Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Transkript

1 Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

2 Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande för kommuner och landsting sedan Det innebär att i alla beslut som berör barn upp till 18 år måste man göra en barnkonsekvensanalys av beslutet. Ett barnrättsbaserat beslutsunderlag grundas på fyra grundprinciper i barnkonventionen: - Rätt att inte diskrimineras (artikel 2) - Principen om barnets bästa (artikel 3) - Barnets rätt till liv, utveckling och överlevnad (artikel 6) - Barns rätt till delaktighet i alla beslut som berör dem (artikel 12) Region Kronoberg följer i årsredovisningen från och med 2015 upp de barnrättsbaserade beslutsunderlagen i ett barnbokslut. Där redovisas bl.a. hur många beslut som berör barn upp till 18 år som fattats utifrån ett barnrättsbaserat beslutsunderlag och i hur många av dessa beslut som barn har haft en möjlighet att göra sin röst hörd. Mallen för ett barnrättsbaserat beslutsunderlag går lika bra att använda för politiska och verksamhetsnära beslut som inför framtagandet av handlingsplaner och projekt som rör barn. Denna handledning Denna handledning går igenom blanketten för barnrättsbaserat beslutsunderlag genom att belysa grunden i barnkonventionen och ge exempel på vad man ska besvara under de olika frågorna. Vilka barn berörs av beslutet? Den första delen av formuläret för barnrättsbaserat beslutsunderlag handlar om att definiera vilka barn det är som berörs av det beslut vi har framför oss. Det kan handla om följande definitioner: Barn i alla åldrar upp till 18 år Barn i en viss ålder Både pojkar och flickor Enbart pojkar Enbart flickor Alla barn i hela länet Alla barn i ett visst område Barn med funktionsnedsättning i allmänhet Barn med en specifik funktionsnedsättning Barn med en specifik hälsoprofil Barn med ett specifikt riskbeteende (rökning, alkohol, droger etc.) Barn med en specifik etnisk, kulturell eller religiös bakgrund Barn med ett visst modersmål Ärendenummer: Ansvarig: Här skriver vi ärendenummer om det finns, främst för politiska beslut. Här skriver vi vem som är ansvarig för analysen i detta dokument Barnrättsbaserat beslutsunderlag Ärendenamn: Verksamhet/ avdelning: Vem barn berörs av detta beslut? Här fyller vi i de definitioner som passar in på de barn vi ska fatta beslut om. Här skriver vi ärendenamn om det finns något, främst för politiska beslut. Det går även bra att skriva en sammanfattanderubrik på underlaget. Här skriver vi vilken verksamhet eller avdelning (eller politiskt organ) som ska fatta beslut

3 Icke-diskriminering och rätt till likvärdiga villkor (Art. 2) ICKE-DISKRIMINERING OCH LIKVÄRDIGA VILLKOR Artikel 2 1. Vi skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som finns i barnkonvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Vi skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn har lika värde och samma rätt till alla rättigheter, vilket inkluderar jämställdhet mellan flickor och pojkar. Detta ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor där t.ex. bostadsområde, kön och bakgrund inte ska påverka deras rätt till likvärdig tandvård samt hälso- och sjukvård. Omvänt så säger denna artikel att inget barn på diskrimineras på någon grund. De sju diskrimineringsgrunderna i svensk lagtext är: Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas att en person tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, samma nationella eller etniska ursprung eller delar något annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning: En bestående fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga. Begränsningen kan ha uppstått till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller som har kommit senare eller förväntas komma. Exempel på funktionsnedsättningar som förväntas komma är effekter av sjukdomar som till exempel HIV och MS. Kön: Avser att en person juridiskt är kvinna eller man. Även personer som är transexuella eller som har transexuell bakgrund omfattas av diskrimineringsgrunden. Könsidentitet eller könsuttryck: Att uppfattas bryta mot traditionella könsroller i sätt att vara eller se ut. Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar eller uppfattningar som har grunder som är jämförbara med religion. Exempel på religiösa och andra trosuppfattningar är buddism och ateism. Sexuell läggning: Bisexuella, heterosexuella och homosexuella. Det vill säga vem du blir attraherad av eller kär i kopplat till kön. Ålder: Diskriminering utifrån din ålder. Icke-diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Positiv särbehandling innebär att vi ibland måste göra kompletterande åtgärder för att ge prioritet eller särskild omtanke till barn med stora behov, för att garantera att alla barn har en möjlighet att uppnå rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Rätt till respekt: icke-diskriminering och jämlikhet (art. 2) Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet? Här beskriver vi hur vi har sett till att beslutet kommer alla berörda barn tillgodo. Det handlar om likvärdiga villkor utan diskriminering. På vilket sätt vi har t.ex. tagit hänsyn till barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa genom t.ex. likvärdig tillgång till tandvård samt hälsooch sjukvården oavsett barnets ålder, etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, konsidentitet eller könsuttryck, sexuella läggning, religion eller annan trosuppfattning.

4 Rätt till information(art. 6, 19, 23, 24, 31 & 39) RÄTT TILL INFORMATION Artikel 17 Region Kronoberg ska säkerställa att barnet har tillgång till information och material som syftar till att främja barnets sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Region Kronoberg ska uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd. Alla barn har rätt till information som de förstår. Region Kronoberg ska informera på ett lättläst sätt så att alla barn förstår och kan ta del av vad som händer inom hälso- och sjukvård, regionala utveckling och länstrafiken. Rekommendationer från barn och unga i länet fokuserar på att Region Kronoberg bör skriva lättläst, kortfattad och barnvänlig text om hälsa så att alla kan förstå informationen: Informationen bör inte vara för lång. Texten ska vara lätt att förstå, utan krångliga ord. Textstorleken ska inte vara för liten. Texten får gärna skrivas i punktform. Informationen ska vara lugnande och inte oroande. Informationen bör finnas på svenska och andra språk. Rätt till information Hur har vi tagit hänsyn till rätten till information? Inkluderar detta beslut eller projekt någon form av information till barn i länet, antingen inför eller efter beslutet? Om ja: - På vilket sätt har vi beaktat barnets rätt till lättläst information om detta beslut eller projekt vi ska ta? - På vilket sätt kommer vi att göra beslutet eller projektet tillgängligt för barn genom lättillgänglig information? - Hur ska vi få feedback från barn i målgruppen så att vi kvalitetssäkrar förståelsen av det vi vill förmedla? Om nej: lämna rutan tom.

5 Rätt till goda levnadsvillkor (Art. 6, 23, 24, 28, 29, 31 & 39) RÄTT TILL LIV, ÖVERLEVNAD OCH UTVECKLING Artikel 6 1. Varje barn har en inneboende rätt till liv. 2. Region Kronoberg skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. RÄTT TILL SKYDD MOT VÅLD OCH ÖVERGREPP Artikel Varje barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. 2. Detta innefattar skyddsåtgärder, nödvändigt stöd, förfarande som möjliggör förebyggande, identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning, samt rättsliga ingripande kring barn som utsatts för våld eller övergrepp enligt punkt 1 ovan. RÄTTIGHETER FÖR BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Artikel Ett barn med fysiskt eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till särskild omvårdnad. 3. Med hänsyn till att ett barn med funktionsnedsättning har särkskilda behov ska det bistånd som lämnas vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångar hos andra som tar hand om barnet och ska syfta till att säkerställa att barnet har effektiv tillgång och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habiltering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. RÄTT TILL BÄSTA UPPNÅELIGA HÄLSA Artikel Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. 2. Vi ska sträva efter att tillfullo förverkliga denna rätt och vidta särskilda åtgärder för att: (a) minska spädbarns- och barndödligheten (b) säkerhetsställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård (c) bekämpa sjukdom och undernäring (d) säkerhetsställa tillfredsställande mödravård före och efter förlossning (e) ge föräldrar och barn information och tillgång till barnhälsovård, näringslära, hygien och ren miljö, samt hur man förebygger olycksfall m.m. (f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrautbildning samt stöd i familjeplaneringsfrågor. 3. Vi ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder för att avskaffa skadliga traditionella sedvänjor.

6 RÄTT TILL UTBILDNING Artikel Region Kronoberg erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter ska vi särskilt. a. Göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla; b. Uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkompliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov; c. Göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel; d. Göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn; e. Vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott 2. Region Kronoberg ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överenskommelse med denna konvention. 3. Region Kronoberg ska främja och uppmuntra internationellt samarbete i utbildningsfrågor, särskilt i syfte att bidra till att avskaffa okunnighet och analfabetism i hela världen och för att underlätta tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna undervisningsmetoder. Särskild hänsyn ska härvid tas till utvecklingsländernas behov. UTBILDNINGENS SYFTE Artikel Region Kronoberg är överens om att barnets utbildning ska syfta till att a. Utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysiska och psykiska förmåga; b. Utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; c. Utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; d. Förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; e. Utveckla respekt för naturmiljön. 2. Ingenting i denna artikel eller i artikel 28 får tolkas så att det medför inskränkningar i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att punkt 1 i denna artikel uppställda principer iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter ska stå i överensstämmelse med vad som från statens sida angivits som minimistandard. RÄTT TILL FRITID OCH KULTUR Artikel Barnet har rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstärliga livet. 2. Barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet ska respekteras och främjas och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. RÄTT TILL REHABILITERING Artikel 39 Barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp, tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning. Rehabilitering och återanpassning ska ske i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

7 Goda levandsvillkor handlar bl.a. om hälsa på lika villkor för alla barn. Att oberoende av ålder, kön, bostadsort, etnisk tillhörighet, språk, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning kunna uppnå bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa. Region Kronoberg arbetar med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Alla barn har lika rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa, vilket förutsättar att barn vid behov har rätt till lämplig sjukvård och rehabilitering. Detta gäller inte minst för barn med funktionsnedsättning. Barnet har en grundläggande rätt till liv, överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning. Region Kronoberg har ett ansvar att skydda liv genom att t.ex. minska spädbarns- och barndödligheten, bekämpa sjukdomar och skapa goda förutsättningar för barnens fysiska och psykiska hälsa. Kortfattat kan man säga att vi har en skyldighet att avstå från avsiktliga handlingar som tar barns liv eller skadar barn och se till att det finns åtgärder som skyddar liv. Detta inkluderar att förebygga självmord bland barn och ungdomar, samt att arbeta förebyggande för att minska barndödsfall och barn som skadas eller dör i olyckor. Barns rätt till utveckling och hälsa inkluderar en bra livsmiljö, där stadsplanering, regional utveckling och länstrafiken utgör viktiga delar. Barn har rätt att dels själva aktivt delta i det kulturella livet på det sätt de väljer (musik, konst, dans, annat), dels att få tillträde till det offentliga kulturella rummet. Barnets tillgång till kultur ska i stort sätt endast begränsas om det kan medföra att barn far illa (t.ex. åldersgränser för filmer, teater eller utställningar med våldsamt eller sexuellt innehåll). Hälso- och sjukvården arbetar för barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa utifrån sina egna förutsättningar. Samt att barn med funktionsnedsättning ska få den hjälp och stöd de behöver för att leva ett fullvärdigt och värdigt liv i länet. Regional utveckling arbetar för en hållbar regional utveckling. Vi verkar för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Region Kronoberg bidrar till att erbjuda och skapa attraktiva miljöer och förutsättningar för bland förskola, skola, boende, fritid och kultur. Vi arbetar för att utveckla och stimulera kulturaktiviteter och skapa en god kulturell infrastruktur i länet. Länstrafiken arbetar för en hållbar infrastruktur kring flyg, tåg, vägar och bredbandsutveckling. Vi skapar en långsiktigt hållbar och tillgänglig kollektivtrafik för tåg, bussar, färdtjänst och skolskjutsar som möter barnens resebehov inom länet och med resten av landet. Rätt till goda levnadsvillkor (art. 6, 23, 24, 28, 29, 31, 39) Hur har vi tagit hänsyn till barnets rätt till goda levnadsvillkor inom vårt ansvarsområde? Här skriver vi hur vi i detta beslut/projekt tar hänsyn till barnets rätt till goda levnadsvillkor, kopplade till vårt specifika ansvarsområde. Hälso- och sjukvården: Hur har vi tagit hänsyn till barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård? Hur har vi tagit hänsyn till rättigheter för barn med funktionsnedsättning? Hur har vi tagit hänsyn till kvalitativ och säker hälso- och sjukvård? Regional utveckling: Hur har vi tagit hänsyn till goda levnadsvillkor när det gäller att erbjuda och skapa attraktiva förutsättningar för t.ex. förskola, skola, boende, fritid, kultur och miljö? Länstrafiken: Hur har vi tagit hänsyn till goda levnadsvillkor som skapar en långsiktigt hållbar och tillgänglig kollektivtrafik som möter barnens resebehov?

