Dnr Mbn KON Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämndens ärenden

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Miljö-och bygglovsnämnden Dnr Mbn KON Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämndens ärenden Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till miljö- och bygglovsnämnden 1. Miljö- och bygglovsnämnden godkänner försöket med barnperspektivanalys 2. Miljö- och bygglovsnämnden godkänner förvaltningens förslag till fortsatt arbete Ärendet i korthet Bygg- och miljöförvaltningen har fått i uppdrag av miljö- och bygglovsnämnden att införa ett barnperspektiv i handläggningen. Under 2012 och 2013 har förvaltningen nu genomfört ett försök att anlägga ett barnperspektiv i en begränsad mängd ärenden. Här redovisas utfallet av försöket och slutsatser av detta. Förvaltningen föreslår att barnperspektivet tillvaratas genom diskussioner inom avdelningen, utbildning av medarbetare, deltagande i barnhearing och genom goda kunskaper i barnrättsfrågor i den lagstiftning som förvaltningen arbetar med. Handlingar 1. Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Checklista för barnperspektivet, daterad Tolkningar av Barnkonventionens fyra huvudprinciper, daterad Bakgrund Miljö- och bygglovsnämnden beslutade i oktober 2011 att ge bygg- och miljöförvaltningen i uppdrag att utreda hur nämnden ska föra in ett barnperspektiv i nämndens beslutsärenden. Efter en utredning (Dnr Mbn KON) föreslog förvaltningen att en barnkonsekvensanalys skulle göras inför alla beslutsärenden i nämnden för att alla handläggare skulle få in ett barnperspektiv samt för att se i vilka typer av ärenden som ett barnperspektiv var relevant. En barnchecklista togs fram som hjälpmedel. Miljö- och bygglovsnämnden antog förslaget Här presenteras nu utvärderingen av försöket och förslag till fortsatt arbete. tmp Bygg-och miljöförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5,10 tr Miljö och bygglov Postadress: JÄRFÄLLA Giovanna Sanchez Telefon växel: Telefon: E-post: miljo.bygglovsnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (7) Skillnader mellan barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv Nämndens uppdrag avser att arbeta med ett barnperspektiv men här finns flera begrepp som har olika betydelse: Barnperspektivet skrivet som ett ord sätter fokus på ett perspektiv som syftar till att tillvarata barnens villkor dvs att vuxna tillvaratar barns intressen och verkar för barnens bästa. Barnrättsperspektiv, innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har och att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn². Barnrättsperspektiv bör tillämpas framförallt med avseende på Barnkonventionen. Barnkonventionen är mänskliga rättigheter och inte samma sak som att arbeta med barn. 1 Barnets perspektiv sett som två ord blir istället att anlägga ett perspektiv eller fånga en kultur som är barnets ². Det åstadkommer man genom att fråga barnet. Försöket har omfattat framför allt barnperspektiv och barnets perspektiv. Analys Förvaltningen valde att på försök anlägga ett barnperspektiv i ett urval av ärenden, och valde då ärenden där beslut inte fattas på delegation utan av nämndens ledamöter. Avsikten var att försöket skulle omfatta en lagom stor mängd ärenden och samtidigt täcka nämndens olika ärendetyper. I varje ärende användes en checklista med följande frågor: 1. Kommer beslutet att beröra barn, nu eller i framtiden? 2. Innebär beslutet att barnens bästa beaktas? 3. Har barn fått uttrycka sin mening? 4. Vilka synpunkter/intressen har barn haft? En samordningsansvarig inom avdelningen har haft till uppgift att hjälpa varje handläggare att svara på frågorna. Ibland har barns åsikter i ärendena inhämtats via kommunens barnombudsman. Från oktober 2012 till juni 2013 användes checklistan i 22 miljö- och bygglovsärenden med följande resultat: I 11 av ärendena bedömer handläggaren att barn inte kommer att beröras av beslutet. I 6 ärenden är bedömningen att barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet. I 5 ärenden har barn tillfrågats direkt och indirekt genom barnombudsmannen. 1 www. Skl.se/Testa dina kunskaper/hämtad Barnkonsekvensanalys, barn och unga i fokus 1.0, Göteborgs Stad, oktober 2011

3 (7) Den påverkan på barn som ärendena bedöms ha är bland annat följande: Vid nyproduktion av flerbostadshus påverkas barn av byggnadernas utformning, läge, nivåskillnader på fastigheten, trafiksäkerhet mm. Vid yttrande över detaljplan påverkas barn av byggnaders tänkta placering inom planområdet, utrymme för förskolor, trafiksituation mm Vid tillståndsgivning till gokartbana påverkas barn dels av buller från verksamheten, dels av möjligheten att få syssla med karting. Barnen själva har haft följande synpunkter: Bra med en mobilmast som ger bättre mobiltäckning. Bra att en skräpig tomt blir städad så den blir fin. Vill kunna ha synpunkter om hus och lekplatser i tidiga planeringsskeden Överväganden Nämndens beslut styrs till stor del av lagstiftning och lagen beskriver vilka överväganden som ska göras och vilka faktorer som kan vägas in. Det är därför invecklat att införa barnperspektivet och försöket visar att besluten inte i något fall har förändrats som en följd av det nytillförda perspektivet. Detta innebär inte att de olika barnperspektiven lämnas obeaktade, tvärtom innehåller både Miljöbalken, Livsmedelslagen och Plan- och bygglagen krav som ska skydda barn och tillvarata barns rättigheter. Många bestämmelser avser att skydda människors hälsa oavsett ålder och att skydda miljön till gagn för alla. Bestämmelser rörande tillgänglighet är också avsedda att tillgodose behov och rättigheter för alla åldrar. Med detta sagt finns det nog ändå utrymme för att utveckla barnperspektivet i nämndens arbete. En komplikation är att analysen visat sig svår att genomföra utan djupare kunskaper i såväl barnperspektiv som barnrättsperspektiv. Det visade sig tydligt att handläggarna gjorde olika bedömningar i sina respektive ärenden, trots stöd från samordningsansvarig och att våra slutsatser ändrades över tid eftersom vi fick ökade kunskaper. I de ärenden då barn tillfrågades visade det sig att barn hade synpunkter som en vuxen inte självklart kommer att tänka på och barnen visade också ett stort intresse för att delta i miljö- och bygglovsfrågor. I yttranden över detaljplaner finns vissa möjligheter att framföra synpunkter kopplade till barnperspektiv och barnrättsperspektiv eftersom utformning av miljön inom planområdet påverkar barn. Visserligen har arbetet med barnchecklistan inte påverkat ärendenas utgång, men det har troligen bidragit till större förståelse och hänsyn till barns åsikter från oss vuxna. För att nå syftet med barnperspektivet måste handläggarna tänka i nya banor och lämna det inrotade tankesättet, det vill säga inte låta ett vuxenperspektiv dominera. Att faktiskt fråga barn om deras åsikter gör förvaltningen sällan. Barn vet inte alltid sitt eget bästa, men det gör inte heller den vuxne. Ändå får den vuxne uttrycka sina synpunkter, medan barn har betydligt sämre möjlighet att göra det i många

4 (7) sammanhang 2. Undre försöket har barn tillfrågats vilket har gett nya perspektiv på vissa frågor. Att arbeta med en checklista i enskilda ärenden är enligt avdelningens bedömning inte det mest effektiva sättet att integrera barnperspektivet i handläggningen. Vi föreslår därför ett annat arbetssätt fortsättningsvis. Ekonomiska konsekvenser Att genomföra försöket har tagit ca 95 timmar i anspråk vilket motsvarar en kostnad om ca kr. Att genomföra fortsatt arbete i enligt med lämnat förslag skulle innebära en kostnad i form av nedlagd tid om ca kr per år. Slutsatser Bygg- och miljöförvaltningen föreslår att ett fortsatt arbete med barnkonsekvensanalys inte sker i enskilda ärenden utan i ett mer sammanhållet arbete på följande sätt: Barnperspektivet, d.v.s. att tillvarata barns villkor och verka för barns bästa Vår påverkan belyses genom tematiska diskussioner kring vår handläggning, vilka perspektiv som redan är tillgodosedda i vår myndighetsutövning och vad som ytterligare kan tillföras Vi ser till att ha tillräcklig kunskap om vad barnperspektiv innebär För vissa ärendetyper t.ex. arbete med detaljplaner förs diskussioner kring hur barns villkor tillvaratas i planeringsarbetet Vi välkomnar om kommunstyrelseförvaltningen väljer att införa ett barnperspektiv i plan- och exploateringsarbetet. Barnets perspektiv, d.v.s. att barn ska tillfrågas Vi medverkar i den barnhearing som regelbundet ordnas i kommunen. Därmed får vi information om barns åsikter och kan använda den i handläggningen. Vi har löpande kontakt med barnombudsmannen för att inhämta barns åsikter i frågor inom nämndens ansvarsområde Barnrättsperspektivet, d.v.s. mänskliga rättigheter för barn Vi ser till att vi har goda kunskaper om de barnrättsliga krav som finns i lagstiftningar som vi arbetar efter (Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Tobakslagen, Strålskyddslagen och Livsmedelslagen). Framför allt rör detta beaktande av känsliga grupp, dit barn räknas, samt tillgänglighets- och säkerhetsfrågor. Utbildning För att kunna arbeta med ovanstående krävs utbildning för handläggare, chefer och nämndledamöter i både barnkonventionen och barnperspektivfrågor. 2 Barnkonsekvensanalys, barn och unga i fokus 1.0, Göteborgs Stad, oktober 2011

