10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

Transkript

1 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap Barn Allmänt Skapat Uppdaterat Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA att avsnittet ännu inte har reviderats inför lagändringen den 30 april Innehållsförteckning Allmänt Ingivande av ansökan Utredning med barn som söker uppehållstillstånd på anknytning till förälder Utredning med barn som söker uppehållstillstånd på anknytning till annan än förälder Utredning genom sociala myndigheter Allmänt Ärenden som rör barn ska prioriteras utifrån såväl tidsmässiga som andra kvalitetsaspekter. Handläggningen av dessa ärenden kräver särskild kompetens och omsorg. I barnkonventionens första artikel definieras begreppet barn på detta sätt: I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. Det vanligaste är att myndighetsåldern är just 18 år, även om det förekommer myndighetsåldrar upp till 21 år i en del länder. Att myndighetsåldern understiger 18 år är sällsynt. Normalt krävas att en person ska vara myndig för att kunna företa rättshandlingar som t.ex. att lämna in ansökningar till myndigheter och företräda sig själv i ärenden hos myndigheter. I frågan om vilken rättshandlingsförmåga en person har tillämpas lagstiftningen som gäller i det land där personen är bosatt. Ärenden om uppehållstillstånd m.m. hänför sig till ens personliga, till skillnad från ekonomiska, angelägenheter. För att kunna ansöka om uppehållstillstånd måste man alltså kunna företräda sig själv i personliga angelägenheter enligt den lag som gäller där man är bosatt. Vanligen är det den/de som har vårdnaden om barnet, normalt föräldrarna, som är barnets företrädare när det gäller personliga angelägenheter. Av 1 kap. 11 UtlL framgår att vid bedömning av frågor om tillstånd enligt denna lag skall det, om det inte är olämpligt, klarläggas vad barn som berörs av ett beslut i ärendet har att anföra och det skall tas hänsyn till det anförda som barnets ålder och mognad motiverar. Paragrafen innebär att barn i regel skall höras i samband med utredning vid ansökan om uppehållstillstånd. Den har utformats med utgångspunkt i bestämmelsen i artikel 12 i barnkonventionen. Den artikel innebär att barn som är i stånd att bilda egna åsikter skall ha rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör

2 2 (5) barnet, varvid barnets egna åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det överlämnas enligt konventionen till staten att avgöra om barnet skall höras direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och det skall ske på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler. I paragrafen har tillagts att barnet inte skall höras om det är olämpligt. Så kan vara fallet exempelvis om det rör sig om ett litet barn eller om barnets psykiska hälsa talar emot att barnet hörs. Hur omfattande intervjun ska vara ska ställas i relation till barnets mognadsgrad och vad ansökan avser. Det ankommer på utredaren att i varje enskilt fall göra den bedömningen. Av olika orsaker kan avsteg från dessa rutiner behöva göras i ett ärende. Skälen för detta ska då anges i utredningen. Ingivande av ansökan Social utredning: - Vi utreder vem barnet är och varför det har kommit till enheten. Vi utreder också om det har någon vuxen i sällskap och i vilket förhållande den vuxne och barnet i så fall står till varandra. - Vi uppmärksammar om barnet saknar vårdnadshavare här. - Vi registrerar ett avvisningsärende. Om barnet saknar någon som företräder det registreras enbart en ofullständig ansökan om uppehållstillstånd. - Eventuella handlingar såsom pass, identitetskort och resehandlingar säkerställs. - Om barnet saknar vårdnadshavare anmäler vi enligt socialtjänstlagen 71 till socialtjänsten att vi har uppmärksammat ett utländskt barn utan medföljande vårdnadshavare som eventuellt kan fara illa och som därför behöver få sitt behov av rättsligt skydd och omvårdnad tillgodosett. - Vi avvaktar de social myndigheternas besked om vads vi ska göra med barnet. Tillståndsutredning: - Vi tar emot ansökan när barnet är företrätt av en god man eller vårdnadshavare. - Vi förordnar ett offentligt biträde i ärendet om det finns behov av det.

3 3 (5) I första hand skall alltså barnets grundläggande behov tillgodoses. Först därefter är det aktuellt att handlägga eventuella ansökningar om bland annat uppehållstillstånd och pass. Utredning med barn som söker uppehållstillstånd på anknytning till förälder I ärenden som rör barn som vill förenas med en förälder som är bosatt i Sverige (ansökan skall normalt inges vid svensk utlandsmyndighet) är det först om främst det åberopade släktskapet som ska kartläggas samt om barnet varit hemmavarande barn till den härvarande föräldern. Det kan också vara av vikt att veta om barnet är gift. Exempel på frågor: - Var och med vem har du växt upp? - Vem bor du tillsammans med nu och var finns den resterande familjen? - Vem är vårdnadshavare? - Hur ser din/familjens situation ut i hemlandet (huset, omgivningen)? - Vilken/vilka skola/or har du gått i? - Kamrater och fritidsaktiviteter? - Har du flickvän/pojkvän (beroende av ålder)? - Är du gift, har du barn (beroende av ålder)? - Hälsotillstånd. - När lämnade den härvarande föräldern hemlandet och varför? - Vad känner man till om den härvarande förälderns situation i Sverige? - Har man upprätthållit kontakt med den härvarande föräldern och i sådana fall hur? - Har den härvarande föräldern besökt barnet eller har barnet besökt föräldern? - Har den härvarande föräldern bidragit till barnets försörjning? - Vad har barnet för förhoppningar om framtiden? Barnet skall också ges möjlighet att säga vad han eller hon känner och tycker inför att flytta till ett annat land och till den andra föräldern. Utredning med barn som söker uppehållstillstånd på anknytning till annan än förälder Om avsikten är att flytta till annan än förälder får frågorna anpassas därefter. Det är framförallt viktigt att klarlägga vem som är barnets vårdnadshavare eller ställföreträdare i hemlandet och varför barnet inte längre kan/vill vara bosatt hos denne. Exempel på frågor:

4 4 (5) - Hur många är familjemedlemmarna? - Var finns övriga medlemmar? - Var kommer du från (hemstad/hemby)? - Berätta om hur ert hus såg ut (hus/lägenhet, storlek, trädgård etc.). - Vilka ingick i hushållet (närmaste familjen, andra släktingar etc.)? - Vad gjorde du (barnomsorg, skola etc.)? - Har du några anhöriga/familjemedlemmar kvar i hemlandet? Om ja, vilka? - Vem är vårdnadshavare? - När kom du till Sverige? Hur reste du hit? - Var bor du? - Var det planerat var du skulle bo innan ankomsten till Sverige? - Har du några anhöriga i Sverige? - Hälsotillstånd. - Vad tänker du inför framtiden? Utredningen kan kompletteras med uppgifter från barnets eventuella släktingar i Sverige och/eller de personer som medföljt barnet på resan till Sverige. Utredning genom sociala myndigheter Anmälan till socialtjänsten när barn far illa se avsnitt 33.8, Barn i mottagningssystemet. Samma rutiner gäller även i tillståndsärenden. Vår skyldighet att se till barnets bästa gäller alla ärendetyper. Det kan då ofta vara nödvändigt att inhämta socialnämndens synpunkter innan vi beviljar ett barn UT i Sverige på grund av anknytning till förälder, annan vårdnadshavare, annan anhörig eller då ett barn är medföljande vid en s.k. snabb anknytning. Enligt 6 och 7 förvaltningslagen har sociala myndigheter att bistå oss med ett yttrande då det behövs för vår ärendehandläggning. I vissa fall krävs att det finns ett medgivande från socialnämnden för att ett barn ska få tas emot i hemmet. Av 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL) framgår att ett barn inte får tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne utan socialnämndens medgivande. Det är emellertid socialtjänsten i vårdnadshavarens hemkommun som har att utreda det tilltänkta hemmets lämplighet och lämna medgivande. Det innebär att om barnet inte vistas i det tilltänkta hemmet kan inte socialtjänsten utreda och besluta i frågan om medgivande. För barn som vistas i Sverige under tiden deras ansökan prövas kan socialtjänsten utreda hemmets lämplighet genom att Migrationsverket anmäler till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL att barnet vistas i det aktuella hemmet och kan vara i behov av socialnämndens skydd och omsorg. Socialtjänsten kan då göra en utredning enligt 11 kap. 1 Sol och besluta om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL och placering för vård enligt 6 kap 6 SoL. Detta är följden av en

5 5 (5) ändring i socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli Förändringen syftar till att förtydliga vårdnadshavarens ansvar för barnets vård och fostran, jmf. prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m. m. sid. 90 f. Den som ska ta barnet till Sverige kan således inte begära medgivande på förhand såvida det inte avser adoption, jmf. 6 kap. 12 SoL. Oavsett reglerna i SoL gäller enligt 6 och 7 förvaltningslagen att vi kan inhämta de yttranden från andra myndigheter som behövs för vår ärendehandläggning. I nu aktuella ärenden och då barnet inte redan bor hos släktingen bör vi regelmässigt inhämta socialnämndens yttrande om hemmets lämplighet innan vi fattar beslut om uppehållstillstånd. Om barnet redan finns i det aktuella hemmet ska de inge beslut om medgivande innan beslut fattas.