FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA
|
|
- Per-Erik Lundgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA - Vad barn och ungdomar vill ha i kontakten med professionella Sandra Patel och Therese Eriksson
2 Maskrosbarns verksamhet Lägerverksamhet (sommar, höst, jul och påsk) - Uppföljning Stödgruppsverksamhet - 6 grupper/vecka Chatt 5 kvällar/vecka & hemsida Fredagsmys i sthlm, gbg & malmö Facebook & twitter Föreläsningar (professionella & elever) Opinionsbildande arbete
3 Maskrosbarns vision och mål Vision: Maskrosbarn verkar för att ge barn som växer upp med psykiskt sjuka och/eller missbrukande föräldrar förutsättningar att bryta sitt sociala arv, och växa upp till att bli välmående vuxna med meningsfulla relationer och en meningsfull sysselsättning. Mål: Maskrosbarn verkar för att barnen i målgruppen ska... - Få kunskap om sin situation och sina möjligheter - Skapa en egen identitet, skild från föräldrarnas och rollen i familjen - Skapa meningsfulla relationer - Forma sin egen framtid och vara en del av samhällslivet
4 Bakgrund Anhörig organisation - vårt uppdrag - föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget - får man inget veta - Intervjustudie med 50 ungdomar år från hela Sverige - Referensgrupp 16 ungdomar - Unik studie som lyfter barns röst
5 Vad ungdomar vill ha i mötet med professionella Bemötande Information & delaktighet Miljöns betydelse Mötet Konsekvenser av hemsituationen Barnets rättigheter
6 Bemötande & stöd - Ett varmt och medmänskligt intryck - var personlig - våga fråga - visa att du bryr dig - Verkligen lyssna genom att vara intresserad och fullständigt närvarande - Vara flexibel och kunna gå utanför ramarna - Ta på allvar och respektera - tid - anpassa språket - inget offer - tro på ungdomen
7 Information & delaktighet - Rak och tydlig information om: - vilket stöd som finns att få - vad jag har för rättigheter i mötet med dig - hur vår kontakt kommer att se ut - vilken tystnadsplikt/anmälningsplikt du har - förälderns sjukdom - Kontakten med ungdomen - regelbunden kontakt och information - information innan möten - uppföljning - ring direkt till ungdomen - sms, mailkontakt - Enkel utvärdering efter avslutad kontakt - Vad har varit bra/mindre bra? Vad kan göras bättre? Hur har kontakten fungerat?
8 Har någon vuxen berättat för dig om din förälders diagnos eller sjukdom? 80% Nej 2 g HSL; Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Det samma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med oväntat avlider. VS. Tystnadsplikt och Sekretess
9 Miljöns betydelse - Musik och ungdomstidningar i väntrummet - Hemmakänsla - Bjud på fika! - Ingen insyn i samtalsrummet - Alternativa platser för möte - Rum anpassat för mötet
10 Mötet Goda förutsättningar, tid och förberedelse Ta med en vuxen som stöd - För att skapa trygghet - Någon som man litar på - Att bli tagna på allvar Enskilda möten - Minskad oro och risk för negativa konsekvenser - Rädsla för att svika föräldern
11 Checklista för Socialtjänsten 50 ungdomars tips på hur NI kan tänka kring den fysiska miljön i mötet med barn och ungdomar. Hämtade från Maskrosbarns intervjustudie Frågar man inget - får man inget veta. Miljöns betydelse Någon form av musik i väntrummet (glad och peppande musik) Ungdomstidningar i väntrummet ( skönt att ha något att titta i när man sitter och väntar, minskar nervositeten ) Skön soffa och/eller fåtöljer i väntrummet och samtalsrum Hemmakänsla - Varma färger på väggar och möbler, filtar och ljus Bjud på fika! Viktigt att det inte går att se in i samtalsrummet Stressbollar (bra att ha om man har svårt att sitta still) Det ska vara lätt att ta sig till socialkontoret Erbjud att träffas på en annan plats än socialkontoret, t.ex. på ett fik Rum anpassat för mötet o Om ni är två personer sitt i ett litet rum, INTE i ett konferensrum För att skapa förtroendefu%a och ti%itsfu%a samtal med barn och ungdomar behövs anpassning i såväl miljön som i bemötandet.! 1
12 Bemötande Socialarbetaren som jag möter måste: Visa att hon/han bryr sig om mig och ge ett varmt och medmänskligt intryck o våga vara personlig (det betyder inte att du är oprofessionell eller privat) o gör något fast du inte måste, för att du bryr dig om mig. T.ex. skicka ett sms och fråga hur jag har det o våga fråga raka frågor om min situation och visa att du kan hantera svaret Verkligen LYSSNA genom att vara intresserad och fullständigt närvarande o ställ många följdfrågor o anteckna inte under samtalet (du och jag kanske kan anteckna tillsammans i slutet av mötet) o Ge tid till relationsbyggande med mig. Det kommer antagligen vara lättare för mig att berätta hur det är hemma och vad jag vill om jag känner att jag kan lita på dig Ta mig på allvar och visa respekt genom att: o prata MED mig och inte över mitt huvud o ge utrymme för mig att komma med egna förslag när det gäller frågor som rör mitt liv o anpassa språket efter ålder och mognad (inte använda svåra och komplicerade ord men inte heller prata med mig som om jag är 3 år) o se bakom min fasad och inte döma o inte säga eller lova saker som inte är möjliga att hålla o inte konfrontera mig inför mina föräldrar o gör mig inte till ett offer (det hjälper inte att du tycker synd om mig, försök att hjälpa mig istället) o tro på att det jag säger är sant, mina vårdnadshavare och jag kan ha olika syn och upplevelse av vår hemsituation. MIN subjektiva sanning är det som ska vara! viktigast för dig
13 Symptom & konsekvenser Symptom'och'konsekvenser'av'a1'barnen'lever'med'psykiskt'sjuka'och/eller'missbrukande' föräldrar:!barn!som!kommer!+ll!maskrosbarn!far!illa!av!sina!föräldrars!missbruk/psykiska!ohälsa,! vilket!kan!ta!sig!i!u=ryck!genom!följande!överlevnadsstrategier:!!! Utåtagerande:!Barnet!agerar!ut!sina!känslor!genom!aggression,!våld,!bråk!och!+dig! kriminalitet.!har!oda!eget!begynnande!missbruk!av!droger!eller!alkohol.!barnet!känner!sig! missuppfa=ad!av!vuxna.!! Introvert:!Barnet!har!vänt!alla!känslor!inåt!och!börjat!självskada,!kontrollera!mat!eller!straffa! sig!själv!på!olika!sä=!för!a=!reducera!sin!ångest.!beteendet!blir!e=!beroende.!barnet!har! självmordstankar!som!kan!leda!+ll!självmordsförsök.!barnet!har!extremt!låg!självkänsla!och! känner!självförakt.!! PrestaBonsinriktad:!Barnet!har!inga!problem!på!ytan;!skolan!fungerar!och!vänskapsrela+oner! verkar!sunda!på!utsidan.!barnet!tror!inte!a=!hans/hennes!problem!är!allvarliga!nog!eller!a=! han/hon!är!värd!a=!få!hjälp.!barnet!pratar!därför!aldrig!om!problemen!utan!håller!dem! inombords.!hela!livet!hänger!på!a=!vara!duk+g!och!prestera,!som!en!ångestreducerande! strategi!som!också!ger!kontroll!över!+llvaron.!! = Mycket stor risk för egen psykisk ohälsa eller missbruk i vuxen ålder.
14 Barnets rättigheter Brist på kunskap FN dag i skolan Har man några rättigheter om man inte vet om dem? U: Bagkonventionen? I: Barnkonventionen. U: Jaha. Nej, ingenting. U: Barn...vad då? I: Mm, bra, tack. U: Ja varsågod. Inget...Är det en organisation?