5 (7) Fortsatt arbete Arbetet med barnrättsperspektivet har bara börjat och eftersom vi är långt ifrån framme behöver metoderna utvecklas efter behov. Uppföljning Arbetet redovisas årligen till exempel i årsredovisningen. Frågeställningarna framtagna av E. Englund (se bilaga 2) skulle kunna användas som ett hjälpmedel i det fortsatta arbetet. Karin Seleborg Miljö- och bygglovschef Giovanna Sanchez Samordningsansvarig för barnrättsperspektiv Expedieras Akten Järfällas barnombud, Carin Hallstedt Kommunstyrelsen

6 (7) BARNCHECKLISTA Bilaga 1. Barnchecklista för miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun ska upprättas vid beredning av alla beslutsärenden som går till nämnden. Handläggare Dnr Mbn xxx Ärenderubrik 1. Kommer beslutet att beröra barn nu eller i framtiden? Ja Nej Barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet. På vilket sätt? Om Ja fortsätt med fråga 2, 3 och ev. 4. Det är viktigt att även svara på På vilket sätt/varför inte? för att nämnden lättare ska kunna fatta beslut. 2. Innebär beslutet att barns bästa beaktas? Ja Nej På vilket sätt/varför inte? 3. Har barn fått uttrycka sin mening? Ja Nej På vilket sätt/varför inte? 4. Vilka synpunkter/intressen har barn haft? 5. Analys/slutsats: Analysen överförs till tjänsteskrivelsen efter rubriken Ärendet i korthet Mer information om barnkonventionen: Kopia till Dnr Mbn KON

7 (7) Bilaga 2 Tolkningar av Barnkonventionens fyra huvudprinciper 3 Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Hur möter vi barn i olika åldrar? Hur möter vi pojkar och flickor? Vilken kompetens har vi att möta och respektera barn? På vilka kunskapsgrund om respekt och icke-diskriminering väljer vi arbetsmetoder? Vilka data rörande barn och barns livsvillkor samlar vi på min arbetsplats? Hur vet vi att barn inte diskrimineras i vår verksamhet på grund av t.ex. bostadsort, sociala faktorer, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, föräldrars ställning? Artikel 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftade organ. Hur och när diskuterar vi barnets bästa? Hur diskuterar vi barnets bästa i vår verksamhetsplanering? Vad säger den lagstiftning som styr vår verksamhet om barnets bästa? Hur tungt får barnets bästa väga i beslut? Hur bestäms vilka kompenserande åtgärder vi beslutar om i de fall barnets bästa inte kan komma i främsta rummet? Artikel 6. Varje barn har rätt till liv, att överleva och att utvecklas. Hur arbetar vi med varje barns rätt till utveckling i fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social bemärkelse? Vilka behöver vi samverka med för att det ska bli bra för alla barn? Hur ser vår verksamhet ut? Är den formad utifrån barnets bästa? Hur hanterar vi vår skyldighet att anmäla misstanke om att barn far illa? Artikel 12. Barnet har rätt att uttrycka sinas mening i alla frågor som rör det. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. När tror vi att barn kan bilda åsikter? Vilka metoder för barn delaktighet använder vi i vår verksamhet? Vilken möjlighet har barn att fritt uttrycka sina åsikter i vår verksamhet? Vilken betydelse tillmäter vi barnets åsikter? Hur får barn information av oss i frågor som rör deras liv? Kan det finnas tillfällen när barn inte ska/bör höras? Vad säger lagstiftningen som styr vår verksamhet om barnets rätt till inflytande? Vad står i våra andra styrdokument? På vilken kunskapsgrund bedömer vi barnets möjlighet till deltagande och inflytande? 3 (E. Englund och Sveriges Kommuner och Landstinget Sörmland, Kortlek om barnets rättigheter)