På spaning efter ett socialt hållbart samhälle VII

Transkript

1 På spaning efter ett socialt hållbart samhälle VII Karin Holmström, planeringschef i Lilla Edet, hälsar välkommen till dagens seminarium där fokus är på ungas delaktighet. Lisa Ström och Ulrika Karlsson, GR, berättar om seminariet som är en del av ett samarbete mellan nätverken för socialchefer och samhällsbyggnadschefer på GR. Som en del av samarbetet drivs ett projekt med stöd av Vinnova för att stärka det sociala perspektivet i samhällsplaneringen. Avsikten med Vinnovaprojektet är att bidra till att minska segregationen och öka tillgången till den regionala bostadsmarknaden. Fem kommuner deltar i Vinnovaprojektet. Dialog som metod för ungas inflytande i samhällsplaneringen Clara Svensdotter, Lilla Edet, är lokal projektledare i Vinnovaprojektet. Med projektet hoppas Lilla Edet att unga ska ta större plats i samhällsplaneringen. Lilla Edet är en ganska liten kommun och det finns ingen gymnasieskola. Ungdomar rör sig alltså utanför kommunen i hög grad. I projektet testas utveckling av dialogmetoder i ett samarbete mellan planarkitekt, kommunikatör, familjepedagog och gymnasieansvarig/ungdomsvägledare. - Det är inte ofta vi möts över förvaltningsgränser, säger Clara, och en del av projektet är också att utveckla samverkan. Cultural planning är inspirationskälla till en av metoderna som prövas. Planen är att försöka nå ungdomar genom att gå ut brett via brev, lokalpress och sociala medier. Ungdomar kommer att bjudas in till någon form av skapande, exempelvis att visualisera genom foto, bild, form, text. Sedan kommer det att bli en utställning på biblioteket. Resultaten kommer att användas i kommunens arbete med sin vision för år Lilla Edet vill få fram redskap och arbetssätt för andra i kommunen som ska arbeta med ungdomsdialoger. Man hoppas också väcka kunskap och engagemang bland ungdomar för samhällsfrågor och samhällsplanering. Ett tips i publiken är att tillfråga Västra Götalandsregionens arkitekturkonsulenter som stöd i processen. En annan viktig del av arbetet är hur materialet från ungdomarna tas om hand och hur resultaten återkopplas till de personer som deltagit. - Detta är ett modigt projekt, säger en deltagare i publiken, ni vågar vara ödmjuka och öppna inför att ni gärna vill få del av ungdomars perspektiv men inte riktigt vet vilket som blir det bästa arbetssättet.

2 Lupp-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Åsa Nilsson, analytiker vid Göteborgsregionen berättar om Lupp-enkäten som verktyg för att få kunskap om ungas livssituation och ett underlag för fortsatt dialog. Mer om Lupp: Lupp-enkäten visar ett brett resultat för hur ungdomar har det och är MUCF * :s verktyg för Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken. (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor). Vad kan sägas om livsvillkor, levnadsvanor och attityder hos de unga? Och utifrån den kunskapen Hur utveckla det lokala arbetet för att förbättra ungas villkor? Åsa beskriver att resultaten är viktiga, att undersöka vad det står för och även fråga ungdomar som inte har besvarat enkäten. Samt att fokusera på frågor kopplade till social hållbarhet genomförde 9 kommuner en Lupp-undersökning. Lokala rapporter är framtagna av GR liksom en regional fördjupad analysrapport. Nätverk har bildats inför nästa genomförande, idag deltar 10 kommuner med upp till 3 representanter från varje kommun. Nästa genomförande planeras till år I nätverket anordnas tematräffar som i maj har fokus på psykisk ohälsa och utbildningstillfällen i relevant ämne/metod. Dialog mellan unga och beslutsfattare, där t ex ungdomsrådet inte är representativa utan fler sätt att nå fler representanter behövs. Fråga till Åsa om tematräffarna är öppna, vilket de inte är men deltagande kommuner i nätverket kan välja vem de skickar beroende på tema. Resultat Åsa reflekterade över att vara försiktig vid tolkning av resultatet för gymnasieungdomarna, då man inte vet vilka det är från kommunen som har svarat. Trygghet i vardagen åk 8 ungdomarna är oftast trygga i hemmet och hälften alltid trygga i bostadsområdet. Skolan oftast trygga. Ska man inte alltid känna sig trygg i skolan? Minst trygg i kollektivtrafiken och i stans centrum. Förtydligande från Åsa att se bakåt i tid då otryggheten också ökat i skolan och utifrån den trenden vet vi att det även ibland var värre förr. Hur bör man använda resultaten? Visa dem för ungdomarna, ställa följdfrågor. Otrygga i kollektivtrafiken, var i vilket sammanhang, tid? Jobba med workshops och fokusgrupper. Inte bara fråga vad det vill göra utan fråga varför, fånga bredare. Hälften av ungdomarna vill påverka i samhällsutvecklingen och i frågor som rör den egna kommunen. Återkoppling till Lilla Edets presentation, att det är bra att ungdomarna blir inbjudna och får en inblick i kommunhuset samtidigt värdefullt att komma dit ungdomarna är. Barn i stadsplaneringen Mie Svennberg, stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad, berättar om barnkonsekvensanalyser (BKA) och barns och ungas perspektiv.

3 Göteborgs Stad har arbetat med BKA i flera år och ska göra det i arbetet med alla planprogram. BKA handlar om att få med sig frågorna i en hel process. Man får också ett gemensamt språk. BKA är en matris som är uppbyggd utifrån olika aspekter; sammanhållen stad, samspel, vardagsliv, identitet samt hälsa och säkerhet, på olika skalnivåer så som byggnad och plats, närmiljö, stadsdel, stad och region. Syftet med BKA är att kunna ta hänsyn till barns och ungas synpunkter och erfarenheter, därför måste man lyssna på barnen. Det är viktigt med en kontinuerlig analys, i en process, det är inte bara en BKA som en enskild aktivitet. Då behövs en bra dokumentation så att man inte tappar kunskapen över tid. Det finns också en modell för när i processen BKA ska göras. BKA vill säkerställa att barnperspektivet är en av utgångspunkterna i stadsplaneringen. Politiken behöver få underlag så att olika överväganden kan göras. Mie går vidare med att tala om Får barnen plats i framtidens städer? Det ser ganska lika ut över landet: de gröna ytorna för barn krymper, den psykiska ohälsan ökar, barn och unga rör sig mindre, skolgårdarna krymper, bostadsgårdar krymper. Har Sverige gått från bäst till sämst i klassen? - Det här är en utveckling som är viktigt att bevaka, säger Mie. Nästa år blir barnkonventionen lag, då behöver vi spotta upp oss! Mie avslutar med att säga att det finns goda skäl att arbeta med barns och ungas perspektiv: det ger bättre beslutsunderlag, stärker tron på att det går att påverka, barn och unga känner ansvar och stolthet för det de påverkat, vi får ett ömsesidigt lärande och blir bättre beställare. Ett exempel på hur BKA använts i planeringen av Masthuggskajen ges. Många dialogprocesser genomfördes. Bland annat ska ett lek- och aktivitetsstråk tas fram där barn och unga deltagit i workshops. Barn och ungdomar tolkade vad ett lek- och aktivitetsstråk kan vara utifrån hur det ska kännas att vistas på platsen. Bland annat kom detta fram: Alla aktiviteter ska vara gratis, Man ska kunna delta både aktivt och passivt, Bevara positiva kvaliteter, Närheten till vattnet ska kännas och Grönska, växter, natur är viktigt Göteborg har arbetat länge med BKA men först nu börjar resultaten visas i verkligheten, det är långa processer. Ansvarsfördelning finns men det krävs också samverkan och tid. Vem ansvarar för helheten och uppföljningen när flera olika förvaltningar är inblandade? - Vi som vuxna tror oss veta hur barnen vill ha det, bekräftar en deltagare i publiken. Att planera en lekplats kan bli fel, barnen leker kanske hellre i skogen intill. Barns egna perspektiv är alltid inkluderade i BKA, säger Mie. Arbeta gärna ihop med skolan, då får man in barnens perspektiv, tipsar Mie. Vad behövs för att inkludera så många barn och unga som möjligt? Tjejer i Förening i Malmö Mirlinda Abazah och Hyrije Matarova berättar om sina erfarenheter av att delta i stadsplanering med Rosens röda matta som exempel. Tjejer i Förening arbetar för en jämställd stadsplanering med ungdomar 8-25 år och har ett stort nätverk av unga. Rosens röda matta var en parkeringsplats och en del i planering av att knyta ihop malmöstråket. Först var planen en aktivitetsyta som en sportplats men då tjejer ej var ute i området

4 fokuserade man på vad dem ville ha. Fokus blev på dans, kultur, scenframträdanden och att alla skulle vara välkomna, en trygg plats att komma till. Mirlinda och Hyrije berättar att det startade sommaren 2011 då 13 tjejer anställdes i sommarjobb för att arbeta med vad de och andra tjejer ville göra med platsen, som de alla hade en anknytning till. Under första perioden utbildades de inom jämställdhet och barnkonventionen. Andra perioden arrangerades olika aktiviteter på Rosens röda matta innan byggprocessen hade startat. Efter sommaren var de lika engagerade och ville inte att det skulle ta slut. Tjej i Förening och Malmö stad tog kontakt. De hade en tjejföreningslokal och kände ett ägandeskap, att det skulle bli något stort. Där kunde de prata om allt mellan himmel och jord. Utmaning i att det redan fanns tillräckligt med fotbollsplaner och basketplaner, men tjejerna syntes inte, det skapades inte platser för dem att vara. Tjejer i Förening hade dialog med arkitekter och frågade vad andra ville ha på platsen. Det skulle vara tryggt, bort med buskar, ljusare belysning, bekväma sittplatser, utegym och en scen. - Vi ville synas, inte vara i en liten danslokal. Nu används platsen och tjejer sitter där på kvällen, istället för att hålla sig inne för att det är mörkt invigdes Rosens röda matta. Jämställda platser i Malmö Alla 3 platser, fokus på trygghetsfrågor och vem som skulle befinna sig där. Uppstart med utbildningar och sedan fick unga från området skissa på hur de olika platserna skulle se ut. Någon önskade kupol-liknande utrymmen vilket det inte blev pga. att det inte hade varit säkert för tjejerna. Fördomsfri jämlikhet och Krut Anordna möten mellan unga i Malmö med syfte att främja integration och motverka fördomar. Arrangera aktiviteter där det kreativa skapandet står i fokus och låta deltagarna forma Stadsbibliotekets mötesplats för unga genom deras idéer och aktiviteter. Tjejer i Förening arbetar för att ungdomar från hela staden ska komma till de olika platserna och genom nätverk/olika aktörer. De har också tagit reda på vad det finns för fördomar om området. Tjejer i Förening har även i projekt arbetat för att öka valdeltagandet i Malmö. De är en viktig part med ett stort kontaktnät och i att hålla ungdomsdialoger. Möten planeras utifrån målgruppen ej på tjänstepersonernas tider, det viktigaste är att ungdomarna får komma till tals. Mirlinda och Hyrije delar ut en bok om sitt arbete som heter: Jämställd stadsutveckling skriven av Tjejer i förening. Dialoger runt borden om vad som skapar delaktighet från barn och unga. Summering. - Välja tid o plats då målgruppen kan komma - Tydligt och enkelt språk - Se till att det blir två-vägskommunikation, dialog - Välj en ung ambassadör - Välja kanaler där barn och unga, finns för att komma ut med information - Anpassa insatser efter åldern - Inte se unga som en grupp, inte cementering

5 - Ge en konkret uppgift el plats att arbeta med, så konkret som möjligt - Arbeta med mandat och ansvar - Bjuda in och lyssna - Använda möjligheten att se med nya ögon - Återkoppla o bekräfta allas tankegångar - Förstärk naturliga mötesplatser, bry sig om, befinna sig på de ungas arenor - Fokusera på frågor som ungdomar ser som angelägna och på frågor som går att åtgärda på kort tid - Förenkla och guida dialogprocessen, vara väl förberedd vid dialogmötena - Skaffa kunskap - Var nyfiken - Göra det naturligt att samverka, skapa strukturer - Våga göra småprojekt i de stora processerna så att unga ser vad det blir - Skapa events som ger möjlighet till jobb (inspiration Malmö) - Våga tänka långsiktigt - Ta reda på forskning, inte bara från den egna professionen Några avslutande reflektioner, hur kan det som sades vid dagen användas? Det var inspirerande med exemplet från Malmö, att nå målgruppen genom att engagera målgruppen. Seminarierna är bra för att vi vågar säga nej, vi ska tänka till, våga vara lite obekväm! Det är lika viktigt vilken målgrupp vi än pratar om, att involvera målgruppen. Ju mer konkret man kan vara desto mer kan man få med sig folk. Som förtroendevald kommer jag att diskutera det som sades på hemmaplan, om BKA, vi kommer att diskutera mer hur samverkan mellan socialchefer och samhällsbyggnadschefer kan stärkas. Vi delar med oss, vi tar små steg, vi firar framgång, vi har kommit en bra bit på väg i vårt samarbete mellan nätverken. En typisk fråga som är nämndövergripande, samverkan behöver avspeglas i budgetering. Nästa seminarium Måndag den 18 november kl med Partille som värd. Temat blir Socialt bostadsförsörjningsprogram. Under eftermiddagen blir det slutseminarium för Vinnovaprojektet. Läs mer på /Elisabeth Beijer och Ulrika Karlsson GR dokumenterade