Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention"

Leif Ström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Forum för barn- och ungdomsidrott, Malmö 2011

2 Introduktion barnet i centrum Aktuellt i samhället - att sätta barnen mer i centrum. Barns perspektiv och barns rättigheter betonas inom idrotten. Barnen i centrum är nödvändigt för att barnidrott ska kunna anses följa FN:s barnkonvention (David, 2005). Att sprida kunskap om barnkonventionen - en väg för att tillgodose barns rättigheter (Devillaz, Fransson och Grujoska, 2006)

3 Forskning om barnidrott Barn har svårt att göra sina röster hörda i idrottsmiljön, särskilt bland idrottsledare (Pitchford, 2004). Generationssystemet leder till att barns utrymme inom idrotten begränsas (Eliasson, 2009). Antas ofta att vuxna och barn har samma intressen och synsätt. Barn och vuxna betonar ibland olika värden.

Om barnperspektiv Barnombudsmannen (BO) säger: Ett barnperspektiv innebär att man sätter barnet i fokus och att man analyserar vilka konsekvenser ett beslut eller en åtgärd

4 Om barnperspektiv Barnombudsmannen (BO) säger: Ett barnperspektiv innebär att man sätter barnet i fokus och att man analyserar vilka konsekvenser ett beslut eller en åtgärd får för barnet... ( Tre typer av barnperspektiv: Samhällets, vuxnas och barnets Barnperspektivet är svårfångat Lite forskning om barns uppfattningar

5 Studien syfte Att göra idrottsutövande barns röster hörda Nå djupare förståelse för barns synsätt och erfarenheter av idrott. Öka kunskapen om flickors och pojkars perspektiv på idrott relaterat till FN:s barnkonvention Bidra med kunskap för att kunna definiera barns bästa och ett barnrättsperspektiv

6 Metod Presentationen relateras till 4 av 54 artiklar i barnkonventionen Barnets bästa (artikel 3), Respekt för barnets åsikter (artikel 12), Rätt till skydd mot alla former av våld (artikel 19) Rätt till icke diskriminering (artikel 2) Gruppintervjuer med 10 barn (12 år) från lagidrotterna fotboll och ishockey Fotboll 4 flickor och 2 pojkar, Ishockey 4 pojkar

7 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd 3 skall säkerställas att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn.

8 Resultat Det bästa för barnen Idrottens värden för barn: Matcher, kompisar och själva idrotten. Viktigast i idrottsmiljön: En positiv miljö där det är roligt att vara med. En bra lagkänsla, sammanhållning, vänskap Koncentrerade barn som gör sitt bästa»man ska ju känna att det är kul. Det är ju därför jag går i fotboll. Man ska känna att folk peppar en och inte säger att man är dålig, för det blir man inget glad av.«(sandra, 12 år) Bra ledare är viktigt för att en positiv miljö ska skapas

9 Resultat vad är barnets bästa? Fokus på vad barnen anser vara viktigt inom idrotten ha roligt, inte pressa barnen i prestation, få lära sig idrotten och spela matcher, skapa sammanhållning mellan alla barn och acceptans för misslyckande Medbestämmande»Barns bästa, det måste väl ändå vara att barn får bestämma ibland vad man ska göra«(oskar, 12 år) Tålamod för att lärande tar tid»om vi gör något fel på planen då blir ledaren arg och skriker han vill att man ska lyckas direkt«(sandra, 12 år)

10 En röst om barnets bästa

Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd - Artikel 12 1.

11 Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd - Artikel Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler

12 Resultat Respekt för barnets åsikt Barnen blir sällan tillfrågade om sina åsikter.»det blir som aldrig på riktigt så där bestämma. Men det blir som att vara med och medverka lite grann.«(oskar, 12 år)»vi får ju bestämma så här ibland, vilken övning vi ska köra på träningen om inte de (ledarna) har bestämt.«(eva, 12 år) Några barn vill inte bestämma»ledarna bestämmer det mesta. Fast det går bra med det.«(wera, 12 år) Barn ser tränare som experter»de vet ju mer än vad vi vet om träning, de har ju gått en massa kurser och så där.«(emil, 12 år)

13 Resultat Respekt för barnets åsikt Några vågar inte bestämma Barn är rädda att förstöra och de vågar inte säga emot vuxna ledare.»när hon sa emot blev det knäpptyst. Ingen visste vad de skulle säga för ingen hade sagt emot förut. Man vågar inte säga emot han är ju vuxen! «(Sandra, 12 år) Barn tror också att ledarna vet vad som är barns bästa» lite grann i alla fall«(wera, 12 år)

14 Ett röst om rätten att bli hörd

Skydd mot alla former av våld - Artikel 19 1.

