Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Transkript

1 Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.. Åsa Stålhane, samordnare för landstinget Sörmlands barnrättuppdrag

2 Barns och ungas rätt till stöd som närstående skärptes i Hälso- och sjukvårdslagen 2010.

3 Vad säger hälso- och sjukvårdslagen 2g?

4 Barn och unga räknas som närstående om en person i deras omgivning har: Fysisk sjukdom/skada/funktionsnedsättning. Psykisk störning/sjukdom/funktionsnedsättning. Missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Eller om personen oväntat avlider.

5 -som-anhorig/barn-och-ungaberattar/barn-och-unga-berattar/

6 Vad säger Landstinget Sörmlands riktlinje? Landstinget Sörmland har en egen riktlinje som grundar sig på bland annat lagen och FN:s konvention om barnets rättigheter.

7 I hälso- och sjukvårdslagen definieras barn och unga som närstående, när någon förälder, eller annan vuxen som de bor tillsammans med, råkar ut för något allvarligt. Landstinget Sörmland har ett rättighetsperspektiv på situationer där barn och unga är närstående. Det innebär att vi har en bredare definition av vilka barn och unga som ska räknas som närstående, än vad lagen anger. Med barn och unga menas 0-18 år.

8 Arbetsgång Under 2010 tog en arbetsgrupp, på uppdrag av Landstingsstyrelsen, fram en riktlinje samt stödjande material för att underlätta för verksamheterna att omsätta den nya lagen till handlingsplaner och vardagsnära arbetssätt.

9 Landstinget Sörmlands breddade definition: Ett barn där någon nära dem lever med eller drabbats av: fysisk sjukdom/skada/funktionsnedsättning psykisk störning/sjukdom/funktionsnedsättning missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller om den närstående oväntat avlider Det är barnet och dess vårdnadshavare som har tolkningsföreträde om vem som för dem räknas som närstående.

10 Forskning visar att barn och unga som närstående ofta glöms bort. De faller mellan stolarna på grund av bristande rutiner och osäkerhet hos personalen. Särskilt vanligt är det i verksamheter som framförallt vårdar vuxna.

11 Gå från patientorienterad till familjeorienterad vård

12 Vad hade barn och unga fått för information råd och stöd

13 Citatutplock från focusgrupp gjorda 2013 utifrån den nya lagen 2010 som handlar om barns rätt till Information, råd och stöd till barn som är anhöriga. (förmedla råd från barnen genom citat från focusgrupperna barn som närstående ) Information: -det är bäst om den man känner berättar. Men om den inte tänker berätta måste någon annan som vet göra det. -jag har inte varit med, men man vill ju vara med och få veta, lära sig mer. -skulle gärna vilja vara med mer. Skulle gärna komma närmare så att jag får veta mer. Så att jag kan göra så att jag inte gör henne mer dålig. -Ibland kan det vara bra, men så blir det sämre när man inte får vara kvar eller så. Då blir man ledsen. Sen får man åka hem och då blir man ju glad. Råd -man förstår ju, fast man vill inte förstå. Jag frågar, fast jag är dåligt på att fråga. -när vill veta vad man hör om, utforska vad gör den sjukdomen för något speciellt? -man fantiserar ganska mycket. Man kanske döljer det man känner..

14 stöd -alltså typ om man kunde skriva till er om frågor och så. -Alltså ni kan säga Nu har vi det där och där. Då kan ni komma, för då blir det jätteroligt. Fast på ett trevligt sätt, fast då kan det låta som man tvingar en Öh kom på den dagen -Att man inte behöver tvinga någon att komma. Om man inte vill så vill man inte, om man vill så vill man. -Typ en hemsida som man kan gå in på. -jag tycker att man ska erbjuda barnen, ja hit kan du komma, ringa osv. -När jag varit i vården så har de varit jättebra för stunden, fast dom har inte tänkt längre. -Jag undrade varför min mamma var som hon var. Varför hon inte såg ut som alla andra, alla frågade mig om det. Så det hade varit bra om vården hade berättat!

15 Hur säkerställer vi att landstinget alla verksamheter arbetar efter lagen?

16 Vem ansvarar för vad? Chefens ansvar Förvaltning/divisionschef/hälsoval Skapar förutsättningar för och möjligheter till framtagande av handlingsplan och rutin i respektive verksamhet Barnets rätt som närstående tydliggörs i landstingets regelböcker och i kravprofiler för avtal med privata vårdgivare Följa upp att rutin finns i alla verksamheter Verksamhetschefer Rutin och handlingsplan tas fram Anställda görs delaktiga och har kännedom om rutin och handlingsplan Arbetet med barn som närstående fäljs upp i verksamhetsplan Särskilda aktiviteter och ansvarhets områden D-data I samråd med Råd som närstående bredd och kvalitetsäkra dokumentationsstöd i system cross FM enheten Strategiskt stöd

17 Information råd och stöd Vad innebär det?

18

19 Barn och unga får information, råd och stöd som närstående i enlighet med HSL 2g

20 Lättare att lyckas i svåra stunder Två verksamheter inom den palliativa vården har undersökt hur barnets rätt som närstående kan flätas in i det vardagsnära arbetet.

21 Det som visade sig verkligen fungera är ett arbetssätt där vi själva äger och deltar i hela processen fram till rutiner som passar i vår verksamhet

22 Vi lärde oss att tiden finns den behöver bara preoriteras.

23 Vi utvecklade ett vardagsnära arbetssätt

24

25 Vi vet att delaktiga barn mår bättre och bli friskare som vuxna Tack för mig!