15 Utveckling av insatser Goda exempel Intervjustudie om insatser Coachprogram Utvecklingstjänst
16 Ceremoni
Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn
Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merBarn i utsatta livssituationer
Barn i utsatta livssituationer Vilka är det vi möter och hur Kan vi förstå dem bättre? Linn Englund Schema för dagen Om Maskrosbarn Att leva med en sjuk förälder hur blir det för barnen? Barns konsekvenser
Läs merMaskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk
Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk Medverkande Therése Eriksson - grundare och utvecklingschef Maskrosbarn Maskrosbarns vision Maskrosbarn verkar för att ge ungdomar som växer upp med
Läs merUngas möte med socialtjänsten
Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta
Läs merAtt barn- och ungdomsanpassa den fysiska miljön
Att barn- och ungdomsanpassa den fysiska miljön Kanske en fåtölj eller nåt att sitta i och så här, och sedan att det var litet annan rolig tapet eller någonting så att det blev litet mer hemmakänsla. Så
Läs merMaskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn
Maskrosbarn & socialtjänsten Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn 2 Linda 16 år Bidragsfinansierad verksamhet Lägerverksamhet Lokal verksamhet i Stockholm Opinionsbildande arbete Internetstöd
Läs merUngas delaktighet i socialtjänsten. Maskrosbarn
Ungas delaktighet i socialtjänsten Maskrosbarn Barnrättsorganisationen Maskrosbarn Organisationen 13 års arbete med stöd till målgruppen, 13-19 år Föräldrar som har missbruk eller psykisk ohälsa 23 anställda
Läs merHälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs mer1 januari (HSL 2 g )
1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merFråga man inget - får man inget veta
Fråga man inget - får man inget veta En kvalitativ och kvantitativ intervjustudie med 50 ungdomar De måste sluta tänka på allt med ekonomi och pengar och tänka på vad som är bäst för barnet. Det spelar
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merFrågar man inget - får man inget veta
Frågar man inget - får man inget veta - En kvalitativ och kvantitativ intervjustudie med 50 ungdomar De måste sluta tänka på allt med ekonomi och pengar och tänka på vad som är bäst för barnet. Det spelar
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merHandledningsmaterial för skolpersonal
Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merBarn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Läs merMålgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en
4 Målgrupp Barn 7-18 år men en Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en Sjukdom/en allvarlig fysisk el psykisk sjukdom, ett missbruk, en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, en
Läs merBrännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merNär barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merS.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?
? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år
Läs merPernilla Krusberg. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder
Läs merVad säger lagen? projekt När barn är anhöriga
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merBarn som anhöriga - pyramiden
Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett
Läs merLandstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.
Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.. Åsa Stålhane, samordnare för landstinget Sörmlands barnrättuppdrag Barns och ungas rätt till stöd som närstående skärptes
Läs merBarnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.
Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna
Läs merVägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne
Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne Kommunförbundet Skåne Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne Kommunförbundet Skåne Version 1.1 April 2019 Inledning Denna vägledning
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merBarnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Läs merRiktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL
Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL 2015-2018 LS-LED15-0349 (kopplad till Anvisning LS-LED15-0349) 1 Innehållsförteckning
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merNärståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merMetoder för stöd till barn som anhöriga
Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merPolicydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården
1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merHalmstad 22 maj
Halmstad 22 maj 2012 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Ture och Tora Bild på rättspykhuset Bild på Ture i korridoren Bild på Ture i i rummet Bild på Ture tar kaffe Mäta och förbättra
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merFråga hur vi mår, inte hur det går.
Fråga hur vi mår, inte hur det går. En rapport om elevers och skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att trygga betyg och psykisk hälsa. Förord Förord Alldeles för många barn
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETS ANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merAnhörigstöd - Barn som anhörig
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...
Läs merTrasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget www.landstingetsormland.se Det var en gång fyra kompisar som inte mådde så bra.
Läs mer/ ungdom Maskrosbarn. Jag behöver någon som finns där, lyssnar och förstår. Jag behöver få känna mig älskad, behövd och värdefull!
Maskrosbarn sår frön tidigt att det inte är ens fel och får en till slut att inse det. Ledarna puschar för att man ska ha sitt eget liv och inte ta ansvar för sina föräldrar. / ungdom Maskrosbarn Jag behöver
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merAtt undervisa om socialtjänsten
Modul Att undervisa om socialtjänsten Modul: Att undervisa om socialjänsten www.sollentuna.se Att undervisa om socialtjänsten Mål Att de som deltar i arbetet enligt modulen får kunskap som utvecklar sin
Läs merAtt undervisa om socialtjänsten
Modul Att undervisa om socialtjänsten Modul: Att undervisa om socialjänsten www.sollentuna.se Att undervisa om socialtjänsten Mål Att de som deltar i arbetet enligt modulen får kunskap som utvecklar sin
Läs merAllians att arbeta mot ett gemensamt mål
Allians att arbeta mot ett gemensamt mål Bekräfta Var ärlig Var konkret Be om lov att t prata om känsliga ämnen Våga stå kvar vid planering Normalisera Fråga vad ungdomen gillar & är bra på Visa intresse
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merBarns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28
Läs merLÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning
LÄTTLÄST SVENSKA Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning Ett samhälle för alla Politiker i Uppsala kommun har bestämt en plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merInledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Läs merDET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merGöteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd
Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merAtt ha. God man. eller. Förvaltare
Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man
Läs merHur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Läs mer