Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola

Transkript

1 Barnombudsmannen i Uppsala Drottninggatan Uppsala boiu@boiu.se Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola Se först filmen om barnets rättigheter på boiu.se/kommunutbildning. Gör sedan den inledande övningen och därefter diskussionsfrågorna. Total tidsåtgång cirka 30 minuter. Det finns även fördjupningsfrågor för extra intresserade arbetsgrupper Vid frågor, eller om ni vill att BOiU kommer och pratar med er om barnets rättigheter, kontakta boiu@boiu.se Inledande övning (5 minuter) Dela upp er i bikupor 2-3 personer. Fundera på en händelse i din barndom då du blev orättvist behandlad av vuxna. Dela med er av era erfarenheter. Hur gammal var du? Vad hände, vad kände du? Diskutera om det finns något ni kan lära av hur ni behandlades då som är relevant för er verksamhet idag. Diskussion (15-20 minuter) Syftet är att ta reda på hur verksamheten säkerställer: Att det finns kunskap om barnets rättigheter. Att de beslut som tas är grundade i barnrätt. Att skydd och stöd kring barn fungerar. Att barns och ungas röster hörs och påverkar. Diskussionsfrågor 1. Hur informerar vi olika målgrupper (barn, föräldrar, andra vuxna, olika yrkeskategorier) om att barn har egna rättigheter? 2. Hur diskuteras barnets bästa i verksamhetsplaneringen? 3. Hur hanterar vi skyldigheten att orosanmäla misstanke om barn som far illa? 4. Vilka metoder för barns delaktighet används i verksamheten? 5. Hur får vi syn på våra egna fördomar och attityder? Hur arbetar vi med dem? Tillämpningsnycklar om barnets rättigheter från SKL BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den hjälp de behöver och att alla barn och unga ska kunna påverka sin vardag och samhället. Detta gör vi genom att ge stöd och råd, informera, påverka och stärka barns och ungas röster. Vi är en ideell förening som funnits sedan 1988.

2 SKL Sveriges kommuner och landsting erbjuder stöd i arbetet med barnets rättigheter. (sök på SKL och barnets rättigheter). De har bland anna alt ut dessa tillämpningsnycklar med utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter, de tolkningar som FN-kommittén för barnets rättigheter gjort och aktuell forskning. Nycklarna är framtagna i samverkan mellan SKL och Barnrättskonsulterna, och processade bland medarbetare i kommuner, landsting och regioner. Tanken är att underlätta för den som vill få en bild av sitt eget arbete med barnrätten. Nycklarna utgör inte en fullständig tillämpningskarta utan tar upp några exempel för varje område. Förskola och skola Det finns strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten (artikel 19). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare. Varje barn har fått kunskap om sina rättigheter, anpassat till sin ålder och mognad (artikel 42). Barnens vårdnadshavare har fått kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär för vårdnadshavarna (artikel 42). Skolan har ett fungerande system för att få kännedom om barnens närvaro/frånvaro (artikel 2). Det finns strukturer för att främja barnens närvaro (artikel 28.1 [e]). Strukturerna är kända av alla medarbetare. Det finns former för barnets delaktighet (artikel 12). Det pågår ett arbete med att ta reda på barnets synpunkter (artikel 12). Flickor och pojkar behandlas likvärdigt (artikel 2).

3 Fördjupningsfrågor Det går förstås att plocka ut de frågor som känns extra aktuella för verksamheten just nu. 1. Finns det något i vår organisation som kan få diskriminerande konsekvenser för något barn? 2. Hur får vi syn på våra egna fördomar och attityder? Hur arbetar vi med dem? 3. Hur fungerar vår verksamhet för personer med funktionsnedsättning? Barn? Föräldrar? Känner vi till vilka funktionsvariationer vi möter (t ex dolda funktionsnedsättningar utan diagnos) 4. Behandlar vi pojkar och flickor jämlikt? 5. Hur fungerar vårt förhållningsätt mot rasism i praktiken? 6. Hur förhåller vi oss till HBTQ-personer? 7. Hur förhåller vi oss till barn i ekonomiskt utsatta situationer? 8. Hur samarbetar vi på bästa sätt med barnets vårdnadshavare för att barnet inte ska diskrimineras? 9. Hur arbetar vi för att stötta i ekonomisk utsatthet? Finns till exempel en helt avgiftsfri skola? Ingen egen frukt till mellanmål, inga respengar till utflykter, ingen matsäck till utflykter, inga julklappsbyten. 10. Hur arbetar skolorna med kränkningar och diskriminering? Vilka synpunkter har barnen på det arbetet? 11. Finns aktuella planer och program på samtliga skolor? Har skolpersonal fått utbildning i diskrimineringsfrågor? 1. När diskuterar vi barnets bästa? 2. På vilken kunskapsgrund gör vi bedömningar av barnets bästa? 3. Hur kommer vi fram till vad som är barnets bästa? 4. Hur dokumenteras beslutsprocessen kring prövningen av barnets bästa? 5. Hur diskuteras barnets bästa vid ekonomiska prioriteringar? 6. Hur tungt får barnets bästa väga i beslut? 7. Hur bestäms vilka kompenserande åtgärder som ska sättas in i de fall barnets bästa inte kan komma främst? 8. Hur diskuteras barnets bästa i verksamhetsplaneringen? 9. Vad säger den lagstiftning som styr er verksamhet om barnets bästa? 10. Vad innebär barnets bästa vid bemötande av barn? 1. Hur arbetar vi med barnets rätt till utbildning? 2. Hur arbetar vi med barnets rätt till liv? 3. Hur arbetar vi med barnets rätt till överlevnad? 4. Hur arbetar vi med barnets rätt till vila, lek och fritid?

4 5. Hur arbetar vi med varje barns rätt till utveckling i fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social bemärkelse? 6. Hur arbetar vi kring frågor som :abort - selektiv abort, abort som preventivmedel, tonårsaborter, barnamord, barnsoldater, neonatalvård, barns självmord, ätstörningar, barnfetma, barn med HIV, barn med kronisk sjukdom, barn med dödlig sjukdom, barn som är berörda av hedersproblematik, barnäktenskap, barn som lever i familjer där det förekommer våld, barn som utsätts för våld i familjen eller i skolan/förskola/annan verksamhet? 7. Hur respekterar vi vårdnadshavarnas ansvar för barnets fostran, omvårdnad och levnadsstandard? 8. Hur hanterar vi skyldigheten att orosanmäla misstanke om barn som far illa? 9. Vilka rutiner finns för att anmäla misstanke om att barn far illa? 10. Vilka behöver vi samverka med för att det ska bli bra för barnet? (föräldrar, andra verksamheter) 11. Hur kan samverkan underlättas i organisationen? 12. Hur ser skolgången ut för barn som har behov av särskilt stöd och skydd, till exempel barn med någon form av neuropsykiatrisk diagnos, barn som bor i skyddat boende, barn som kommer till Sverige utan vuxen sällskap? 13. Är det trafiksäkert för barn att vistas i vår verksamhet? 1. Från vilken ålder tror vi att barn kan bilda åsikter? 2. Vilken möjlighet har barn att fritt uttrycka sina åsikter i verksamheten? 3. Kan det finnas tillfällen när barn inte ska/bör höras? 4. Vilka metoder för barns delaktighet används i verksamheten? 5. Hur samarbetar vi på bästa sätt med barnets vårdnadshavare för att barnet ska få möjlighet att komma till tals och få sina åsikter respekterade? 6. Vem har ansvar för detta arbete? 7. När beaktar vi barnets åsikter? 8. Vilken betydelse tillmäter vi barnets åsikter i ditt arbete? 9. Hur gör vi mognadsbedömningar av barn? 10. Hur får barn information i frågor som rör deras liv? 11. Pratar vi till, med, åt eller för barn? 12. Vem kan företräda barn? (förälder, tolk, offentligt biträde ) 13. Var, när och hur kan barn överklaga beslut som fattas i er verksamhet? 1. Hur informerar vi olika målgrupper (barn, föräldrar, andra vuxna, olika yrkeskategorier) om att barn har egna rättigheter? 2. Vilka insatser behövs? Utbildning, information, kompetensutveckling? 3. Vem ger informationen? 4. När ges informationen? 5. Hur säkrar vi kvalitét på informationen? 6. Vad kräver vi av dem som fått kunskaper om barnets rättigheter?

5 Övrigt material att fortsätta med SKL:s kortlek om barnkonventionen heter/ovabarnetsrattigheterkortlek.888.html