicin US Hanna Storckenfeldt

9 Referensnätverket FK BRIS Ditte Persson Lindell Sjukvårdsrådgiv ningen Barnahus Barntraumatea met Bo Orlenius Arbetsgruppe n Rädda Barnen Länsstyrelsen Flyktingmedicin skt centrum Nina Nelson Carl-Göran Svedin /BUP Katastrofmedici nskt centrum BUP Elefanten Jolanda Van Vliet

Barnen Länsstyrelsen Flyktingmedicin skt centrum Nina Nelson

10 En process Syftet är att stärka barnets ställning som patient och anhörig inom landstingets alla verksamheter och att utveckla barnets möjlighet till inflytande utifrån de rättigheter som fastslås i barnkonventionen. Arbetet kan beskrivas som en process i flera steg: 1. Känna till att Barnkonventionen finns 2. Veta vad som står i Barnkonventionen 3. Förstå vad texten innebär och hur man kan tolka den 4. Hur man kan arbeta till vardags med Barnkonventionen

Arbetet kan beskrivas som en process i flera steg: 1. Känna till att Barnkonventionen finns 2.

11 Struktur Funktion för implementeringsstöd Samordningsfunktion Styrgrupp Samverkan

12 Öka barnkompetensen Kompetensutveckling Kartlägga nuläge och behov Riktad utbildning Nyanställda Informationsspridning Till organisationen & andra, handlingsplan i kortversion Till barn och unga Till föräldrar

Informationsspridning Till organisationen & andra,

13 Hur vet vi att det blir skillnad för barnen? Data om barn Information Art. 42 Utvärdering Överlevnad och utveckling hela barnet (Samverkan) Art. 6 Art. 2 Icke-diskriminering Delaktighet Art. 12 Art. 3 Barnets bästa Prioritering & ansvar Art. 4

14 Sammanfattningsvis från BK-AG Nu går vi in i nästa fas Vad behöver göras, vad behöver prioriteras? Hur ska det göras? Vem ska göra vad, arbetsgrupper, styrning, samordning mm?

Relevanta dokument

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets