förlängd skolplikt och lovskola

Transkript

1 REMISSVAR Dnr 3.9:0848/15 Utbildningsdepartementet Stockholm Mer tid för kunskapförskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Sammanfattning Barnombudsmannen yttrar sig över betänkandet med utgångspunkt i vårt uppdrag att företräda barn och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Betänkandet består av tre olika förslag: obligatorisk förskoleklass, förlängd skolplikt samt lovskola. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om en obligatorisk förskoleklass och anser att detta är ett bra sätt att skapa jämlika förutsättningar för barn. Det skapar möjligheten att kunna upptäcka och sätta in individuellt stöd vid behov, framförallt för de barn som tidigare inte deltagit i förskoleklassen. Lek, omsorg och skapande samt barnets eget utforskande bör vara ledande i förskoleklassen. Det är viktigt att förskolans pedagogik även präglar verksamheten i förskoleklassen. Förskoleklassen bör fungera som en brygga mellan förskola och grundskola. Barnombudsmannen ställer sig överlag positiv till förslaget om förlängd skolplikt. Dock vill vi betona att det är viktigt med tidiga insatser för att varje elev ska kunna tillgodogöra sig den utbildning de har rätt till. Vi håller med betänkandet om att den förlängda skolplikten ska kunna förläggas antingen inom grundskolan eller inom gymnasieskolan. Men vi anser att det är viktigt att eleven är delaktig i vart den förlängda skolplikten ska förläggas. Barnombudsmannen ställer sig även positiv till lovskola som blir obligatoriskt för huvudmannen att tillhandahålla. Barnombudsmannen skulle gärna ha sett barnkonsekvensanalyser i betänkandet som på ett mer systematiskt analyserar hur förslagen inverkar på barn och unga. Det gäller framförallt de delar av betänkandet som inskränker elever och vårdnadshavares valfrihet, dvs. den obligatoriska förskoleklassen och den förlängda skolplikten. Barnombudsmannen Box Stockholm Norr Mälarstrand 6 Telefon Fax

2 3. Två alternativ till utbildning för sexåringar Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om skolplikt för sexåringar. Att alla barn får samma möjligheter att ta del av den sociala utvecklingsprocess som sker i förskoleklassen främjar likvärdigheten i enighet med artikel 2 i barnkonventionen som lyfter fram allas lika värde. Syftet med att införa skolplikt redan vid sex års ålder är, enligt betänkandet, att skapa mer jämlika och bättre förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt betänkandet är det bara 2 % av sexåringarna som i dagsläget inte deltar i förskoleklassen. Att införa skolplikt skulle därav inte få någon större effekt men genom att göra förskoleklassen obligatorisk tydliggör man förskoleklassens syfte med att förbereda barnen för fortsatt skolgång. Det kan även möjliggöra tidiga satsningar och upptäcka behov av särskilt stöd i en lägre ålder, framförallt bland de barn som idag inte deltar i förskoleklassen. Barnombudsmannen instämmer med betänkandet som lyfter fram alternativ 1 som det rimliga förslaget för skolplikt. Detta med anledning av att förskolepedagogiken, som har ett starkt fokus på leken och dess betydelse, skapar bra förutsättningar att förbereda sexåringar inför deras kommande skolstart. 3.6 Alternativ 1: Förskoleklassen blir obligatorisk Enligt artikel 29 i barnkonventionen ska barnets utbildning syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Utbildningen ska utgå från barnet och vara anpassad till barn. Målet är att ge barnet makt över sin egen situation genom att utveckla barnets kunskaper, lärande, självkänsla och självförtroende. 1 Barnombudsmannen ser positivt på förslaget om att göra förskoleklassen obligatorisk. Dock finns det tendenser till att utbildning under tidig barndom inriktas alltmer på kunskapsrelaterade mål och formellt lärande, ibland på bekostnad av barns lek och utvecklingsmål i bredare bemärkelse. FN:s barnrättskommitté betonar att: [...]undervisning som främst är inriktad på kunskapsackumulering, som tvingar fram konkurrens och som leder till en orimlig arbetsbörda för barn allvarligt kan hämma barnets möjligheter att på ett harmoniskt sätt fullt ut utveckla sina förmågor och färdigheter. 2 Det är viktigt att utbildningen struktureras så att det garanterar adekvat tid under dagen för att säkerställa att barn har tillräckliga möjligheter till vila och lek, i enlighet med deras ålder och utvecklingsbehov. 3 Resurser Barnombudsmannen vill understryka att gruppstorlek, sammansättning, personalens utbildningsnivå och personaltäthet i förskoleklasserna kommer att påverka kvalitén för barngruppen. 1 FN:s barnrättskommitté. Allmänna kommentar nr 1 Utbildningens mål (2001) 2 FN:s barnrättskommitté. Allmänna kommentar nr 1 Utbildningens mål (2001) 3 FN:s barnrättskommitté. Allmänna kommentar nr 17 Barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det 2

3 Personal Det är stor vikt att alla verksamma i skolan har kunskap både om förskolepedagogik, barns rättigheter och om barns uppväxtvillkor. Kunskapen om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är en grundförutsättning för att i det dagliga arbetet leva upp till åtagandena enligt barnkonventionen. 4 Kunskap om och förståelse för att det finns barn som riskerar att fara illa är väsentligt för att kunna upptäcka och stötta utsatta barn. Inflytande Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn och unga rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem. Artikeln uttrycker barnet som subjekt med egna åsikter som ska respekteras. Barnombudsmannen har flertalet gånger tidigare lyft behovet av att stärka elevers rätt att uttrycka sina åsikter i skolan. 5 Barnombudsmannen anser att elevernas inflytande över utbildningens innehåll, former och den dagliga arbetsmiljön måste tydliggöras. Det bör finnas ett systematiskt arbete med inflytandeforum och dessa inflytandeformer bör tas fram i samverkan mellan elever och personal. Barnombudsmannen vill understryka vikten av att barn görs delaktiga i uppföljning och utvärdering av förskoleklassens verksamhet utifrån barnets ålder och mognad. Barnets perspektiv är viktigt för att utveckla förskoleverksamheten Skolmåltider och skolskjuts Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag om att huvudmannen ska erbjuda kostnadsfria näringsriktiga skolmåltider. Barnombudsmannen ställer sig även positiv till att barn i förskoleklassen ska erbjudas kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever Övrig reglering i skolförfattningarna Studiehandledning på modersmål Barnombudsmannen anser det självklart att man ska införa bestämmelsen om att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver detta. Detta är förenligt med flertalet artiklar i barnkonventionen såsom artikel 2; alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 8, varje barn har rätt att behålla sin identitet, samt artikel 30, ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Modermålsundervisning Barnombudsmannen anser också att man bör ändra regelverket angående modersmålundervisning i förskoleklassen på lika grunder som i grundskolan. I enlighet med artikel 29 i barnkonventionen är en del av utbildningens syfte att utveckla respekt för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden. Förskoleklassen bör skapa möjlighet för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. 4 FN:s barnrättskommitté. Allmänna kommentar nr 17 Barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det 5 Barnombudsmannens skrivelse: Skolan är en stor del av barnets liv (2007) 3

4 4. Förlängd skolplikt mer tid för kunskap 4.4 Förlängd skolplikt förslag Förslaget innebär att elever som inte uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program efter årskurs 9 i grundskolan ska ha skolplikt för de åtta ämnen som behövs för att kunna antas till nationellt yrkesprogram. Under denna tid ska elever bedriva heltidsstudier och ha en individuell studieplan. Skolplikten ska upphöra efter den högsta årskursen, senast vid 18 års ålder. Barnombudsmannen ser positivt på förslaget om förlängd skolplikt. Vi instämmer i utredarnas uppfattning om att det är viktigt att elever utifrån sina förutsättningar och behov får tillräckligt med tid för att tillgodogöra sin undervisning. Dock kan det finnas många olika anledningar till varför en elev inte klarat att uppnå behörighet till gymnasieskolan. Förlängd skolgång är ingen garanti om att eleven kommer att klara skolan, eller att man hittar rätt insatser som fungerar för individen. Barnombudsmannen vill understryka vikten av flexibla och individuellt anpassade åtgärder. Enligt barnrättskommittéen ska utbildning vara inspirerande och motiverande för det enskilda barnet. Skolorna ska verka för en human atmosfär och ge barn möjlighet att utvecklas i takt med den fortlöpande utvecklingen av sina förmågor. 6 Det är viktigt att man erbjuder motivationsskapande och studievägledande insatser tidigt för de elever som är i gränszonen att inte klara behörigheten till gymnasieskolan. Det finns studier som exempelvis pekar på att de mest effektiva insatserna mot läs- och skrivsvårigheter bör ske i en tidig inlärningsfas. Det kan förekomma en vänta- och se attityd på skolor vilket kan få negativa konsekvenser för eleverna. 7 Barnombudsmannen anser att det är av största vikt att man resonerar kring hur man kan fånga upp dessa individer i ett tidigare skede och förebygga så att elever inte går ut grundskolan utan fullständiga betyg Var ska den förlängda skolplikten fullgöras? Förslaget lyder att förlängd skolplikt ska kunna förläggas antingen inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan eller i grundskolan. Utgångspunkten i direktiven är att huvudmannen ska kunna välja var den förlängda skolplikten organisatoriskt ska förläggas men att elevens önskemål ska beaktas så långt som möjligt. Barnombudsmannen vill framhålla att det är särskilt viktigt att eleven är delaktig i beslutet om vart skolplikten ska förläggas. Det kan till exempel vara stigmatiserande ifall en elev som inte klarat grundskolan blir tvingad att stanna kvar medan klasskamraterna går vidare till en ny miljö. 6 FN:s barnrättskommitté. Allmän kommentar nr 1 Utbildningens mål (2001) 7 Tjernberg, 2013, Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. 4

5 4.5.2 Individuell studieplan och heltidsstudier Barnombudsmannen vill framhäva att eleven ska inkluderas och informeras om de stödinsatser som finns tillgängliga samt ges inflytande över sin situation. När en individuell studieplan ska upprättas ska eleven självklart vara delaktig och få sina åsikter beaktade. Elevens synpunkter bör framgå i dokumentationen av studieplanen. 5. Lovskola en chans för eleverna Barnombudsmannen är positiv till förslaget om att göra det obligatoriskt för huvudmännen att erbjuda lovskola. Men utformningen av lovskolan måste ta hänsyn till att vila och fritid är också viktigt för barns utveckling som de grundläggande aspekterna såsom kost, boende, hälsovård och utbildning. Utan tillräcklig vila har barn inte tillräckligt med energi, motivation, samt fysisk och psykisk förmåga att delta och lära sig på ett meningsfullt sätt. Barns rätt till vila kräver att barn ges respit från arbete, utbildning eller ansträngning för att kunna säkerställa barnets bästa möjliga hälsa och välbefinnande. 8 Barnombudsmannen är mycket positiv till att eleverna ska erbjudas skolmåltider och skolskjuts. 6. Konsekvensanalys Barnombudsmannen anser att man bör göra en barnkonsekvensanalys. Betänkandet betonar till exempel i sin konsekvensanalys frivillighet i lovskolan som en viktig förutsättning för att elever inte ska se det som en bestraffning. Den inskränkning av frivillighet som den förlängda skolplikten medför motiveras med en utökad rätt till utbildning, men diskuteras inte överhuvudtaget i förslaget som berör den obligatoriska förskoleklassen. I en barnkonsekvensanalys skulle vi gärna ha sett ett mer utförligt resonemang om eventuella intressekonflikter som gäller barnets bästa i förhållande till andra intressen som förs fram. Vi anser även att barn och ungas egna röster skulle utgöra en del av underlaget i betänkandet. Att lägga fram dessa förslag utan att synliggöra barns röster är inte i enhetligt med ett barnrättsperspektiv. Föredragande i ärendet har varit utredaren Josefine Löfman och Jenny Hedström. Fredrik Malmberg barnombudsman 8 FN:s barnrättskommitté. Allmän kommentar nr 17 Barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det 5