Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011"

Maj-Britt Hedlund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september

2 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2

3 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 1 All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Artikel 4 9 Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Artikel 3.1, 4 Prövning av barnets bästa, Barnkonsekvensanalyser 3

4 Princip 2 Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Artikel 19 4

5 Princip 3 Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Artikel 12 5

6 Princip 4 Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Artikel 42 6

7 Princip 5 Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap Artikel 42, 18.2,

8 Princip 6 Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter Artikel 4, 42 8

9 Princip 7 Aktörer inom olika verksamheter ska stärka barnets rättigheter genom samverkan Artikel 6, 19 9

10 Princip 8 Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn Artikel 2 10

11 Den nationella strategin inom regering/myndigheter Barnkonventionen ska vara ett aktivt instrument och genomsyra allt beslutsfattande i regeringskansliet Barnkonsekvensanalyser ska göras vid statliga beslut Barnperspektivet ska i lämplig omfattning finnas med i utredningsdirektiv Barnkonventionen ska tas upp i utbildningar för berörda yrkesgrupper Statligt anställd personal ska erbjudas fortbildning Barnstatistiken ska utvecklas

12 Den nationella strategin inom kommuner/landsting Kommuner och landsting bör erbjuda sin personal fortbildning. Kommuner och landsting bör inrätta system för att bevaka hur barnens bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnkonventionen bör på olika sätt tas upp i utbildningar för de yrkesgrupper som skall arbeta med barn.

13 Forskningscirkel Landstinget Dalarna Landstinget Sörmland Landstinget Jönköping Landstinget Värmland Karlskoga/Degerfors kommun 13

14 Bakgrund Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Barnkonsekvensanalys som examinationsuppgift 14

15 Studenternas synpunkter Formulera en tydlig fråga. Vem ska ha uppdraget att göra en bka, den som arbetar med frågan eller någon som kommer utifrån? Skulle det kunna finnas en vägledande bka som man kan komplettera med när det gäller det enskilda barnet? Det borde finnas en svensk barnrättskommitté som stöd. 15

16 forts. Varje kommun borde ha en barnrättskommitté. Det är en politiskt fråga, prioriteringar. På strukturell nivå för att komma bort från godtycklighet. Det är en fråga om prioriteringar det finns alltid medel till att höja politikernas löner. 16

17 Forskning Det behövs experthjälp för att veta vilken forskning som finns inom ett visst område. Hur ska forskning tolkas? Det kan finnas motsägelsefull forskning vilken ska man välja? Universitetsbibliotekens uppgift borde vara att ställa upp i forskningsfrågesammanhang. Ökat samarbete med universiteten. 17

18 Lagar och praxis Hur gör man en bka när erfarenhet från lagar och praxis saknas? 18

19 Konventionen Konventionen är vag och bred frustrerande. Att arbeta med grundprinciperna är ok men att själv välja vilka andra artiklar som ska övervägas ger möjlighet för godtycke. Konventionen själv räcker inte. 19

20 Etiska frågor Samtal med barn! Hur ska tolkningar göras? Vem har tolkningsföreträde? Hur ska tolkningen dokumenteras? Svårt att distansera sig om man är engagerad i en fråga mänskliga faktorn. På strukturell nivå hamnar barnet mellan stolarna. 20

21 Fördelar Bka ger barn en mer framträdande roll i samhället på sikt. Tvingar vuxna att tänka på en grupp som inte får synas idag. Bra att intervjua barnen så att man inte bara tror. Ger bättre underbyggda beslut långsiktighet. När det är ett nytt område måste man sätta sig in i frågan på ett annat sätt. 21

22 Nackdelar Det tar tid att göra en bka. Det finns ingen tid och inga resurser ändå har vi förbundit oss att göra bka. 22

23 Formen Vissa delar i bka:n kan vara mer färdiga för en vägledande bka. Man kan inte pröva det enskilda barnets bästa i alla frågor Sidas bistånd är ett sådant exempel. Kan det få finnas olika typer av bka. Processfrågor hur kan vi tänka kring den här frågan? 23

24 Prata med barn Intressant och svårt mer nervöst än de andra intervjupersonerna. Hon fick mig att se bortom mina egna övertygelser. Det ger många barns perspektiv. Barn är väldigt kompetenta och använder språket på ett förvånande sätt. Svårt att prata med små barn. 24

25 Perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet 25

26 Trafikverket Barnet Förälder Pedagog Fig. 1.2

27 Pedagoger Trafikverket Barnet Barnet Förälder Fig. 1.3

28 Elizabeth Englundh 28

29 Överenskommelsen i handslaget i tre etapper 1 Kartläggning Klar januari Handlingsplan Klar september Genomförande Till 30 november 2013 Utmaningar Att samtliga kommuner och landsting fattat beslut om att genomföra konventionen i sina verksamheter Öka kunskaperna om innehållet i konventionen Skapa förutsättningar för tillämpning av rättigheterna 29

30 Resultat Implementering Strukturer, tydliga beslut, administrativa rutiner, samordning och tydlighet från nationell nivå, uppföljning, spridning av goda exempel Kunskapsutveckling Utbildning, information, metodstöd, sprida material, indikatorer 30

31 SKL:s handlingsplan Övergripande insatser Fördjupningsområden 31

32 Övergripande insatser Kommunikationsinsatser Regionala konferenser Kompetensutveckling Vägledning Spridning av informationsmaterial 32

33 Fördjupningsområden Kunskapsspridning till barn och unga om deras rättigheter Fördjupade insatser mot kränkande behandling Dialog med barn Våld mot barn 33

34 Kunskap Ja, då måste man ju känna till alltihop om man ska kunna föra ut den i verksamheten. / / Nu tror ju jag, som jag har sagt, att vi gör mycket av det här för att vi är så barninriktade och är så medvetna om barns villkor och rättigheter. / / Jag tror ju att de flesta av oss kan det här i princip, men inte i grunden. Förvaltningschef

Relevanta dokument

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets