Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Transkript

1 Människorättssbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

2 Varför ett människorättsbaserat beslutsunderlag? Sverige har skrivit på de grundläggande människorättsdokumenten från FN och EU. Ansvaret att förverkliga mänskliga rättigheter på det lokala planet är delegerat till lokala samhällsaktörer. Mallen för ett människorättsbaserat beslutsunderlag går lika bra att använda för politiska och verksamhetsnära beslut som inför framtagandet av handlingsplaner och projekt. Denna handledning Denna handledning går igenom blanketten för människorättsbaserat beslutsunderlag genom att belysa grunden i mänskliga rättigheter och ge exempel på vad man ska besvara under de olika frågorna. Vilka berörs av beslutet? Den första delen av formuläret för människorättsbaserat beslutsunderlag handlar om att definiera vilka det är som berörs av det beslut vi har framför oss. Det kan t.ex. handla om följande definitioner: Personer i alla åldrar Personer i en viss ålder Både pojkar/män och flickor/kvinnor Enbart pojkar/män Enbart flickor/kvinnor Alla personer i hela länet Alla personer i ett visst område Personer med funktionsnedsättning i allmänhet Personer med en specifik funktionsnedsättning Personer med en specifik hälsoprofil Personer med ett specifikt riskbeteende (rökning, alkohol, droger etc.) Personer med en specifik etnisk, kulturell eller religiös bakgrund Personer med ett visst modersmål Människorättsbaserat beslutsunderlag Ärendenummer: Här skriver vi ärendenummer om det finns, främst för politiska beslut. Ansvarig: Här skriver vi vem som är ansvarig för analysen i detta dokument, alternativt ansvarig chef. Vilka barn berörs av detta beslut? Här fyller vi i de definitioner som passar in på de personer vi ska fatta beslut om. Ärendenamn: Här skriver vi ärendenamn om det finns något, främst för politiska beslut. Det går även bra att skriva en sammanfattande rubrik på underlaget. Verksamhet/avdelning: Här skriver vi vilken verksamhet eller avdelning (eller politiskt organ) som ska fatta beslut

3 Rätt till respekt: icke-diskriminering och jämställdhet Alla människor har rätt att respekteras för vem man är och inte diskrimineras på någon grund. Att bli respektfullt och rättvist behandlad är en rättighet. Alla människor har lika värde och samma rätt till alla rättigheter, vilket inkluderar jämställdhet mellan kvinnor och män, pojkar och flickor. Detta ställer krav på att alla har rätt att växa upp under likvärdiga villkor där t.ex. bostadsområde, kön och bakgrund inte ska påverka medborgarnas rätt till likvärdig tandvård samt hälso- och sjukvård, tillgång till en bra miljö och goda levnadsvillkor, rätt till kultur, fritid och utbildning samt rätt till en fungerande infrastruktur. Omvänt så säger denna rättighet att ingen person på diskrimineras på någon grund. De sju diskrimineringsgrunderna i svensk lagtext är: Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas att en person tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, samma nationella eller etniska ursprung eller delar något annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning: En bestående fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga. Begränsningen kan ha uppstått till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller som har kommit senare eller förväntas komma. Exempel på funktionsnedsättningar som förväntas komma är effekter av sjukdomar som till exempel HIV och MS. Kön: Avser att en person juridiskt är kvinna eller man. Även personer som är transexuella eller som har transexuell bakgrund omfattas av diskrimineringsgrunden. Könsidentitet eller könsuttryck: Att uppfattas bryta mot traditionella könsroller i sätt att vara eller se ut. Sexuell läggning: Bisexuella, heterosexuella och homosexuella. Det vill säga vem du blir attraherad av eller kär i kopplat till kön. Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar eller uppfattningar som har grunder som är jämförbara med religion. Exempel på religiösa och andra trosuppfattningar är buddism och ateism. Ålder: Diskriminering utifrån din ålder. Icke-diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Positiv särbehandling innebär att vi ibland måste göra kompletterande åtgärder för att ge prioritet eller särskild omtanke till personer med stora behov, för att garantera att alla har möjlighet till goda levnadsvillkor. Vår värdegrund utgår från icke-diskriminering, jämställdhet, jämlikhet och respekt för den enskilde. Vi ska skapa goda möten där varje människa bemöts med respekt och behandlas på lika villkor. Rätt till respekt: icke-diskriminering och jämlikhet Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet? Här beskriver vi hur vi har sett till att beslutet kommer alla berörda personer tillgodo. Det handlar om likvärdiga villkor utan diskriminering. På vilket sätt har vi t.ex. tagit hänsyn till: rätten till bästa uppnåeliga hälsa genom t.ex. likvärdig tillgång till tandvård samt hälso- och sjukvård rätten till en bra miljö och goda levnadsvillkor rätten till kultur, fritid och utbildning rätten till en fungerande infrastruktur m.m. oavsett ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning.

4 Rätt till goda levnadsvillkor Varje verksamhet syftar på ett eller annat sätt till att bidra till förverkligandet av goda levnadsvillkor för de människor vi arbetar med. Det kan handla om individens rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar, tillgänglighet, hälsa, miljö, infrastruktur, samhällsplanering, kultur och fritid, skäliga levnadsvillkor och social trygghet, med mycket mer. Varje verksamhet måste identifiera vilka rättigheter det är som vi främst ska bistå att förverkliga. Här är några exempel på ansvarsområden utifrån goda levnadsvillkor: Hälso- och sjukvården arbetar för att alla människor har lika rätt att åtnjuta en god och jämlik hälsa, vilket förutsätter att medborgare vid behov får tillgång till lämplig hälso- och sjukvård och rehabilitering. Hälso- och sjukvården arbetar för barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa utifrån sina egna förutsättningar. Samt att barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få den hjälp och stöd de behöver för att leva ett fullvärdigt och värdigt liv. Vi arbetar för att äldre ska känna trygghet i att deras behov av vård och omsorg blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och ett värdigt bemötande. Social och regional utveckling arbetar för en hållbar utveckling. Vi verkar för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Vi bidrar till att erbjuda och skapa attraktiva miljöer och förutsättningar för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, kultur, näringsverksamhet och forskning. Vi arbetar för att utveckla och stimulera kulturaktiviteter och skapa en god kulturell infrastruktur. Kollektivtrafiken arbetar för en hållbar infrastruktur kring flyg, tåg, vägar och bredbandsutveckling. Vi skapar en långsiktigt hållbar och tillgänglig kollektivtrafik för tåg, bussar, färdtjänst och skolskjutsar som möter människors resebehov. Barn- och utbildningsförvaltningen samt förskolan och skolan arbetar för att barn ska bästa möjliga förutsättningar för sin inlärning och utveckling. De ska kunna utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn med funktionsnedsättning har rätt att få det stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sin kunskapsinhämtning på samma sätt som andra barn. Gymnasieelever, vuxna och nyanlända ska få utbildningsmöjligheter som möjliggör en etablering på arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning eller bristande svenska ska få det stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sin kunskapsinhämtning. Socialförvaltningen arbetar för att barn och vuxna ska leva i en social trygghet och med en skälig levnadsstandard. Särskilt utsatta personer, barn, äldre, arbetslösa och personer med funktionsnedsättning har rätt till stöd för att leva ett så värdigt liv som möjligt. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för att skapa ett tillgängligt kultur- och fritidsliv. Det kulturella rummet ska vara öppet för alla både för att aktivt skapa själv och för att ta del av andras skapelser. Barn ska ha tillgång till det kulturella rummet på samma sätt som vuxna, så länge det är förenligt med barnets bästa. Det ska finnas ett åldersanpassat kultur- och fritidsutbud som utgår från principen om icke-diskriminering och tillgänglighet för alla. Stadsplanerings-, gatu- och miljöförvaltningen arbetar för att skapa en trygg levnadsmiljö för alla. Det handlar både om ett grundläggande miljötänkande som att hantera så att skadliga miljöer inte uppkommer. Det är ett förebyggande och hälsofrämjande långsiktigt planerande. Rätt till goda levnadsvillkor Hur har vi tagit hänsyn till rätten till goda levnadsvillkor? Här skriver vi hur vi i detta beslut/projekt tar hänsyn till rätten till goda levnadsvillkor, kopplade till vårt specifika ansvarsområde i detta aktuella beslut. Det handlar om goda levnadsvillkor i både det korta och långa perspektivet.