8 Barnets bästa (Art. 3) BARNETS BÄSTA Artikel Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet Vi ska tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga åtgärder Vi ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 3 uttrycker att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Det innebär att barnets bästa alltid ska övervägas som en av många faktorer som är av vikt när vi tar beslut kring barn och ungdomar. Barnkonventionen kräver också vi, så långt det är möjligt, ska försäkra oss om att barnets bästa har kommit med och redovisas i beslutsunderlaget. Barnets bästa är inte en personlig reflektion utan ett ställningstagande utifrån ett antal uppsatta kriterier. Det innebär att en bedömning om vad som är barnets bästa ska komma fram till någorlunda samma resultat oberoende av vem som gör bedömningen. Barnets bästa (art. 3) På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? För att komma fram till vad som är barnens bästa kan man ställa sig ett antal frågor: Vad är barnens bästa utifrån aktuell forskning (evidensbaserad verksamhet), rådande praxis (hur man gör inom andra regioner i Sverige) och beprövad erfarenhet (inom vår egen verksamhet) i det här specifika beslutet? Vad är barnens bästa på både kort och lång sikt? Här beskriver vi vad vi har kommit fram till är barnens bästa i det beslut vi ska ta. Så långt det är möjligt ska barnets bästa vara vägledande för beslutet. Om vi finner att det finns andra faktorer som väger tyngre eller om barnets bästa inte kan genomföras på grund av t.ex. otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens ska vi förklara detta i beslutet. Om vi inte kan utgå från det vi anser är barnens bästa ska vi förklara vad vi istället gör för att säkerställa barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa.

