Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER DEL 1 REVIDERAD Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning och utförande av insatser för äldre och funktionshindrade. Funktionshindret kan vara socialt, fysiskt eller psykiskt. Det är socialtjänstlagen, socialnämndens riktlinjer och den enskildes behov som styr insatsen och dess omfattning så att den enskilde uppnår en skälig levnadsnivå. Den enskilde eller legal företrädare ansöker om den insats han/hon önskar, men det är inte önskemålet som avgör utan det är behoven som styr biståndet. Ambitionen är att alla biståndsbeslut ska tidsbegränsas samt hålla hög rättssäkerhet och kvalité. u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_riktlinjer_del1.doc SKÄLIG LEVNADSNIVÅ I Socialtjänstlagen är inte innehållet i insatsen preciserat då begreppet livsföring i övrigt omfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, service, vård och omsorg. Behoven kan tillgodoses med olika insatser, som varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Vad som omfattas av livsföring i övrigt är alla behov som en människa kan ha (förutom försörjningsstöd) och varierar från person till person. Den enskilde ska genom insatsen uppnå en skälig levnadsnivå utifrån de riktlinjer som socialnämnden antagit. Ofta råder samstämmighet mellan socialnämnd och enskild om lämplig insats. Det finns ingen obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster vilket Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0) Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax PlusGiro Kil Östra Torggatan 2D E-post sn@kil.se Org.nr Sida 1 av 6

2 innebär att kommunen när likvärdiga insatser finns att tillgå, ges möjlighet att välja det billigaste alternativet. KVALITET Insatserna i riktlinjerna har samma kvalitetsmått och sammanfattas i det följande: Varje insats ska utföras av flexibel och motiverad vård- och omsorgspersonal som tydligt vet sitt uppdrag och har respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Insatsen är biståndsbedömd och tidsbegränsad. Insatsen präglas av individuell utformning där den enskildes egna resurser tas tillvara, vilket ska framgå av genomförandeplanen. Rätten till bistånd regleras i Socialtjänstlagen, SoL. Socialtjänstens grundläggande värderingar beskrivs i 1 kap. 1, portalparagrafen. De grundläggande värderingarna och principerna är Helhetssyn, Frivillighet och självbestämmande, Kontinuitet, Normalisering, Flexibilitet, Närhet och Valfrihet. Socialnämndens riktlinjer baseras på aktuell lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, rättspraxis samt lokala mål och ambitioner. Syfte med riktlinjer Ge information och en beskrivning av de insatser och tjänsteutbud som socialnämndens omsorger om äldre och funktionshindrade erbjuder och vad boende i Kils kommun kan förväntas få för insatser i allmänhet av äldreomsorgen i kommunen. Vara en vägledning för handläggarna genom att beskriva vilka kriterier som generellt gäller för att en person ska beviljas en viss insats och i vilken omfattning biståndet vanligen beviljas. Bidra till enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättssäkerhet för brukaren. Sida 2 av 6

3 Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få sin ansökan individuellt prövad. Det är alltså inte möjligt att avvisa en ansökan med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika tjänsten. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska vara baserat på den enskildes individuella behov. Biståndshandläggarna har ett samlat ansvar för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen inom avdelningen för vård och omsorg. En övergripande målsättning är att insatserna ska anpassas efter den enskildes och närståendes behov och förutsättningar samt syfta till att brukaren kan behålla sina egna resurser så länge som möjligt. Alla beslut som fattas i ett ärende ska vara fokuserade på brukarens behov och vara individuellt behovsprövade. Kvarboende innebär att den som vill ska kunna bo kvar i den egna bostaden med stöd av hemtjänst och/eller kompletterande insatser. Stödet till dem som vårdar en närstående är en av dessa insatser. MÅL I KILS KOMMUN Målet för äldre och funktionshindrade är bl a att kunna känna trygghet och värdighet. Här ska äldre och personer med funktionshinder känna att de blir individuellt behandlade och att de själva kan påverka sin situation för att skapa en god livskvalitet. Hemtjänsten ska trygga möjligheten att bo kvar i den egna bostaden i invand miljö så länge man önskar. Insatserna ska kunna ges dygnet runt. När behovet av vård och omsorg är så stort att det är svårt att ge god vård och omsorg i den enskildes bostad ska hon/han erbjudas särskilt boende. Närståendes insatser ska underlättas och stödjas. Sida 3 av 6

4 RÄTTEN TILL BISTÅND Förutsättningar för rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL). Den enskilde har alltid ett eget ansvar för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Det är först när han eller hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt som rätten till bistånd inträder. Vid prövning av biståndet för livsföring i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. SoL. FÖRÄLDRAANSVAR Enligt 6 kap.1-2 Föräldrabalken (FB) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bl.a. för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Normen för vad som kan anses som normalt föräldraansvar utgörs av den omvårdnad som en förälder normalt ger till ett barn utan funktionshinder i aktuell ålder. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning av stödinsatser. GEMENSAMT HUSHÅLL För vuxna personer som lever i hushållsgemenskap bör kunna beaktas att man normalt ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Mer omfattande omvårdnadsbehov kan däremot inte anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom familjen. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, partnerskap eller sammanboende eller när det finns hemmavarande barn. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning beaktas normalt inte. Sida 4 av 6

5 VISTELSEKOMMUN OCH BOSÄTTNINGSKOMMUN Den kommun där den enskildes vistas ansvarar för stöd och hjälp. Om den enskilde stadigvarande är bosatt i annan kommun (bosättningskommun) än vistelsekommunen då ansvarar bosättningskommunen för det stöd och hjälp som den enskilde behöver. Om det står klart att annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer ( 2 a kap. 1-3 SoL). Flyttning till annan kommun regleras i 2 a kap. 8-9 SoL. ANMÄLAN/RAPPORTERING TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE, KOMMUNENS REVISORER OCH SOCIALSTYRELSE Den 1 juli 2006 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (16 kap. 6 f h ) angående rapportering av icke verkställda beslut. Syftet med rapporteringen är att ytterligare stärka den enskildes rättssäkerhet. Socialnämnden ska till socialstyrelsen och kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska tidpunkt för beslutet anges och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Samma statistikrapport lämnas till kommunfullmäktige. Motsvarande rapporteringsskyldighet gäller även beslut enligt 4 kap. 1 SoL som inte verkställs på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Kopplat till bestämmelserna om rapporteringsskyldighet finns bestämmelser om sanktionsavgifter som kan utdömas om en kommun inte inom skälig tid tillhandahåller beviljat bistånd. Förvaltningschefen ansvarar för att rapportera enligt fastställd rutin. LEX SARAH Enligt 14 kap. 2 SoL ska var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Enligt 14 kap. 3 SoL är var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten skyldig att genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Sida 5 av 6

6 Anmälningsskyldigheten gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och verksamhet vid statens institutionsstyrelse. Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål (14 kap. 6 SoL). Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till socialstyrelsen. Utredning ska bifogas anmälan (14 kap. 7 SoL). Riktlinjer/rutiner i Kils kommun se socialnämndens kvalitetsplan flik 8. Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser i socialtjänsten vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kvalitetsarbetet gäller även enskild socialtjänstverksamhet. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) rörande kvalitet inom socialtjänsten. Typiska inslag i kvalitetsarbetet är kompetensutveckling av personal, genomgång av handläggningsrutiner, avvikelserapportering/klagomålshantering och kvalitetsmätning. Det ankommer på förvaltningen att på lämpligt sätt bedriva detta kvalitetsarbete och att i erforderlig utsträckning avrapportera till socialnämnden. LEX MARIA Enligt 6 kap. 4 (Lex Maria) lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område gäller att om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen. I 2 kap. 7 samma lag finns bestämmelser om skyldighet för personalen att rapportera till vårdgivaren om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Sida 6 av 6