5 Barnets bästa (om ärendet berör barn) BARNETS BÄSTA Artikel Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet Vi ska tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga åtgärder Vi ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 3 i barnkonventionen uttrycker att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Det innebär att barnets bästa alltid ska övervägas som en av många faktorer som är av vikt när vi tar beslut kring barn och ungdomar. Barnkonventionen kräver också vi, så långt det är möjligt, ska försäkra oss om att barnets bästa har kommit med och redovisas i beslutsunderlaget. Barnets bästa är inte en personlig reflektion utan ett ställningstagande utifrån ett antal uppsatta kriterier. Det innebär att en bedömning om vad som är barnets bästa ska komma fram till någorlunda samma resultat oberoende av vem som gör bedömningen. För att komma fram till vad som är barnens bästa kan man ställa sig ett antal frågor: Vad är barnens bästa utifrån aktuell forskning (evidensbaserad verksamhet), rådande praxis (hur man gör inom andra motsvarande myndigheter/verksamheter i Sverige) och beprövad erfarenhet (inom vår egen verksamhet) i det här specifika beslutet? Vad är barnens bästa på både kort och lång sikt? Så långt det är möjligt ska barnets bästa vara vägledande för beslutet. Om vi finner att det finns andra faktorer som väger tyngre eller om barnets bästa inte kan genomföras på grund av t.ex. otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens ska vi förklara detta i beslutet. Om vi inte kan utgå från det vi anser är barnens bästa ska vi förklara vad vi istället gör för att säkerställa barnens rättigheter inom det område vi tar beslut kring. Barnets bästa Om ärendet berör barn: På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? Här beskriver vi vad vi har kommit fram till är barnens bästa i det beslut vi ska ta. Om vi inte kan utgå från det vi anser är barnens bästa ska vi förklara vad vi istället gör för att säkerställa barnens rättigheter. Om ärendet inte inkluderar barn kan vi hoppa över denna fråga.