15 Skydd mot alla former av våld - Artikel Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande 2. Sådana skyddsåtgärder bör innefatta. upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, former av förebyggande, identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning.

16 Resultat Trygghet och obehag Trygga i idrottsmiljön - upplever inga kränkningar.»jag tror ju aldrig man känner sig riktigt otrygg. Är man med i ishockeylaget då är det inget som kan hända. «(Johan, 12 år) Men obehag upplever de utifrån ledares eller kompisars beteende»vissa är kanske inte snäll när det är match, då kan de klaga lite mycket. Vissa barn tar det på allvar och blir kanske ledsen.«(johan, 12 år) Duktiga barn känner sig tryggare»ja, jag känner mig trygg för jag är ganska bra på fotboll. De som är sämre får inte lika mycket kompisar eftersom de blir utputtade och då vet de inte vad de ska göra.«(sandra, 12 år)

17 En röst om trygghet

18 Skydd mot diskriminering Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

19 Resultat Diskriminering Risk för diskriminering av flickor.» Det är lite andra regler för tjejer och killar i ishockey. De måste ha gallerhjälm hela tiden. Det är ganska konstigt. De kanske tycker det är roligare om det är samma regler för båda. Det är skillnad bara för att jag är kille och hon tjej.«(tom, 12 år) Pojkar värderas högre än flickor och diskrimineras när de blir äldre.»pojkar i fotboll är mycket mer värda. Tex. när de blir äldre så får inte tjejer lika mycket betalt jag vet inte ens om de (tjejer) får betalt.«(sandra, 12 år)

Resultat Diskriminering Risk för diskriminering när det gäller prestationsförmåga»nu verkar det inte som man kan komma in i laget nu när vi kommit så långt«(oskar, 12 år)»jo, jag tror att man

20 Resultat Diskriminering Risk för diskriminering när det gäller prestationsförmåga»nu verkar det inte som man kan komma in i laget nu när vi kommit så långt«(oskar, 12 år)»jo, jag tror att man kan komma in men man blir nog aldrig så jätteduktig som alla andra i laget.«(emil, 12 år) Risk för diskriminering av barn som bor långt borta»vissa som inte bor här får inte vara med.«(anton, 12 år)

21 Svårigheter att fånga ett barnperspektiv Att lyssna på och förstå barnen kräver tid och vilja Olikheter bland barn Socialisationsprocessen är en kontinuerlig process Normer och värden kan variera i olika situationer Generationsrelationen är ett hinder för att stärka barnet Flera barnperspektiv - samhällets, vuxnas och barnens

22 Barns röster om det bästa med fotboll

Slutsatser barns bästa En positiv och tillåtande miljö där barn möts med respekt Att barn, kompisar och barnens sociala relationer lyfts fram Att de har roligt utan för mycket allvar (ex.

23 Slutsatser barns bästa En positiv och tillåtande miljö där barn möts med respekt Att barn, kompisar och barnens sociala relationer lyfts fram Att de har roligt utan för mycket allvar (ex. vid match/tävling) Att barn får god tid att lära sig idrottsfärdigheter innan förväntningar på att lyckas förmedlas Att ledare ingriper i barns negativa interaktioner Att intresset för och sätten att ta tillvara barns åsikter stärks Att få spela match utan överdrivna krav på prestation Att alla har lika värde (oavsett prestationsförmåga, kön etc)

24 Frågor och diskussion Hur ska barns bästa kunna sättas i främsta rummet? Ska barnen få mer inflytande i barnidrotten? Hur kan barnkonventionen vara en hjälp inom barnidrott? Vad är egentligen meningen och målet med barnidrott?

Relevanta dokument

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011