Lidingö stad hälsans ö för alla

Transkript

1 1 (7) DATUM DNR KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och med den 22 december 2016.

2 2 (7) Inledning Det tidigare handikappolitiska programmet för Lidingö stad från 2002 har reviderats till en policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Policyn visar en riktning för hur Lidingö stads nämnder ska arbeta för att uppnå Lidingö stads vision och strategiska mål om bland annat god hälsa, trygghet i livets alla skeden och största möjliga valfrihet. De policyområden som beskrivs nedan ska genomsyra nämndernas arbete och bidra till att stadens vision och strategiska mål uppnås. Definitioner som används I Sverige finns det ingen standardiserad definition av gruppen personer med funktionsnedsättning. Så här definierar FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Socialstyrelsens definition: Funktionsnedsättning: Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Någon exakt bild av förekomsten av olika funktionsnedsättningar bland befolkningen är svår att ge. Enligt SCB:s studier är de vanligaste funktionsnedsättningarna i befolkningen rörelsehinder, exempelvis i form av besvär i rygg, nacke och axlar. Psykiska funktionsnedsättningar och nedsatt hörsel och syn samt allergi är också vanligt förekommande bland befolkningen.

3 3 (7) Syftet med policyn Policyn för delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Lidingö stad har som syfte att göra staden mer lättillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Policyn anger en viljeriktning för Lidingö stads arbete i de olika nämnderna i enlighet med kommunfullmäktiges vision och strategiska mål. Jämställdhet och mångfald Lidingö stad arbetar för människors lika värde, självständighet och frihet att göra egna val. Lika möjligheter ska finnas oavsett kön, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, etnisk identitet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Kunskap ska finnas i Lidingö stads nämnder om hur den mänskliga mångfalden ska respekteras. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utgår från grundläggande principer som jämlikhet och icke-diskriminering. Konventionen bygger på förståelsen att funktionshinder går att förebygga och ta bort genom att förändra i miljö och omgivning. Den nationella funktionshinderspolitiken utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målen bygger på samhällsgemenskap med mångfald och att alla oavsett ålder blir delaktiga i samhällslivet samt att det ska råda jämlikhet i levnadsvillkor för alla med funktionsnedsättning. Barnperspektivet barn med funktionsnedsättning ska fullt åtnjuta alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma villkor som andra barn. Alla åtgärder ska ske för barnets bästa och barn med funktionsnedsättning har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem. Barnens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn. Områden för policyn Områden och hur de är kopplade till konventionens artiklar, nationella mål inom funktionshinderspolitiken samt stadens vision och strategiska mål. För att skapa tydlighet kring långsiktiga intentioner har kommunfullmäktige i Lidingö stad beslutat om en vision och fem strategiska mål (fr.o.m. den 1 januari 2010). Områden Fysisk tillgänglighet- artikel 9 (fysisk tillgänglighet), artikel 19 (rätt att leva självständigt och att delta i samhället) samt artikel 20 (personlig rörlighet) och vision och strategiska mål samt de nationella målen. Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Lidingös stads befintliga och planerade inne- och utemiljö. Det innebär att Lidingö stad ska fortsätta att ställa höga krav så att byggnader, lokaler, tekniska hjälpmedel, gatu- och trafikmiljö är tillgängliga

4 4 (7) för alla med funktionsnedsättningar. Kraven ska tillämpas inom stadens förvaltningar och bolag, samt i avtal med andra som bygger. Information och kommunikation- kopplat till artiklarna 9 (information om service som passar individen) och 21 (rätt att säga vad de vill och få information på det sätt och med den teknik som de vill), vision och strategiska mål samt de nationella målen Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar. Kommunikation sker bland annat genom språk (talat och tecken), textning bilder och symboler, punktskrift, lättläst svenska och informationsteknologi, IT. Kommunikationen med medborgarna via IT ska ske på ett sådant sätt så att alla människor från sina egna förutsättningar ska kunna ta del av och utnyttja tjänster baserade på IT. Bemötande artikel 17 (skydd för personlig integritet), artikel 22 (respekt för privatlivet), artikel 23 (respekt för hem och familj), artikel 25 (hälsa, tillgång till träning och hälso- och sjukvård), vision och strategiska mål samt de nationella målen. Stadens tjänstemän, förtroendevalda och berörd personal bör utbildas och därigenom få kunskap om de svårigheter personer med funktionsnedsättning kan ha. Personer med funktionsnedsättning ska kunna påverka insatsens utformning. Det är också viktigt att miljön och informationen blir tillgänglig för alla. Utbildning artikel 5 (jämlikhet och icke-diskriminering), artikel 9 (fysisk tillgänglighet), artikel 19 (rätt att leva självständigt och att delta i samhället), artikel 20 (personlig rörlighet) samt artikel 24 (olika slag av utbildning ska finnas) och vision och strategiska mål samt de nationella målen. Skolan ska anpassas med tecken, punktskrift eller alternativ kommunikation där behov finns Arbete och sysselsättning artikel 27 (arbete och sysselsättning) och vision och strategiska mål samt de nationella målen. Lidingö stad ska vara ett föredöme som arbetsgivare och säkerställa att personer med funktionsnedsättning ges förutsättningar att arbeta i staden på lika villkor som övriga. Boende artikel 19 (rätten att leva självständigt och att delta i samhällslivet) samt artikel 28 (tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet) och vision och strategiska mål samt de nationella målen. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att få en bostad på den vanliga bostadsmarknaden. Personer med omfattande stödbehov ska få tillgång till särskilda

5 5 (7) boendeformer. Staden ska verka för att de som behöver en anpassad bostad ska ha möjlighet att få det. Kultur och fritid Artikel 5 (jämlikhet och icke-diskriminering, artikel 9 (tillgänglighet), artikel 19 (rätten att leva självständigt och att delta i samhällslivet), artikel 29 (deltagande i det politiska och offentliga livet) samt artikel 30 (deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverk samhet och idrott) och vision och strategiska mål samt de nationella målen. Det ska skapas förutsättningar så att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i fritids- och kulturverksamheter anordnade av både staden och av föreningslivet. Staden ska uppmärksamma de föreningar som bedriver en verksamhet som överensstämmer med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nämndernas ansvar Stadens nämnder ska, inom sina respektive ansvarsområden, se till att policyn får genomslag i den egna verksamheten. Nämnderna ska också följa upp och redovisa det arbete som genomförs. I de delar det behövs ska respektive nämnd också upprätta riktlinjer och rutiner för arbetet. Tillgänglighetsrådet Det ska finnas ett tillgänglighetsråd med uppgift att vara råd för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan staden och företrädare från organisationerna som representerar olika funktionsnedsättningar. Närmare detaljer om tillgänglighetsrådets arbetsformer beslutas av kommunstyrelsen.

6 6 (7) Bilaga Organisation och arbetsformer för tillgänglighetsrådet Tillgänglighetsrådet är ett råd för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan staden och företrädare från organisationerna som representerar olika funktionsnedsättningar Både staden och tillgänglighetsrådet har initiativrätt. Rådet är ett rådgivande organ och saknar beslutanderätt. Tillgänglighetsrådets syfte Rådets uppgift är att verka för att synpunkter från personer med funktionsnedsättning beaktas i stadens verksamheter. Staden ska i möjligaste mån samråda och informera om verksamhet, planerade förändringar och resultat av åtgärder som har eller kan påverka denna grupp. Tillgänglighetsrådet ska ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag på de frågor som rådet behandlar. Tillgänglighetsrådets sammansättning Rådet består av ordförande och två ledamöter som är politiskt tillsatt av kommunstyrelsen. Rådet representeras av ytterligare sex ordinarie ledamöter med sex ersättare som representerar organisationerna för funktionsnedsättning. De fem grupperna representerande syn, hörsel, rörelse, medicin och psykiska funktionsnedsättningar ska vara representerade i rådet. Kommunstyrelsen utser representanterna för de olika grupperna utifrån förslag från Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO). De föreningar som inte är med i HSO skickar in sina nomineringar direkt till rådets sekreterare.

7 7 (7) Organisation och arbetsformer Tillgänglighetsrådet är organisatoriskt placerat under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar om ändring av rådets organisation och arbetsformer. Rådet har fyra möten per år. Rådet kan utse en granskningsgrupp som utgörs av ordföranden och alla sex representanter från de utsedda organisationerna. Granskningsgruppen granskar planer och ritningar för objekt som i större utsträckning kommer att brukas av personer med funktionsnedsättning samt upprättar skriftligt protokoll över granskningen. Protokollet skickas till objektets projektledare eller motsvarande. Granskningsgruppen kan sammankallas och yttra sig å tillgänglighetsrådets vägnar i brådskande ärenden. Kallelser och minnesanteckningar/protokoll Ordföranden ansvarar för kallelsen till rådets möten. Övriga ledamöter och ersättare kan initiera ärenden till rådet genom att senast tre veckor innan rådets möte meddela ärenden till sekreteraren. En kallelse ska sändas till rådets ledamöter och ersättare senast en vecka innan mötet. Tillgänglighetsrådets möten sammanfattas i minnesanteckningar, eller i ett protokoll om rådet fattat beslut i någon fråga. Minnesanteckningarna eller protokollet justeras av ordföranden och en ytterligare ledamot i rådet och anmäls i kommunstyrelsen men skickas inte ut. Minnesanteckningarna eller protokollen ska också tillsändas en nämnd om rådet behandlat en fråga inom nämndens ansvarsområde. Deltagande i rådets möten Tjänstemän från omsorgs- och socialförvaltningen, fastighetskontoret och tekniska kontoret deltar också vid rådets sammanträden. Varje förvaltning ska representeras av en tjänstman då frågor behandlas som berör respektive område. En tjänsteman från konsult- och servicekontoret är sekreterare i tillgänglighetsrådet Arvode Organisationernas utsedda ledamöter och ersättare är likställda med de politiskt tillsatta ledamöterna i fråga om arvode.