6 Delaktighet och inflytande Alla människor har rätt att respekteras för vem man är och inte diskrimineras på någon grund. Delaktighet och inflytande är viktiga faktorer för ett gott liv för alla, både i ett övergripande perspektiv och i vardagen. Det är viktigt att hitta en fungerande medborgardialog för både barn och vuxna. Barn och unga har en särskild lagstiftad rättighet att vara delaktiga i alla beslut som rör dem. Alla barn har rätt att framföra sin åsikt. Med utgångspunkt i principen om barnets bästa väger vi in barnets åsikter i beslutet i relation till barnets ålder och mognad. Hälso- och sjukvården ska ge goda möjligheter för patienter och närstående att vara delaktiga i sin vård och behandling. Vårt patientfokuserade förhållningssätt ska stärka patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet inom hälso- och sjukvården. Detta gäller även för patienter och närstående under 18 år. Barn har även rätt till information, råd och stöd om en närstående är allvarligt fysiskt eller psykiskt sjuk, har missbruksproblem eller avlider. Social och regional utveckling ska inhämta medborgarnas åsikter i relevanta frågor. Vi inhämtar barns och ungas åsikter i alla beslut och projekt som rör dem. Det gäller att bryta ner frågorna så att de blir relevanta och anpassade till barnens ålder och mognad. Det är inte barn som ska förstå hur vuxna strukturerar sin vardag eller fattar beslut, det är vuxna som ska förstå hur barn och unga resonerar så att det beslut som fattas blir relevant och anpassat till barnets verklighet. Kollektivtrafiken ska utveckla former för att ta del av resenärers åsikter. Vi inhämtar barns och ungas åsikter i alla beslut och projekt som rör dem. Det är viktigt att ta del av barns och ungas resonemang kring hur kollektivtrafiken kan fungera optimalt i barns och ungas skiftande livspussel. Barn- och utbildningsförvaltningen samt förskolan och skolan ska göra barn delaktiga både i beslut som fattas på förvaltningsnivå och i beslut som rör deras förskola och skola. Frågorna måste brytas ner så att de blir relevanta och upplevs angelägna för barn att engagera sig i. Socialförvaltningen ska göra barn och vuxna delaktiga i alla beslut som rör dem och deras liv. Det inkluderar även beslut som omfattar grupper av barn i övergripande beslutsärenden. Kultur- och fritidsförvaltningen ska utveckla former för att ta del av medborgares åsikter. Vi ska göra barn delaktiga i alla beslut som rör dem och deras liv. Det inkluderar beslut som omfattar grupper av barn, liksom barn i det enskilda ärendet. Stadsplanerings-, gatu- och miljöförvaltningen ska utveckla former för att inkludera åsikter från barn och vuxna. Vi ska göra barn delaktiga i alla beslut som rör dem och deras livsmiljö. Det inkluderar framför allt grupper av barn, men kan även beröra barn i det enskilda ärendet där sådana beslut är aktuella. Delaktighet och inflytande På vilket sätt har de som berörs varit delaktiga i beslutet? (Hur många och vilka?) Om frågan rör barn, och de inte har varit delaktiga, förklara varför! Vi kan göra barn och vuxna delaktiga genom t.ex. personliga samtal, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, enkätstudier eller utvärderingar. Här skriver vi på vilket sätt vi har tagit del av barnens/de vuxnas åsikter kring det beslut vi tar. Genom att beskriva hur vi har inhämtat åsikter och vilka som har varit tillfrågade blir det tydligt hur representativa åsikterna är för målgruppen. Om vi inte har efterfrågat barnens åsikter: Eftersom barn har en rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem, och vi har en skyldighet att efterfråga deras åsikter på ett sätt som är relevant för dem, måste vi även beskriva på vilka grunder vi inte har gjort barnen delaktiga. Vilka åsikter har de som berörs av beslutet lyft fram och hur har dessa åsikter påverkat beslutsunderlaget? Här redovisar vi vilka åsikter som har lyfts fram. Här drar vi slutsatser utifrån barnens åsikter i relation till deras ålder och mognad. Vi skriver hur vi har beaktat barnens åsikter i beslutet. Det är även viktigt att barnen får en återkoppling på hur vi har resonerat kring det de har berättat för oss. Om ärendet gäller vuxna redovisar vi hur vi har beaktat deras åsikter i resultatet.

7 Rätt till trygghet och säkerhet Alla har rätt till en bra och trygg livsmiljö. Alla har rätt att känna sig trygg och säker i hemmet, på skolan, på jobbet, på fritiden, inom kollektivtrafiken och på andra ställen där man vistas kortare eller längre tid. Alla barn och unga har rätt att växa upp under likvärdiga villkor samt utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En god uppväxt har stor betydelse för barnets fortsatta liv och hälsa. Alla barn och unga har dock inte samma möjligheter till goda och trygga uppväxtvillkor. Att som barn växa upp med bristande omsorg, försummelse eller med missbrukande, traumatiserade eller psykiskt sjuka föräldrar är betydande riskfaktorer för barnets hälsa. Alla har rätt att skyddas från alla former av våld och övergrepp, grym eller kränkande behandling eller bestraffning. Alla har rätt att få stöd och hjälp om man har varit med om någon form av våld eller övergrepp. De barn och unga, samt vuxna, som utsättas för kränkande behandling och våld saknar en trygg och säker livsmiljö. Vi har en skyldighet att upptäcka barn som far eller riskerar fara illa samt ha väl fungerande rutiner för att på bästa sätt ta hand om dessa barns fysiska och psykiska hälsa. Alla barn som har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande, övergrepp eller förnedrande behandling eller väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt till social återanpassning. Vi har ett personligt anmälningsansvar till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far eller riskerar fara illa. Vi ska ha en aktuell handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa som vi ska utgå från. Vi samarbetar med andra aktörer för att de vuxna och barn som utsatts för våld och övergrepp ska få det stöd och den hjälp som de har rätt till. Rätt till trygghet och säkerhet Hur har vi tagit hänsyn till rätten till trygghet och säkerhet? Här skriver vi om hur det beslut vi ska ta, eller projekt vi ska utveckla, särskilt beaktar rätten till en trygg och säker miljö. Det kan t.ex. handla om: - hur vi skapar trygga och säkra miljöer - hur vi skapar förutsättningar för goda och trygga uppväxtvillkor - hur vi beaktar risker för att någon utsätts för våld eller övergrepp (både externt och av oss) - hur vi uppmärksammar och agerar vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa

8 Rätt till information Alla människor har rätt till information som de förstår. Vi ska informera på ett lättläst sätt så att alla förstår och kan ta del av vad som händer inom vår verksamhet. Rekommendationer från barn och unga är att informationen bör skriva lättläst, kortfattad och barnvänlig så att alla kan förstå informationen: Informationen bör inte vara för lång. Texten ska vara lätt att förstå, utan krångliga ord. Textstorleken ska inte vara för liten. Texten får gärna skrivas i punktform. Informationen ska vara lugnande och inte oroande. Informationen bör finnas på svenska och andra språk. Texten ska testas på målgruppen så att man vet att målgruppen förstår och kan ta åt sig den. Rätt till information Hur har vi tagit hänsyn till rätten till information? Inkluderar detta beslut eller projekt någon form av information till målgruppen efter beslutet? Om ja: - På vilket sätt har vi beaktat rätten till lättläst information om detta beslut eller projekt vi ska ta? - På vilket sätt kommer vi att göra beslutet eller projektet tillgängligt för andra genom lättillgänglig information? - Hur ska vi få feedback från målgruppen så att vi kvalitetssäkrar förståelsen av det vi vill förmedla? Om nej: lämna rutan tom. Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Här skriver vi övriga kommentarer som är relevanta i frågan. Vi kan också dra slutsatser eller ge rekommendationer, baserat på analysen i fälten ovan. Notera att det helst inte ska in ny information här, utan snarare en summerande slutsats eller rekommendation som knyter samman resonemanget från analyserna ovan. Om det t.ex. finns olika alternativa lösningar/beslut att ta ställning till kan man här argumentera för: a) Om ett alternativ verkar vara mest lämpligt ur ett människorättsperspektiv samt vad som behövs för att de andra alternativen ska bli likvärdigt människorättsbaserade. b) Om alternativen verkar likvärdiga kan man här analysera alternativens olika styrkor och förbättringsområden ur ett människorättsperspektiv. c) Om något alternativ förefaller direkt olämpligt ur ett människorättsperspektiv kan vi här lyfta fram argument för denna slutsats, samt vad som skulle behöva justeras för att alternativet bättre ska leva upp till kraven på mänskliga rättigheter.

9 Människorättsbaserat beslutsunderlag Ärendenummer: Ärendenamn: Ansvarig: Verksamhet/avdelning: Vem berörs av detta beslut? Rätt till respekt: icke-diskriminering och jämlikhet Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet? Rätt till goda levnadsvillkor Hur har vi tagit hänsyn till rätten till goda levnadsvillkor utifrån vårt ansvarsområde? Barnets bästa Om ärendet berör barn: Hur har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? Rätt till delaktighet På vilket sätt har de som berörs av beslutet varit delaktiga? (Hur många och vilket urval?) Om de inte varit delaktiga, förklara varför! Vilka åsikter har de som berörs av beslutet lyft fram och hur har dessa åsikter beaktats i beslutsunderlaget? Rätt till trygghet och säkerhet Hur har vi tagit hänsyn till rätten till trygghet och säkerhet? Rätt till information Hur har vi tagit hänsyn till rätten till information? Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer