Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer xxx Arbetsgruppen för barnkonventionen Kommunfullmäktige Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention att gälla från och med Sammanfattning av ärendet I kommunerna fattas en övervägande majoritet av de beslut som påverkar barnets livsvillkor, såsom frågor om skola, barnomsorg, fritid, kultur samt vilket stöd som erbjuds till barn i utsatta situationer. Som huvudsaklig metod föreslås kommunala handlingsplaner för arbetet med barnkonventionen. Barnets rättigheter i Karlsborg - handlingsplan för FN:s barnkonvention har nu reviderats. Handlingsplanen redovisar Karlsborgs kommuns målsättning i arbetet med att förverkliga barnkonventionen, specifika inriktningsmål samt metoder för att nå målsättningen. Det övergripande syftet och målsättningen med handlingsplanen är att ett barnperspektiv ska genomsyra alla verksamheter i Karlsborg, på nämnd-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Med barnperspektiv avses ett synsätt där barnets bästa är ledande i planering, beslut och utförande, på alla nivåer i organisationen. Under revideringen har synpunkter inhämtats från referensgruppen för barnkonventionen samt Rädda Barnens lokalförening samt elever på Carl- Johanskolan. Beslutsunderlag Barnets rättigheter i Karlsborg- Handlingsplan för FN:s barnkonvention Beslutet ska skickas till: Samtliga förvaltningar och nämnder Arbetsgruppen för barnkonventionen Karlsborgs kommun, Storgatan 16, Karlsborg karlsborg.kommun@karlsborg.se

2 Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention Dokumenttyp: Handlingsplan Diarienummer: xx.åååå Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: ÅÅÅÅ-MM-DD Giltighetstid: Mandatperioden Dokumentet gäller för: Alla förvaltningar och nämnder i Karlsborgs kommun Dokumentansvar: Förvaltningssekreterare socialförvaltningen

3 Innehåll Inledning... 2 Övergripande syfte och målsättning... 2 FN:s Barnkonvention... 2 Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras... 4 Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet... 4 Artikel 6 Barnet har rätt till liv och utveckling... 4 Artikel 12 Barnet har rätt till inflytande och delaktighet i beslut och frågor som berör barnet... 5 Artikel 42 Såväl barn som vuxna ska ha kunskap om barnkonventionen och dess innehåll... 5 Uppföljning och utvärdering... 6 Handlingsplanens praktiska genomförande... 6 Mer information:... 6 Bilaga 1: Barnchecklista... 7 Bilaga 2: Mall Barnkonsekvensanalys... 9 Bilaga 3: FN:s konvention om barnets rättigheter

4 Inledning I kommunerna fattas en övervägande majoritet av de beslut som påverkar barnets livsvillkor, såsom frågor om skola, barnomsorg, fritid, kultur samt vilket stöd som erbjuds till barn i utsatta situationer. I Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop: 1997/98:182), fastslås kommunernas arbete som fundamentalt för att barnkonventionen ska bli ett levande dokument. Som huvudsaklig metod föreslås kommunala handlingsplaner för arbetet med barnkonventionen. Följande handlingsplan redovisar Karlsborgs kommuns målsättning i arbetet med att förverkliga barnkonventionen, specifika inriktningsmål samt metoder för att nå målsättningen. Övergripande syfte och målsättning Det övergripande syftet och målsättningen med handlingsplanen är att ett barnperspektiv ska genomsyra alla verksamheter i Karlsborg, på nämnd-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Med barnperspektiv avses ett synsätt där barnets bästa är ledande i planering, beslut och utförande, på alla nivåer i organisationen. Att arbeta efter ett barnperspektiv innebär att kombinera beprövad erfarenhet, forskning och barnets synpunkter, i ärenden och verksamhet som påverkar barn. På det här sättet ska barnkonventionen bli ett levande dokument i Karlsborg, där alla barn upplever att deras rättigheter blir tillgodosedda. FN:s Barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, fastställdes den 20 november år 1989 i FN:s generalförsamling. Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen, vilket ägde rum den 21 juni Barnkonventionen är den av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna som flest stater har valt att ratificera. Sverige har förbundit sig till att följa barnkonventionen, vilket främst realiseras genom kommun- och landstingsarbete. Kommunerna fattar majoriteten av de beslut som påverkar barnets livsvillkor och är den del av förvaltningen som i störst utsträckning möter barnets behov. Barnkonventionens artikel 4 fastställer att staterna ska anstränga sig till det yttersta av sina ekonomiska tillgångar och resurser för att förverkliga barnkonventionen, vilket även gäller för kommuner. Barnkonventionen brukar benämnas som hel och odelbar, vilket innebär att alla dess artiklar hänger samman och talar man om en, måste man även se till övriga artiklar. Barnkonventionen är heltäckande när det gäller barnets rättigheter, genom att dess artiklar är av ekonomisk, social, kulturell, politisk och medborgerlig karaktär. Totalt består barnkonventionen av 54 stycken artiklar, varav de första 41 är sakartiklar som talar om vilka rättigheter barnet har. Övriga artiklar behandlar frågan om hur staterna ska agera för att leva upp till konventionens intentioner. 2

5 För att underlätta arbetet med barnkonventionen har fyra så kallade grundprinciper kunnat identifieras, vilka står för konventionens grundläggande moraluppfattning. Dessa principer utgörs av artiklarna 2, 3, 6 och 12, varav artikel 3 har fått definierats som portalbestämmande. Artikel 3 ska vara ledande i allt arbete i barnkonventionens anda. Artikel 2: Alla barn har samma värde och lika rättigheter. Inget barn får diskrimineras. Barnkonventionens artiklar gäller för alla barn. Inget barn får diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, etnisk, kulturell och religiös tillhörighet eller ekonomisk ställning. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Barnets bästa ska vara ledande i den planering, de beslut och det utförande som rör barnet. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. Staterna ska aktivt arbeta för barnets överlevnad, samt sörja för att barnet får en god barndom och uppväxt. Utveckling avser fysisk, psykisk, moralisk, psykologisk, andlig och social utveckling, och syftar till att göra barnet förberett för vuxenlivet. Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnets åsikter ska tillmätas stor vikt i beslut, med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad. Dessa fyra artiklar utgör barnkonventionens grundprinciper och fungerar som det ramverk de övriga artiklarna ska tolkas ur. Handlingsplanen för barnets rättigheter i Karlsborg utgår från dessa fyra artiklar. 3

6 Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras Metod för att förverkliga artikel 2: Regelbundna kartläggningar över olika barns livssituation ska göras och är ett bra redskap för att få underlag till att verkställa artikel 2. Barnombudsmannen rekommenderar att den här typen av kartläggningar bör omfatta: - Fokus på alla typer av förändringar i barns uppväxtvillkor. - Förändringar i den regionala och lokala servicen för barn och barnfamiljer samt utgifter för verksamheter för målgruppen. - Förändringar i budgettilldelning. Artikel 3 - Barnets bästa ska komma i främsta rummet Metod för att förverkliga artikel 3: Barnchecklista (bilaga 1) Karlsborgs kommuns barnchecklista ska användas inför beslut, framförallt vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt rör eller berör barn/ungdomar såväl direkt som indirekt. Detta så att tjänstemän och politiker inför beslut kan fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Exempel på ärenden där en barnchecklista bör finnas: Policy eller riktlinjer inom olika verksamheter Budget Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer inom kommunen Fysisk planering Barnkonsekvensanalys (bilaga 2) Som alternativ till barnchecklistan kan metoden barnkonsekvensanalys användas. Barnkonsekvensanalys är en konkret metod, utvecklad av Barnombudsmannen, för att användas som en försäkring för att barnets bästa infrias. En barnkonsekvensanalys består av stegen kartläggning, beskrivning, analys, prövning samt utvärdering, och bygger på att vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet sammanställs med barnets egna åsikter i frågan. Artikel 6 - Barnet har rätt till liv och utveckling Metod för att förverkliga artikel 6: För att öka barnets rätt till liv och utveckling bör information och stöd för barn finnas samlat, för att ge en lättöverskådlig bild till barnet. Detta har gjorts av bland annat BRIS och finns samlat på där det finns information, 4

7 chatt och diskussionsforum. Samlad information om stöd och hjälp till barn och unga ska även finnas på Karlsborgs kommuns hemsida och på mötesplatser för barn och ungdomar i kommunen. Artikel 12 - Barnet har rätt till inflytande och delaktighet i beslut och frågor som berör barnet Metod för att förverkliga artikel 12: Grundskoleråd Ett Grundskoleråd ska genomföras en gång per år. Grundskolerådet innebär att barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott träffar representanter från skolornas elevråd, där eleverna har möjlighet att ställa frågor direkt till politikerna. Information från Grundskolerådet ska ges på kommunfullmäktiges sammanträde och ska återkopplas till elevråden. Under mandatperioden ska Grundskolerådet utvidgas till att även inbegripa alla nämndsordföranden och förvaltningschefer. Kommunen ska verka för att använda skolornas elevråd eller liknande som remissinstanser i frågor som berör barn och unga. Det är viktigt med besök i skolan och att återkoppla de beslut som fattats. Artikel 42 - Såväl barn som vuxna ska ha kunskap om barnkonventionen och dess innehåll Metod för att förverkliga artikel 42: Utbildning av anställda Kommunens anställda ska erbjudas kontinuerlig utbildning om barnkonventionen och dess koppling till den egna verksamheten. Nyanställd personal ska ges information om aktuell handlingsplan och kommunens arbetsmetoder i frågan. Utbildning av förtroendevalda Förtroendevalda ska erbjudas utbildning om barnkonventionen en gång under varje mandatperiod. Utbildning av barn och ungdomar Barn och ungdomar ska få information och utbildning om barnkonventionen. Detta kan ske exempelvis genom att skolorna genomför en barnrättsvecka eller en barnrättsdag en gång per läsår. Information till föräldrar Information om barnkonventionen och kommunens handlingsplan ska ges till kommunens föräldraföreningar. 5

8 Uppföljning och utvärdering Av central vikt är uppföljning och utvärdering av arbetet med barnkonventionen. Det är viktigt att resultatet av uppföljning och utvärdering uppmärksammas i kommunen både bland barn och vuxna. Metod för uppföljning och utvärdering: En uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska ske i slutet av varje mandatperiod. Uppföljningen ska sammanställas i en verksamhetsberättelse för barnkonventionsarbetet och ska delges kommunfullmäktige. Resultatet av uppföljningen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats. Handlingsplanens praktiska genomförande Metod för arbetets praktiska genomförande: En arbetsgrupp med tjänstemän från samtliga nämnder ansvarar, under socialförvaltningens ledning, för det praktiska arbetet med handlingsplanen. Till arbetsgruppen hör en referensgrupp bestående av en förtroendevald från respektive nämnd med uppgift att följa genomförandet av handlingsplanen. Mer information: Barnombudsmannen: Rädda Barnen: Rädda Barnen Karlsborg och Tibro: BRIS, Barnets rätt i samhället: SKL: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: 6

9 Bilaga 1: Barnchecklista Karlsborgs kommun har sedan 1999 arbetat med att förverkliga barnkonventionen och en handlingsplan för Barnets rättigheter i Karlsborg antogs av kommunfullmäktige Som ett led i arbetet med att införliva barnkonventionen ska en barnchecklista användas för att belysa ett barn- och ungdomsperspektiv inom kommunens samtliga förvaltningar och nämnder. Checklistan ska vara ett verktyg för att se till barnets bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. En barnchecklista bör framförallt fyllas i vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt rör eller berör barn/ungdomar såväl direkt som indirekt. Detta så att tjänstemän och politiker inför beslut kan fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Exempel på ärenden där en barnchecklista bör finnas: Policy eller riktlinjer inom olika verksamheter Budget Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer inom kommunen Fysisk planering Checklistan är till för att: Fungera som tankestöd och arbetsmaterial i varje förvaltning/nämnd Införliva barn- och ungdomsperspektivet i samtliga förvaltningar/nämnder i kommunen Nå fler väl underbyggda beslut 7

10 Barnchecklista Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Ja Nej Eventuell motivering: Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ja Nej Eventuell motivering: Anvisningar Barnchecklistan kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga eller arbetas in direkt i ärendet. Dessa anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel men utgör inget heltäckande underlag. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Vilka konsekvenser har beslutet för barnet/barnen och hur kan barn själva tänkas värdera beslutet? Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling? Har en sammanvägning gjorts av olika intressen? FN: s barnkommitté har uttalat att principen om barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, exempelvis samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Diskrimineras barnet eller dess föräldrar på grund av kön, etniskt ursprung, funktionsnedsättning, tro, social ställning etc.? All olikhet behöver inte innebära diskriminering. Det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olik behandling är rimliga och objektiva. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och inte i förhållande till andra grupper av barn. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ange här på vilket sätt ungdomars röst har inhämtats, exempelvis genom enkät i en skolklass. I de fall där beslutet berör barn på ett personligt plan har barnet fått säga sin mening? 8

11 Bilaga 2: Mall Barnkonsekvensanalys Den frågeställning som ska besvaras bör följa en barnkonsekvensanalys för att försäkra sig om att den övergripande målsättningen infrias. I BO:s skrift Rustad för revision (2007) återfinns följande mall: 1. Kartläggning En kartläggning bör initiera arbetet med frågeställningen. Kartläggningen består av en kunskapsinsamling, vilken ska besvara frågan vilka barn som berörs av frågeställningen, vilka berörs inte. Till kunskapsunderlaget inhämtas även barnets åsikter i frågeställningen. För de minsta barnen blir föräldrar samt personal inom barnomsorg naturliga tolkare. Det är viktigt att även beakta om faktagrunden är tillräcklig; behövs det ytterligare underlag i frågan? 2. Beskrivning I steg 2 görs en noggrann beskrivning av kartläggningen och den information som därigenom har kommit fram. Hur har barnen fått yttra sig i frågan och vilka grupper av barn har fått yttra sig? Vilken information har barnet fått för att kunna yttra sig? Beskriv även hur regelverket på området ser ut och koppla samman förslaget till barnkonventionens artiklar. Här är det även viktigt att beskriva vilka kostnader som förslaget innebär, samt för vilka grupper. 3. Analys Steg 3 består av noggrann analys där det handlar om att studera motiven till förslaget och dess konsekvenser. För att förslaget ska antas krävs det att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa, ur ett barnperspektiv. Vilka eventuella intressekonflikter finns? 4. Prövning I steg 4 sker en prövning utifrån artikel 3 om barnets bästa och avgörande beslut fattas. Här krävs det allmänna kunskaper om barns behov och utveckling, samt att vikten om att se till det enskilda barnets bästa är ledande. 5. Utvärdering Det sista steget i barnkonsekvensanalysen är att utvärdera vilja följder beslutet fick. Naturligtvis är det här viktigt att det berörda barnet får delta i utvärderingen. Varje steg i analysen måste dokumenteras, för att uppföljning ska vara möjlig. 9

12 Bilaga 3: FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 1 Som barn räknas alla personer i åldern 0-18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Barnets bästa nås genom en kombination av forskning, beprövad erfarenhet och barnets åsikter. Artikel 4 Konventionsstaterna ska anstränga sig till det yttersta av sina tillgångar för att följa konventionen. Artikel 5 Föräldrarna har det största ansvaret för barnet. De ska hjälpa barnet att få sina rättigheter. Artikel 6 Barnet har rätt till liv och utveckling. Artikel 7 och 8 Barnet har rätt till ett namn, rätt till medborgarskap och så långt det är möjligt rätt att få vetskap om sina föräldrar. Konventionsstaterna ska arbeta för att barnet får behålla den här rättigheten. Artikel 9 Barnet ska inte skiljas från sina föräldrar, förutom när det är det bästa för barnet. Om föräldrarna skiljer sig har barnet rätt att träffa båda sina föräldrar. Om föräldrarna inte kan ta hand om sitt barn, om det vanvårdas eller misshandlas, är ett åtskiljande det bästa för barnet. Artikel 10 och 11 Barn och föräldrar har rätt att träffa varandra även om de bor i olika länder. Konventionsstaterna ska aktivt arbeta för att stödja barn och föräldrar i den här situationen. En förälder har inte rätt att flytta till ett annat land med barnet, om den andra föräldern inte har gått med på det här. Artikel 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnets åsikter ska tillmätas stor vikt i beslut med hänsyn till barnets ålder och mognad. Artikel 13, 14 och 15 Barnet har rätt till yttrandefrihet och rätt att söka och sprida information oberoende av territoriella gränser. Barnet har även rätt till fritt tänkande, religionsfrihet och föreningsfrihet. 10

13 Artikel 16 Barnet har rätt till privatliv. Artikel 17 Konventionsstaterna ska arbeta för spridning av massmedia som syftar till att utveckla barnets välfärd, exempelvis barnböcker. Samtidigt ska riktlinjer utvecklas för att skydda barnet mot information som är skadligt för dess välfärd och hälsa. Artikel 18 Konventionsstaterna ska ge aktivt stöd till föräldrar och vårdnadshavare för att barnets bästa ska komma i främsta rummet för dem. Artikel 19 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att utveckla alla tänkbara åtgärder när det handlar om barnets trygghet och säkerhet hos sina föräldrar eller vårdnadshavare. Det här omfattar såväl förebyggande arbete, som identifiering och rapportering av barn som far illa, som behandling och uppföljning. Artikel 20 och 21 Då barn inte kan bo hos sina föräldrar ska länderna se till att barnet får andra vårdnadshavare. Barnets bästa ska vara ledande i verksamheten. Artikeln innefattar även adoption, både internationellt och nationellt. Artikel 22 Flyktingbarn har rätt till stöd och hjälp av konventionsstaterna. Ensamkommande flyktingbarn ska få stöd i att finna sina föräldrar. Artikel 23 Barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv, som främjar dess självförtroende och dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 24 och 25 Barnet har rätt till god och omfattande sjukvård, vilket även gäller blivande mödrar. I de fall barn har omhändertagits är den ansvariga myndigheten se till att dessa barn får god vård samt övervaka dess behandling. Artikel 26 och 27 Barnet har rätt till trygghet. Konventionsstaterna ska stödja föräldrar som är fattiga, sjuka eller arbetslösa, för att barnet ska uppnå trygghet. Artikel 28 och 29 Barnet har rätt till utbildning och konventionsstaterna ska arbeta för att alla barn kan gå vidare till gymnasiet och till högre utbildning. Utbildningen ska även hålla hög kvalitet och förbereda barnet för vuxenlivet. Artikel 30 Barn tillhörande Sveriges fem nationella minoriteter; samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar, ska ges extra stöd till sitt språk, kultur och religion. 11

14 Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid, samt rätt till att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Artikel 32 Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som är skadligt för dess hälsa och utveckling. Minimiålder för inträde i arbetslivet ska fastställas av konventionsstaterna. Artikel 33 Konventionsstaterna ska arbeta för att skydda barnet mot narkotika. Artikel 34 Barnet ska skyddas mot sexuella övergrepp och prostitution. Artikel 35 och 36 Barnet ska skyddas mot bortförande och försäljning samt mot allt annat utnyttjande som kan skada barnet. Artikel 37 Barnet ska skyddas mot dödsstraff, livstids fängelse och tortyr. Artikel 38 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att förhindra förekomsten av barnsoldater i krig. Artikel 39 Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att ge rehabilitering och återanpassning till barn som utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp eller upplevt krig. Artikel 40 Barn som är misstänka för brott ska behandlas väl och få en rättvis rättegång. Alternativ till anstaltsvård ska finnas, exempelvis vård i fosterhem. Artikel 41 Om konventionsstaternas lagstiftning eller den internationella rätt som konventionsstaterna lyder under ger barn ytterligare rättigheter, ska barnkonventionen inte inverka på det här. Artikel 42 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att säkerställa att såväl barn som vuxna har kännedom om barnkonventionen och dess innehåll. Artikel Dessa artiklar berättar hur konventionsstaterna ska agera för att följa och införliva barnkonventionen samt hur kontroll och uppföljning utförs av FN:s barnrättskommitté. 12

15 1(2) Barnchecklista Karlsborgs kommun har sedan 1999 arbetat med att förverkliga barnkonventionen och en handlingsplan för Barnets rättigheter i Karlsborg antogs av kommunfullmäktige Som ett led i arbetet med att införliva barnkonventionen ska en barnchecklista användas för att belysa ett barn- och ungdomsperspektiv inom kommunens samtliga förvaltningar och nämnder. Checklistan ska vara ett verktyg för att se till barnets bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. En barnchecklista bör framförallt fyllas i vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt rör eller berör barn/ungdomar såväl direkt som indirekt. Detta så att tjänstemän och politiker inför beslut kan fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Exempel på ärenden där en barnchecklista bör finnas: Policy eller riktlinjer inom olika verksamheter Budget Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer inom kommunen Fysisk planering Checklistan är till för att: Fungera som tankestöd och arbetsmaterial i varje förvaltning/nämnd Införliva barn- och ungdomsperspektivet i samtliga förvaltningar/nämnder i kommunen Nå fler väl underbyggda beslut Karlsborgs kommun, Storgatan 16, Karlsborg karlsborg.kommun@karlsborg.se

16 2(2) Barnchecklista Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Ja Nej Eventuell motivering: Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ja Nej Eventuell motivering Anvisningar Barnchecklistan kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga eller arbetas in direkt i ärendet. Dessa anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel men utgör inget heltäckande underlag. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Vilka konsekvenser har beslutet för barnet/barnen och hur kan barn själva tänkas värdera beslutet? Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling? Har en sammanvägning gjorts av olika intressen? FN: s barnkommitté har uttalat att principen om barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, exempelvis samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Diskrimineras barnet eller dess föräldrar på grund av kön, etniskt ursprung, funktionsnedsättning, tro, social ställning etc.? All olikhet behöver inte innebära diskriminering. Det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olik behandling är rimliga och objektiva. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och inte i förhållande till andra grupper av barn. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ange här på vilket sätt ungdomars röst har inhämtats, exempelvis genom enkät i en skolklass. I de fall där beslutet berör barn på ett personligt plan har barnet fått säga sin mening?

17 Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention Dokumenttyp: Handlingsplan Diarienummer: xx.åååå Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: ÅÅÅÅ-MM-DD Giltighetstid: Mandatperioden Dokumentet gäller för: Alla förvaltningar och nämnder i Karlsborgs kommun Dokumentansvar: Ange tjänsteman här. Ange tjänstetitel, inte namn (exempel Trafikhandläggare) Sänk blicken - det kommer att höja resultatet Med andra ord - Se barnen och involvera dem i arbetet

18 Innehåll Inledning... 2 Övergripande syfte och målsättning... 2 FN:s Barnkonvention... 2 Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras... 4 Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet... 4 Artikel 6 Barnet har rätt till liv och utveckling... 4 Artikel 12 Barnet har rätt till inflytande och delaktighet i beslut och frågor som berör barnet... 5 Artikel 42 Såväl barn som vuxna ska ha kunskap om barnkonventionen och dess innehåll... 5 Uppföljning och utvärdering... 6 Handlingsplanens praktiska genomförande... 6 Mer information:... 6 Bilaga 1: Barnchecklista... 8 Bilaga 2: Mall Barnkonsekvensanalys Bilaga 3: FN:s konvention om barnets rättigheter

19 Inledning I kommunerna fattas en övervägande majoritet av de beslut som påverkar barnets livsvillkor, såsom frågor om skola, barnomsorg, fritid, kultur samt vilket stöd som erbjuds till barn i utsatta situationer. I Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop: 1997/98:182), fastslås kommunernas arbete som fundamentalt för att barnkonventionen ska bli ett levande dokument. Som huvudsaklig metod föreslås kommunala handlingsplaner för arbetet med barnkonventionen. Följande handlingsplan redovisar Karlsborgs kommuns målsättning i arbetet med att förverkliga barnkonventionen, specifika inriktningsmål samt metoder för att nå målsättningen. Målgruppen för handlingsplanen är samtliga invånare i Karlsborg; barn, vuxna, föräldrar, personal, förtroendevalda och tjänstemän. Övergripande syfte och målsättning Det övergripande syftet och målsättningen med handlingsplanen är att ett barnperspektiv ska genomsyra alla verksamheter i Karlsborg, på nämnd-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Med barnperspektiv avses ett synsätt där barnets bästa är ledande i planering, beslut och utförande, på alla nivåer i organisationen. Att arbeta efter ett barnperspektiv innebär att kombinera beprövad erfarenhet, forskning och barnets synpunkter, i ärenden och verksamhet som påverkar barn. På det här sättet ska barnkonventionen bli ett levande dokument i Karlsborg, där alla barn upplever att deras rättigheter blir tillgodosedda. FN:s Barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, fastställdes den 20 november år 1989 i FN:s generalförsamling. Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen, vilket ägde rum den 21 juni Barnkonventionen är den av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna som flest stater har valt att ratificera. Sverige har förbundit sig till att följa barnkonventionen, vilket främst realiseras genom kommun- och landstingsarbete. Kommunerna fattar majoriteten av de beslut som påverkar barnets livsvillkor och är den del av förvaltningen som i störst utsträckning möter barnets behov. Barnkonventionens artikel 4 fastställer att staterna ska anstränga sig till det yttersta av sina ekonomiska tillgångar och resurser för att förverkliga barnkonventionen, vilket även gäller för kommuner. Barnkonventionen brukar benämnas som hel och odelbar, vilket innebär att alla dess artiklar hänger samman och talar man om en, måste man även se till övriga artiklar. Barnkonventionen är heltäckande när det gäller barnets rättigheter, genom att dess artiklar är av ekonomisk, social, kulturell, politisk och medborgerlig karaktär. Totalt består barnkonventionen av 54 stycken artiklar, varav de första 41 är sakartiklar som talar om vilka rättigheter barnet har. Övriga artiklar behandlar frågan om hur staterna ska agera för att leva upp till konventionens intentioner. 2

