Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

Transkript

1 Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

2 Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden? Barnkonventionen lag 2020 Varför och hur jobbar vi med barn och ungas egna perspektiv BKA Masthuggskajen analys och genomförande

3 Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell

4 BKA Frågor för hela processen: Hur har ni samlat in och tagit hänsyn till barn och ungas synpunkter och erfarenheter?

5 BKA Sammanhållen stad barriärer, kopplingar och samband, variation, rörelsemönster och mobilitet, segregation, trygghet

6 BKA Samspel platser för möten: lek, lärande, rekreation, kultur, idrott, geografisk rörlighet, stråk, trygghet

7 7 BKA Vardagsliv tillgänglighet till: service, skola, förskola, fritid, kultur, kollektivtrafik, platser för lek och rekreation, rörelsefrihet, delaktighet, trygghet, jämställdhet

8 8 BKA Identitet boende och bebyggelsemiljö, förankring, kulturarv/-miljö, variation, tillhörighet, medskapande, kontinuitet, trygghet

9 9 BKA Hälsa och säkerhet trafiksäkerhet, aktivt liv, kunna gå och cykla, grönska och rekreation, ljus, luft, buller, mikroklimat, trygghet

10 Analys en process, inte en aktivitet Ett förhållningssätt som ska finnas med genom hela processen

11 Kan säkerställa att barnperspektivet är en av utgångspunkterna för planeringen INVENTERING Hur fungerar platsen idag för barn och unga? Vilka kvaliteter finns? Vilka brister? Vad vet vi? Vad behöver vi ta reda på? Vem ska vi fråga? Hur ska vi inhämta barns och ungas synpunkter? ÅTGÄRDER Vilka brister ska åtgärdas? Vilka kvaliteter ska uppnås? Vem ansvarar? KONSEKVENSER Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som kom fram under inventeringen? Vilka avvägningar och ställningstaganden har gjorts under projektets gång? Är förslaget ett steg mot en barnvänligare stad? ÅTERKOPPLING OCH UTVÄRDERING

12 12 SKA och BKA i GEM Sociala komplexitetsnivåer Social komplexitetsnivå 1 Planen eller planområdet innehåller mindre samhällsfunktion och endast enstaka eller inga bostäder (eller mindre ändring av befintlig plan). Innehåller inga målkonflikter. Social komplexitetsnivå 2 Planen eller planområdet innehåller vissa samhällsfunktioner och/eller ett mindre antal bostäder. Innehåller vissa målkonflikter. Social komplexitetsnivå 3 Planen eller planområdet innehåller samhällsfunktioner och/eller ett stort antal bostäder, eller innehåller tydliga målkonflikter. Social komplexitetsnivå 4 Planen eller planområdet innehåller betydande samhällsfunktioner och/eller ett stort antal bostäder, eller innehåller tydliga målkonflikter samt är av stor betydelse för hela staden och/eller regionen.

13 Får barnen plats i framtidens städer? Barn och unga rör sig mindre Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar Skolgårdarna krymper Bostadsgårdar krymper Parkerna krymper Sverige gått från bäst till sämst i klassen? FN:s konvention för barns rättigheter blir svensk lag 2020

14 Barnkonventionen blir svensk lag 2020 Fyra grundprinciper i konventionen Artikel 2 Barnets rätt att inte diskrimineras Artikel 3 Bedöma och beakta barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att göra sin röst hörd Artikel 31 Barns rätt till lek, vila och fritid

15 Barnkonventionen blir svensk lag 2020 Vad får det för betydelse? Barnombudsmannen: Barn ses som rättighetsbärare Stärkt ställning för barnets rättigheter i lagstiftningen Vägledning och ett pedagogiskt verktyg Stor betydelse för barn i utsatta situationen Barnkonventionen lag i Norge sedan 2003 Barnkonventionen ska ha företräde vid konflikt med andra lagar. Barnkonventionen används som ett politiskt redskap, 54 artiklar Blir allt fler domar som ger vägledning. Barnrättsperspektivet har fått ett större utrymme, i bland annat plan- och bygglagen.

16 Barnperspektiv, barns perspektiv och barnrättsperspektiv Barnperspektiv Att som vuxen se till barns bästa ett specifikt vuxenperspektiv på barn. Barns perspektiv Att försöka se och förstå något ur barns synvinkel. Barnrättsperspektiv Att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder och beslut som rör barn.

17 Varför ska vi arbeta med barn och ungas perspektiv i planering? Barn och unga har kunskap om sin närmiljö det bidrar till bättre beslutsunderlag. Möjlighet att delta stärker tron på att det går att påverka. Barn och unga känner ansvar och stolthet över den miljö som de varit med och påverkat. Kunskap om arkitektur och stadsplanering fördjupar kunskap om hur samhället fungerar, och vi får bättre beställare Ömsesidigt lärande

18 Barnkonsekvensanalys Masthuggskajen ett exempel på BKA från detaljplan till genomförande

19 Barnkonsekvensanalys Masthuggskajen 19

20 Matris in här!

21 Flera dialoger har genomförts

22

23 Masthuggskajen Masthamnsgatan Bostäder Kontor Handel Förskola Skola Hotell Parkering - cirka lägenheter kvm kvm avdelningar med 0,4 barn/lgh - (F 3 istället för 270 lgh) rum platser 23

24 Ungas eget perspektiv på Masthamnsgatan En del av genomförandestudien för detaljplanen där ett specifikt uppdrag är att: Masthamnsgatan ska utformas till ett lek- och aktivitetsstråk i en medskapande designprocess med barn och unga. Första steg med äldre barn, även yngre barn ska delta framöver.

25 Workshops De unga tolkar vad ett lek- och aktivitetsstråk kan vara utifrån hur det ska kännas att vistas på platsen och vilka som ska kunna vistas där Resultatet av arbetet blir ett underlag till det gestaltningsförslag som arbetas fram.

26 TOP TEN-RESULTAT

27 Reflektioner och tidig slutsats fördjupad BKA Det går att ta vidare BKA från detaljplan till genomförande, men trots ansvarsfördelning krävs ytterligare samverkan och tid. Vem ansvarar för helheten och uppföljning när flera olika förvaltningar är inblandade? Fortsättning följer ett kontinuerligt barn- och ungaperspektiv genom processen för framtagandet av allmän plats.

28 Hållbar stad öppen för världen TACK!