9 Rätt att göra sig hörd (Art. 12) ÅSIKTSFRIHET OCH RÄTT ATT GÖRA SIG HÖRD Artikel Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla formella beslut inom Region Kronoberg, samt i det enskilda mötet. Barnets inställning till den aktuella vården, behandlingen eller övrig beslutsfråga ska så långt som möjligt klarläggas. Delaktighet är en rättighet och ingen skyldighet. Barnet har inget ansvar att vara delaktiga i beslutsprocessen, utan kan delta utifrån eget intresse. Samtidigt får barnet inte utsättas för någon påverkan som kan hindra barnet att uttrycka sig fritt. Barnets ålder, kön, språk, bakgrund eller funktionsnedsättning får inte minska respekten för barnets rätt att uttrycka sig. Det ska finnas information anpassat för barnet, samt möjlighet att använda nödvändig teknik eller tolk. Det är även viktigt att utgå från att barnet kan vara i behov av stöd i en större utsträckning än en vuxen för att kunna uttrycka sin åsikt i en specifik fråga. Barnets inställning och åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, vilket innebär att vi ska reflektera över barnets ålder och mognad när vi ska besluta om hur stort inflytande ett barns åsikter ska ha i en viss fråga. Beslutets art och komplexitet samt beslutets konsekvenser är styrande för bedömningen av barnets självbestämmanderätt i det enskilda fallet. Barnkonventionen sätter inga specifika åldersgränser utan hänvisar till den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. Barnets förmåga att skapa en egen uppfattning i frågan blir därför central för hur mycket vikt barnets åsikter får i beslutsunderlaget. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själva och deras närmaste miljö. Med stigande ålder och ökade mognad kan omfattningen av frågor som barnet kan bilda egna åsikter om utvidgas och inflytandet på beslutet ökas. Barn och unga har en särskild lagstiftad rättighet att vara delaktiga i alla beslut som rör dem. Alla barn har rätt att framföra sin åsikt. Med utgångspunkt i principen om barnets bästa väger vi in barnets åsikter i beslutet i relation till barnens ålder och mognad. Hälso- och sjukvården ska ge goda möjligheter för barn och barn som närstående att vara delaktiga i sin vård och behandling. Vårt patientfokuserade förhållningssätt ska stärka patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet inom hälso- och sjukvården. Detta gäller även för patienter och närstående under 18 år. Barn har även rätt till information, råd och stöd om en närstående är allvarligt fysiskt eller psykiskt sjuk, har missbruksproblem eller avlider. Regional utveckling ska ha en fungerande medborgardialog för både barn och vuxna. Vi ska inhämta barns och ungas åsikter i alla beslut och projekt som rör dem. Det gäller att bryta ner frågorna så att de blir relevanta och anpassade till barnens ålder och mognad. Det är inte barn som ska förstå vuxenvärlden, det är vuxna som ska förstå hur barn och unga resonerar så att det beslut som fattas blir relevant och anpassat till barnets verklighet. Länstrafiken ska inhämta medborgarnas åsikter i större beslut som berör dem. Barn och unga har rätt att uttrycka sina åsikter i alla beslut och projekt som rör dem. Det är viktigt att ta del av barns och ungas resonemang kring hur den regionala länstrafiken kan fungera optimalt i barns och ungas skiftande livspussel. Detta gäller inte minst kring förändringar i skolskjuts och trafik som rör barnets vardag.

10 Rätt till delaktighet (artikel 12) Hur har de barn som berörs av beslutet varit delaktiga? (Hur många och vilket urval?) Om barn inte varit delaktiga, förklara varför! Inom Region Kronoberg kan vi göra barn delaktiga genom t.ex. personliga samtal, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, enkätstudier eller utvärderingar. Här skriver vi på vilket sätt vi har tagit del av barnens åsikter kring det beslut vi tar. Genom att beskriva hur vi har inhämtat åsikter och vilka som har varit tillfrågade blir det tydligt hur representativa åsikterna är för målgruppen. Om vi inte har efterfrågat barnens åsikter: Eftersom barn har en rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem, och vi har en skyldighet att efterfråga deras åsikter på ett sätt som är relevant för dem, måste vi även beskriva på vilka grunder vi inte har gjort barnen delaktiga. Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyft fram och hur har dessa åsikter påverkat beslutsunderlaget? Här redovisar vi vilka åsikter som barnen har lyft fram. Det är en ren redovisning utan slutsatser från vår sida. Här drar vi slutsatser utifrån barnens åsikter i relation till deras ålder och mognad. Vi skriver hur vi har beaktat barnens åsikter i beslutet. Det är även viktigt att barnen får en återkoppling på hur vi har resonerat kring det de har berättat för oss.

11 Rätt till en trygg och säker uppväxt (art. 19, 32-35, 39) RÄTT TILL SKYDD MOT VÅLD OCH ÖVERGREPP Artikel Varje barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. 2. Detta innefattar skyddsåtgärder, nödvändigt stöd, förfarande som möjliggör förebyggande, identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning, samt rättsliga ingripande kring barn som utsatts för våld eller övergrepp enligt punkt 1 ovan. RÄTT TILL SKYDD MOT SKADLIGT BARNARBETE Artikel 32 Barnet har rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. RÄTT TILL SKYDD MOT NARKOTIKA Artikel 33 Region Kronoberg ska vidta alla lämpliga åtgärder i upplysningssyfte för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen (samt alkohol och tobak) och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen. RÄTT TILL SKYDD MOT SEXUELLA ÖVERGREPP Artikel 34 Region Kronoberg åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål ska Region Kronoberg vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra a) Att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; b) Att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; c) Att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material. RÄTT TILL SKYDD MOT MÄNNISKOHANDEL Artikel 35 Region Kronoberg ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form. RÄTT TILL SKYDD FRÅN ALLA FORMER AV UTNYTTJANDE Artikel 36 Region Kronoberg ska skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. RÄTT TILL REHABILITERING Artikel 39 Barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp, tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning. Rehabilitering och återanpassning ska ske i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

