BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

Transkript

1 BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

2 Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet 9 Goda råd vid planering 10 Checklista 11 Lästips 14 Källor 14 Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samhällsbyggnadsenheten Grafisk form: Amelie Wintzell Omslagsfoto: Lisa Thanner Tryck: Elanders, december 2009

3 Förord Länsstyrelsens mål med att införliva barnkonventionen i samhällsplaneringen är ett samhälle där barn har samma rättigheter och lika värde och där barnens bästa uppmärksammas. Barns och ungas perspektiv ska vara en naturlig del i samhällsbyggandet och barn ska ges möjlighet till inflytande i den fysiska planeringen. Kommunerna har genom sitt planmonopol en särskilt viktig uppgift att fylla för att barnkonventionen ska införlivas i samhällsplaneringen. Länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen är främst att företräda och samordna statens olika intressen i den fysiska planeringen. Att införliva barnperspektivet i planeringen av den fysiska miljön är något som Länsstyrelsen vill lyfta fram. I beslut om markanvändning, bebyggelse, infrastruktur och rumslig utveckling grundläggs många av de villkor som styr barns liv. Denna skrift ska öka kunskapen om barnkonventionen och ge inspiration att utveckla arbetet med barnperspektivet i samhällsplaneringen. Den beskriver även några metoder som kan tillämpas för att säkerställa barns- och ungas perspektiv och inflytande i den fysiska planeringen. I slutet av häftet finns också en checklista som kan användas för att uppmärksamma hur man arbetar med barnperspektivet. Dick Hedman Samhällsbyggnadsdirektör 3

4 Barnkonventionen Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Trygga och goda uppväxtvillkor innebär att barn växer upp i en stimulerande miljö, känner trygghet och att de får uttrycka sin åsikt och få sina åsikter respekterade. Så skapas en socialt hållbar utveckling. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Barnkonventionens fyra huvudprinciper ska väga tungt och vara vägledande i tolkningen av resten av barnkonventionen. De kräver att: alla barn och ungdomar ska behandlas lika, ingen ska diskrimineras oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, handikapp, hudfärg, kön, språk, religion eller politiska åskådning (artikel 2). Man bör inte glömma att barn är en heterogen grupp. barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör dem (artikel 3). Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. En metod att pröva vad som är bäst för barnen är att genomföra så kallade barnkonsekvensanalyser. FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. 140 länder har hittills ratificerat barnkonventionen. Sverige inrättade 1993 en barnombundsman och den första tjänsten tillträddes samma år. Hela FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) kan läsas på Barnombudsmannens webbplats 4

5 barns rätt till att överleva, leva och utvecklas till det yttersta av sin förmåga ska säkerställas (artikel 6). Man bör vidta åtgärder för att barn ska få en optimal fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling. barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem och barn och ungdomar ska ha möjligheter att påverka (artikel 12). I verkligheten finns inte många forum för detta, då barn och ungdomar saknar rösträtt och valbarhet och tillträde till den politiska makten. Skolan utgör en viktig arena för att utveckla barns och ungas inflytande. Närsamhället fungerar som en viktig källa att hämta kunskaper ur. Frågor som rör den fysiska planeringen kan då utgöra en naturlig del av elevernas studier. Det är viktigt att man lätt kan hitta information om kommunens planering samt att den är skriven på ett sätt att även barn och unga förstår. 5

6 Barn och fysisk planering Det är staten som, genom regeringen, har det yttersta ansvaret för att Sverige uppfyller förpliktelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det innebär att hela den statliga förvaltningen inklusive alla myndigheter har ett ansvar för att barnkonventionen efterlevs. I riksdagens strategi för att förverkliga barnkonventionen (prop 1997/98:182) ställs tydliga krav på kommunen att utveckla barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen samt att tydliggöra barnperspektivet i det kommunala arbetet. Den fysiska planeringen i kommunen styrs av planoch bygglagen som vilar på principen om medborgarinflytande och människors delaktighet i samhällsutvecklingen. Alla ska ha möjlighet till insyn och påverkan oavsett social tillhörighet, etnisk bakgrund, kön eller ålder. FN:s handlingsprogram Agenda 21 ställer också krav på barns och ungdomars deltagande i genomförandet av hållbar utveckling liksom FN:s konferens om boende och bebyggelsefrågor, Habitat II. Enligt barnombudsmannen är barnspektivet centralt i en hållbar utveckling. När vi talar om långsiktighet måste barn, ungdomar och kommande generationer beaktas. Att tillgodose barns rättigheter och behov måste vara en av de mest centrala grunderna för hållbar utveckling också inom den fysiska planeringen. Vidare menar Barnombudsmannen att demokratiska beslutsformer byggda på delaktighet måste innefatta barn och unga som ofta berörs när den fysiska och sociala miljön planeras och förändras. Det förutsätter att man anpassar formerna för inflytande så att barn kan och vill delta. Kommunerna har genom sitt planmonopol en särskilt viktig uppgift att fylla för att barnkonventionen ska införlivas i samhällsplaneringen. Länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen är främst att företräda och samordna statens olika intressen i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har till uppgift att erbjuda kommunerna aktuellt 6

7 planeringsunderlag samt att följa, stödja och ge råd i allmänna frågor. Att införliva barnperspektivet i planeringen av den fysiska miljön är en fråga som Länsstyrelsen vill lyfta fram. I beslut om markanvändning, bebyggelse, infrastruktur och rumslig utveckling påverkas barns livsplatser. Vad är bäst för barnen? Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Det finns dock ingen fastställd definition av vad som är barnets bästa. Barnets bästa måste avgöras i det enskilda fallet. I Planoch bygglagen finns regler för medborgarnas inflytande i planprocessen. Lagen skiljer inte på barn och vuxna, alla medborgare ska ha lika rätt att lämna sina synpunkter i samrådsskedet. Lagen ger möjlighet att påverka men kräver att individen tar ett eget ansvar att delta i samhällsprocessen. De flesta samrådsparter är vuxna till exempel statliga myndigheter, kommunala förvaltningar och fastighetsägare. För att få in barnperspektiv i planeringen krävs att kommunerna själva bjuder in eller tar kontakt med barn. Självklart är det viktigt att barn och unga får ett reellt inflytande. De får inte användas som dekoration eller som PR-redskap för beslutsfattare. Vi vinner mycket på att ta tillvara barns och ungas erfarenheter i den fysiska planeringen. Man får ett bättre underlag för sin planering. Vuxna vet inte alltid bäst om frågor som rör barn och unga. Vad vuxna tror sig veta till exempel om otrygga platser i det offentliga rummet behöver inte alls stämma överens med de platser som barn och unga upplever som otrygga. Detsamma gäller rörelsemönster med mera. Det finns olika sätt att få information om barns och ungas situation. Vilken kunskap vi vill ha och i vilket skede i planprocessen vi befinner oss avgör oftast metoden. Genom enkäter till ungdomar, fram- 7

8 tidsverkstäder eller samarbete med skolan kan vi inhämta värdefull kunskap. Ungdomsråd och ungdomshearings är exempel på hur vi kan ge barn och unga möjlighet att påverka de politiska beslutsprocesserna. Barnkonventionen sätter ingen nedre gräns för när man ska involvera barn och unga. Den talar om delaktighet när barn och unga är i stånd att bilda egna åsikter. Vi vet dock att de yngre barnens inflytande är dåligt utvecklat. Ett sätt att komma åt de yngre barnens situation är att fråga barnens föräldrar. Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen Barnombudsmannen har utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys och tar upp följande värderingsgrunder som analysen ska grunda sig på: Lagstiftning Riktlinjer i styrdokumentet, politiska mål. I bedömningen utgår man från de mål som kommunen har satt upp avseende till exempel miljö, hälsa, trygghet, trafiksäkerhet, tillgänglighet men även avseende barns hälsa. Kunskap (kartläggningar), vetenskapliga fakta, tidigare erfarenheter. Barnkonventionen Barns och ungdomars egna funderingar. Man måste fråga barnen eller deras ombud för att få fram deras åsikter. I Plan- och bygglagen ställs krav på att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) eller att göra en bedömning av vilka sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser en plan får. Barnkonsekvensanalyser (BKA) är en metod för att pröva och systematiskt redovisa för att barns bästa tagits i beaktande i beslut som rör barn. Man bör göra BKA genom att fastställa ett orsakssamband, tänka efter 8

9 före och pröva vad som är bäst för barnet eller barnen. Barnkonsekvensanalyser kan med fördel tillämpas även i samhälls- och trafikplaneringen, separat eller inkluderat i de sociala konsekvensbeskrivningarna. Det är i alla fall viktigt att man tar reda på och redovisar vilka effekter planarbetet får för barn och unga. Syftet med barnkonsekvensanalyser är att få ett bättre beslutsunderlag. Barnkonventionen ställer krav på att barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barn. Enligt konvensionen ska barnens situation, behov och intressen väga tungt. Detta innebär inte att barnens bästa alltid ska väga tyngst. Ibland kan det bli en motsättning till ett mer övergripande samhällsintresse eller till andra gruppers behov och intressen. Ofta handlar det om ekonomiska resurser. I de fall man låter andra intressen väga tyngre krävs att myndigheter kan visa en sammanvägning av relevanta intressen. Det goda exemplet Användandet av barnkonsekvensanalys i den fysiska planeringen är ännu outvecklat. Ett bra exempel är dock Vägverkets arbete med barnkonsekvensanalys av vägprojekt. De försöker ta särskild hänsyn till barnen och deras behov av att gå och resa till och från skolan och ta sig till fritidsaktiviteter. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser prövar de vilka konsekvenser olika val och beslut får för barn och unga i trafiken. Oftast gör Vägverket analyser av konsekvenserna för barn i samband med sina förstudier, till exempel vid planering av gång- och cykelvägar och andra åtgärder i tätorter. 9

10 Goda råd vid planering Uppställningen är varken komplett eller allomfattande, utan är tänkt att ge tips på vägen i arbetet med barnkonventionen. Utbilda och informera berörda yrkesgrupper, politiker och tjänstemän - samt barn och ungdomar. Påbörja ett policyarbete inom samtliga nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag kring hur barnkonventionen kan förverkligas på lokal/regional nivå. Utse ansvarig (individ eller grupp) för att samordna arbetet. Arbeta fram mål för att förverkliga barnkonventionen, gärna tillsammans med barn och unga. Försök att nå en bred politisk förankring kring målen. Det är viktigt att målen är kopplade till ordinarie beslutsprocesser, till exempel budgetprocessen. Skapa forum för dialog och erfarenhetsutbyte. Både internt, externt och tillsammans med barn och unga. Fråga barnen hur de använder sin omgivning. Be dem beskriva vad de upplever på olika platser. Var trivs de? Var känner de sig osäkra? Upprätta barngrupper i respektive ort. Barns åsikter är lättast att fånga på lokal nivå. Inför rubriken barnperspektiv i mallar för planbeskrivning, behovs bedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Se över hur ärenden presenteras. Kan innebörden förstås även av barn? Går det att förenkla språket? Går det att presentera ärendet genom att använda bilder eller skisser? 10

11 Checklista En checklista att använda i arbetet med att ta fram en översiktsplan, en fördjupad översiktsplan eller en detaljplan. Avsikten med denna checklista är att den ska vara ett verktyg i planarbetet för att säkerställa barn och ungas perspektiv och inflytande. Den är säkert inte heltäckande, men är en grund att vidareutveckla i varje kommun. En del frågor passar bättre för översiktsplanen eller den fördjupade översiktsplanen, en del kanske lite bättre för detaljplanen. En del frågeställningar i checklistan kan också användas som grund för att utveckla en barnkonsekvensanalys som passar för fysisk planering. 11

12 Grundläggande förutsättningar Berörs barn och/eller ungdomar av den aktuella planen? Måldokument och organisatoriska förutsättningar Finns ett kommunövergripande handlingsprogram, policydokument eller liknande som anger mål och riktlinjer för kommunens barn- och ungdomsverksamhet i enlighet med FN:s barnkonvention? Kan något/några av dessa mål och riktlinjer bilda utgångspunkt för planarbetet? Finns organisatoriska former för tvärsektoriell samverkan i barn- och ungdomsfrågor? Kan befintliga grupper användas för diskussion och samarbete kring den aktuella planen? Finns det skäl att bilda en ny samverkansgrupp? Delaktighet och inflytande Finns former för barns och ungas delaktighet och inflytande i kommunen som till exempel ungdomsråd? Kan detta eller andra råd (till exempel skolornas elevråd) och grupper användas som remissinstanser och samarbetspartners i planprocessen? Kan barn och unga inbjudas till att bli delaktiga i den ordinarie samrådsprocessen eller behövs nya former för att tillgodose barn och ungas rätt till delaktighet och inflytande? Kan nya metoder användas för att göra barnen och de unga delaktiga i framtagandet av planförslaget som till exempel framtidsverkstad, framtidsscenarier, enkäter mm? Finns former för att inhämta synpunkter från föräldrar till de små barnen? Ja Nej Planeringsunderlag Har statistik och prognoser tagits fram som visar relevanta faktorer som till exempel: - befolkningssammansättning utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund, - hushållssammansättning, - inkomst, - socialbidrag, - brottslighet? 12

13 Har kartläggningar gjorts av till exempel: Barnens rörelsemönster till/från skolan/förskolan och till/från fritidsaktiviteter Mötesplatser, naturområden, gömställen, viloplatser, lekställen med mera som är viktiga för barn och unga Olycks- och hälsorisker i området Trygga/otrygga platser Vägar och gång- och cykelleder Har barnen, ungdomarna och/eller föräldrarna varit delaktiga i kartläggningen? Finns det behov av att initiera ytterligare kartläggning? - fritidsanläggningar som till exempel bad och idrottsplatser - bibliotek - kollektivtrafik Finns kunskap om vilken service som finns tillgänglig för barnen, ungdomarna och barnfamiljerna som till exempel: - förskolor och skolor - fritidshem och fritidsgårdar - fritidsanläggningar som till exempel bad- och idrottsplatser - bibliotek - kollektivtrafik - gång- och cykelvägar - lekplatser - grönområden och parker Finns kunskap om vilket behov av service som behöver tillgodoses i nybebyggelse? Barnperspektivet i planförslaget Har barns och ungas uppfattningar särskilda behov och rättigheter i enlighet med barnkonventionen beaktas i planförslaget? Görs en särskild barnkonsekvensanalys av förslaget? Är barnperspektivet dokumenterat i planhandlingarna? Ja Nej 13

14 Lästips Barnombudsmannens webbplats Vägverkets webbplats för barn Unicefs webbplats Källor Internet (Barnombudsmannen): Hur beaktas barns intressen i fysisk planering? Länsstyrelsen i Skåne Län ISSN

15 15

16