Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Transkript

1

2 Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar på ritningar och bygger modell i skala m m. Serien läggs upp tillsammans med pedagogerna och kan anpassas och varieras efter gruppens storlek, ålder och intresse. MÅLGRUPP Förskola och skolår 1 6 ARKITEKT Mania Teimouri TEL E-POST mania_tei@hotmail.com Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Vi tar reda på hur gården fungerar och ger förslag på förbättringar. Vi tittar på ritningar, skissar och bygger modell. Förslagen presenteras för de inblandade i projektet. Serien läggs upp tillsammans med pedagogerna och kan anpassas och varieras efter gruppens storlek, ålder och intresse. MÅLGRUPP Förskola och skolår 1 6 Tre halvdagar, inklusive en ARKITEKT Mania Teimouri TEL E-POST mania_tei@hotmail.com 20

3 Lekplats/skolgård Arkitektur och kreativ interaktion Lekplatser planeras vanligtvis utav vuxna med olika grader av förståelse för den unika platsen. Men det är barnen själva som vet hur de bäst utnyttjar parken, vilka stråk de går i eller vilka gömställen de använder vid kurragömma. Vid ombyggnad eller nybyggnad av en skola är mycket vunnet i respekten för sin skola om man jobbar med barnen i planeringen av den nya lekplatsen. När man anlägger en ny lekplats måste man ta hänsyn till olycksriskerna vid lekplatsen. Om man redan från början känner till de lagar och regler som måste beaktas när lekplatser byggs om och till, finns det större möjlighet att låta barnen vara med och formge sin kanske viktigaste plats på skolan. En lekplats kan varvas med färdiga lekställningar eller delvis eget komponerade klätterställningar och variationsrik markbehandling. Men vem har bestämt att det ska se ut som det gör på lekplatsen idag? Hur ser lekplatser ut i andra kulturer? Finns det likheter med vår kulturs lekar, eller leker rent av barn i andra kulturer samma lekar som vi, men med andra namn? När man ställer dessa frågor kan förståelsen och respekten för andra kulturer öka samtidigt som man bidrar till ett tidigt engagemang för sin egen närmiljö. Vi diskuterar barnens drömlekplats Vi planerar och bygger en modell över den nya lekplatsen vilket skall resultera i en förståelse av att allt egentligen är planerat av människor. Vi skriver eller ritar tillsammans med lärare och personal en berättelse om den nya lekplatsen. Vi upptäcker och tränar oss i demokratiska processer. MÅLGRUPP Förskola och skolår 1 6 Stad och land Arkitektur och SO, Svenska Stadsbyggnad är en process som borde engagera alla medborgare. Men vem har bestämt att det ska ser ut så som det gör idag och kan man verkligen påverka en stads utveckling. Hur många hus och hur många torg skall det finnas innan man kan kalla anhopningen en stad? Hur ser andra länders städer ut och var finns likheten i andra kulturers syn på hus och städer? Vem bestämmer vilka hus som skall byggas och vilka som skall rivas? Genom att närma sig andra kulturers arkitektur kan man visa tydliga paralleller till sin egen närmiljö. Därmed ökar förståelsen och respekten för andra kulturer och den egna närmiljön. Vi planerar och bygger en stad med ett antal hus i miniatyr. Den skall planeras för alla olika och lika människor med utgångspunkt i elevernas visioner. Vi skriver också ett program, en saga eller annorlunda uttryckt en liten festskrift för att manifestera visionens förträfflighet. Vi diskuterar och bejakar en debatt av elevernas drömstad. Vi bygger modeller, ritar och stadsvandrar vilket skall resultera i en förståelse av att allt är planerat genom historien av olika människors tankar och idéer. Vi försöker få till stånd ett möte med stadsbyggnadskontoret för att träffa beslutsfattarna. Vi upptäcker och tränar oss i demokratiska processer. MÅLGRUPP Skolår

4 Gör ett skolgårdsprojekt tillsammans med dina elever? MÅLGRUPP 8 13 år ANTAL DELTAGARE helklass/halvklass När skolan eller skolgården står inför en ombyggnad borde det vara självklart att barn och personal involveras. Om din skola är i tur att rustas upp kanske barnens önskemål och förslag kan ligga till grund för slutresultatet. Vi uppsöker barnens favoritplatser eller de ställen som är mindre populära och undersöker varför. Vi gör studiebesök på spännande skolgårdar eller parkrum där vi skissar och fotograferar. Vi skissar på förslag till en ur de ungas synvinkel bra skolgårdsmiljö. Vi gör ritningar eller bygger modell. Vi färdigställer materialet till en utställning och bjuder in föräldrar och skolpersonal. BOKAS GENOM Mie Svennberg E-POST mie.svennberg@ kultur.goteborg.se En Stadsvandring nära dej Vi läser staden MÅLGRUPP Mellandstadiet Träff ett: halvdag Vi går samma promenad på två sätt. Vad ser arkitekten och vad ser barnen? Vi jämför våra synsätt och ser vad de kombinerat ger. Vi går samma promenad igen och samlar hus i olika stilar. Vilka symboler hittar vi? Vi jämför gammalt och nytt, detalj och helhet, vad passar in och vad sticker ut? Våra egna personliga referenser färgar också det vi ser. Vilka anekdoter och historier finns som berättar mer om husen, torgen, staden? Träff två: halvdag Vi tittar på husdetaljer. Vad avslöjar stil? Vad avslöjar konstruktion? Vilka budskap sänder husen? Stämmer budskapen i skyltar och husens innehåll med vad vi just lärt oss läsa i huset självt? Vi tittar på skyltar och reklam och pratar om identitet, mode, att klä sig i en viss stil. Nu kan vi jämför hus och kläder och hitta vad som skapar identitet. Att se olika saker och fördjupa sig i sitt eget närområde ger möjlighet att se mer även på nya platser. Att läsa staden är ett sätt att orientera sig, att hitta hemkänsla och det är naturligtvis roligt att förstå mer om världen! Genom att hålla oss i elevernas (skolans) närhet förankrar man kunskaperna då lektionen sedan repeteras varje morgon och eftermiddag när eleverna går stadsvandringen på egen hand. Men det uppmanar också till att se likheter och skillnader även i andra delar av staden och så småningom också i andra städer. ARVODE kr Två halvdagar inklusive en ARKITEKT Lisa Åhlström TEL E-POST lisa@ferkel.se 22

5 Staden vi lever i Arkitektur och SO Staden tillhör och omger oss alla. Men varför ser den ut som den gör? Och vem bestämmer hur? Vi ser på staden ur flera perspektiv och utgår ifrån den mest gemensamma platsen torget. Vad krävs för att göra ett torg bra för alla? För att förstå gör vi vandringar, vi skissar och fotograferar. Vi besöker Stadsbyggnadskontoret och träffar dem som är med och beslutar om stadens framtid. Arbetet redovisas i ett modellbygge där barnen byggt sitt eget torg framtidens torg. MÅLGRUPP år ANTAL DELTAGARE helklass/halvklass BOKAS GENOM Mie Svennberg E-POST mie.svennberg@ kultur.goteborg.se Bygg ett eget hus Arkitektur och NO Hur kan man med hjälp av matematik, teknik och konst förverkliga sina drömmar? Vi skissar, ritar och bygger modell av vårt drömhus. Vi prövar våra förslag mot samtida och äldre arkitektur och mot de fysikaliska lagarna. Vi lär oss om skala, ritteknik, materialkunskap och konstruktion. MÅLGRUPP år ANTAL DELTAGARE helklass/halvklass BOKAS GENOM Mie Svennberg E-POST mie.svennberg@ kultur.goteborg.se 23

6 Torpet Arkitektur och NO, SO, Bild, Historia Ett så kallat arkitektritat hus skapar funderingar och diskussioner om fult eller snyggt. Men människors åsikter om huset kan i vissa fall föregås av en lite förenklad föreställning. Därför är det viktigt att undersöka vilka utgångspunkter som finns, och vilka beslut som fattas under processen från skiss till färdigt hus. Kraven är såväl konstnärliga, tekniska, samhälleliga som individuella. Torpet har i Sveriges historia en alldeles särskild plats. Från att torparen tidigare varit nödd till att utföra arbetsuppgifter åt jordägaren har torpets ägare i modern tid främst sökt en tillflykt för lugn och avskildhet bortanför stress. Ett torp lämpar sig väl för att belysa det samspel som finns mellan bebyggelse och den omgivande naturen. Därför ritar vi varsitt litet hus med torpet som utgångspunkt. Det blir våra drömmars hus som i framtiden kanske kan bli förverkligat. Vi väljer i grupp alternativt individuellt ut olika platser i skolans närmiljö för att placera huset. Sedan fotograferar vi, ritar och beskriver i ord upplevelser av platsen i syfte att lyfta fram just denna plats unika egenskaper. Genom att tillverka ritningar studerar vi även ordningen fram till färdigt hus. Vi uppmärksammar trender, strömningar i historien och vår samtid. Vi upptäcker att en rad med beslut föregår ett färdigt hus. Vi undersöker skolans närmiljö för att därmed stärka respekten för skolmiljön. Vi undersöker husets olika delar för att förstå helheten och dess sammanhang. Vi mäter, skissar, jobbar med skalor, enklare beräkningar och översätter drömmen om ett drömhus till representation av riktiga arkitektritningar. MÅLGRUPP Skolår 6 9 Arkitektur och design Arkitektur inom SO, Bild och Svenska Arkitektur brukar beskrivas som läran om samspelet mellan tekniska och konstnärliga faktorer vid byggande. Tekniska faktorer kan t ex vara hållfasthetsregler. En konstnärlig faktor vid byggande kan vara symmetri i en fasad. Men arkitektur är också gestaltning av normer i en samhällelig struktur. Design är formgivning som skapar en identitet i arkitekturen, tillika en som skapas inom klädmode och musik. Att visualisera tankar, idéer och visioner är centralt för arkitekten. Vilket representeras i bilder, ritningar och språk. Generationer särskiljer sig när det gäller värdegrund av t ex boendeformer och vad som är offentliga mötesplatser. Detta kan skilja sig åt från stad och landsbygd. Eleverna kommer i olika grupper kunna fokusera på antingen ta fram förslag på ett intressant boende förslag på hur det offentliga rummet skall utformas förslag till ett spektakulärt projekt med tyngdpunkt på teknik Vi uppmärksammar historiens olika trender, samtalar om samtiden och visioner. Vi diskuterar arkitektur med utgångspunkt från varje elevs egen närmiljö och sätter in den i ett regionalt samt ett globalt perspektiv. Vi ritar, bygger modeller, formulerar egna visioner och uppfattningar av vad som är viktigt i arkitekturen. Vi uppmärksammar att arkitekturen och staden inte bara kommit till utan att den faktiskt är planerad. Vi håller presentationer av våra projekt, idéer och visioner inför varandra i syfte att inspirera och skapa en positiv framtidsvision. MÅLGRUPP Skolår gymnasium 24