12 Alla barn har rätt till en bra och trygg livsmiljö. Alla barn har rätt att känna sig trygg och säker i hemmet, på förskolan, på skolan, på fritiden, inom kollektivtrafiken och på andra ställen där man vistas kortare eller längre tid. Alla barn och unga har rätt att växa upp under likvärdiga villkor samt utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En god uppväxt har stor betydelse för barnets fortsatta liv och hälsa. Alla barn och unga har dock inte samma möjligheter till goda och trygga uppväxtvillkor. Att som barn växa upp med bristande omsorg, försummelse eller med missbrukande, traumatiserade eller psykiskt sjuka föräldrar är betydande riskfaktorer för barnets hälsa. Alla barn har rätt att skyddas från alla former av våld och övergrepp, grym eller kränktande behandling eller bestraffning. Alla barn har rätt att få stöd och hjälp om man har varit med om någon form av våld eller övergrepp. De barn och unga som utsättas för kränkande behandling och våld saknar en trygg och säker livsmiljö. Alla som jobbar inom Region Kronoberg har en skyldighet att upptäcka barn som far eller riskerar fara illa samt ha väl fungerande rutiner för att på bästa sätt ta hand om dessa barns fysiska och psykiska hälsa. Alla barn som har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande, övergrepp eller förnedrande behandling eller väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt till social återanpassning. Alla som jobbar inom Region Kronoberg har ett personligt anmälningsansvar till socialnämnden vid misstanke om att ett bar far eller riskerar fara illa. Vi ska följa Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa. Vi samarbetar med andra aktörer i länet för att de vuxna och barn som utsatts för våld och övergrepp ska få det stöd och den hjälp som de har rätt till. Rätt till en trygg och säker uppväxt (art. 19, 32-35, 39) Hur har vi tagit hänsyn till barnets rätt till en trygg och säker uppväxt? Här skriver vi om hur det beslut vi ska ta, eller projekt vi ska utveckla, särskilt beaktar rätten till en trygg och säker miljö. Det kan t.ex. handla om: - hur beslutet bidrar till trygga och säkra miljöer - hur beslutet bidrar till förutsättningar för goda och trygga uppväxtvillkor - hur beslutet bidrar till att minska risker för att någon utsätts för våld eller övergrepp (både externt och av oss) - hur beslutet bidrar till att vi uppmärksammar och agerar vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa

13 Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Här skriver vi övriga kommentarer som är relevanta i frågan. Vi kan också dra slutsatser eller ge rekommendationer, baserat på analysen i fälten ovan. Notera att det helst inte ska in ny information här, utan snarare en summerande slutsats eller rekommendation som knyter samman resonemanget från analyserna ovan. Om det t.ex. finns olika alternativa lösningar/beslut att ta ställning till kan man här argumentera för: a) Om ett alternativ verkar vara mest lämpligt ur ett barnrättsperspektiv samt vad som behövs för att de andra alternativen ska bli likvärdigt barnrättsbaserade. b) Om alternativen verkar likvärdiga kan man här analysera alternativens olika styrkor och förbättringsområden ur ett barnrättsperspektiv. c) Om något alternativ förefaller direkt olämpligt ur ett barnrättsperspektiv kan vi här lyfta fram argument för denna slutsats, samt vad som skulle behöva justeras för att alternativet bättre ska leva upp till kraven på barnets rättigheter.