20 För att underlätta arbetet med barnkonventionen har fyra så kallade grundprinciper kunnat identifieras, vilka står för konventionens grundläggande moraluppfattning. Dessa principer utgörs av artiklarna 2, 3, 6 och 12, varav artikel 3 har fått definierats som portalbestämmande. Artikel 3 ska vara ledande i allt arbete i barnkonventionens anda. Artikel 2: Alla barn har samma värde och lika rättigheter. Inget barn får diskrimineras. Barnkonventionens artiklar gäller för alla barn. Inget barn får diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, etnisk, kulturell och religiös tillhörighet eller ekonomisk ställning. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Barnets bästa ska vara ledande i den planering, de beslut och det utförande som rör barnet. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. Staterna ska aktivt arbeta för barnets överlevnad, samt sörja för att barnet får en god barndom och uppväxt. Utveckling avser fysisk, psykisk, moralisk, psykologisk, andlig och social utveckling, och syftar till att göra barnet förberett för vuxenlivet. Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnets åsikter ska tillmätas stor vikt i beslut, med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad. Dessa fyra artiklar utgör barnkonventionens grundprinciper och fungerar som det ramverk de övriga artiklarna ska tolkas ur. Handlingsplanen för barnets rättigheter i Karlsborg utgår från dessa fyra artiklar. 3

21 Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras Metod för att förverkliga artikel 2: Regelbundna kartläggningar över olika barns livssituation ska göras och är ett bra redskap för att få underlag till att verkställa artikel 2. Barnombudsmannen rekommenderar att den här typen av kartläggningar bör omfatta: - Fokus på alla typer av förändringar i barns uppväxtvillkor. - Förändringar i den regionala och lokala servicen för barn och barnfamiljer samt utgifter för verksamheter för målgruppen. - Förändringar i budgettilldelning. Artikel 3 - Barnets bästa ska komma i främsta rummet Metod för att förverkliga artikel 3: Barnchecklista (bilaga 1) Karlsborgs kommuns barnchecklista ska användas inför beslut, framförallt vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt rör eller berör barn/ungdomar såväl direkt som indirekt. Detta så att tjänstemän och politiker inför beslut kan fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Exempel på ärenden där en barnchecklista bör finnas: Policy eller riktlinjer inom olika verksamheter Budget Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer inom kommunen Fysisk planering Barnkonsekvensanalys (bilaga 2) Som alternativ till barnchecklistan kan metoden barnkonsekvensanalys användas. Barnkonsekvensanalys är en konkret metod, utvecklad av Barnombudsmannen, för att användas som en försäkring för att barnets bästa infrias. En barnkonsekvensanalys består av stegen kartläggning, beskrivning, analys, prövning samt utvärdering, och bygger på att vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet sammanställs med barnets egna åsikter i frågan. Artikel 6 - Barnet har rätt till liv och utveckling Metod för att förverkliga artikel 6: För att öka barnets rätt till liv och utveckling bör information och stöd för barn finnas samlat, för att ge en lättöverskådlig bild till barnet. Detta har gjorts av bland annat BRIS och finns samlat på där det finns information, 4

22 chatt och diskussionsforum. Samlad information om stöd och hjälp till barn och unga ska även finnas på Karlsborgs kommuns hemsida och på mötesplatser för barn och ungdomar i kommunen. Möjligheter till mer samlad information till barn och ungdomar ska undersökas. Artikel 12 - Barnet har rätt till inflytande och delaktighet i beslut och frågor som berör barnet Metod för att förverkliga artikel 12: Grundskoleråd Ett Grundskoleråd ska genomföras en gång per år. Grundskolerådet innebär att barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott träffar representanter från skolornas elevråd, där eleverna har möjlighet att ställa frågor direkt till politikerna. Information från Grundskolerådet ska ges på kommunfullmäktiges sammanträde och ska återkopplas till elevråden. Under mandatperioden ska Grundskolerådet utvidgas till att även inbegripa alla nämndsordföranden och förvaltningschefer. Kommunen ska verka för att använda skolornas elevråd eller liknande som remissinstanser i frågor som berör barn och unga. Även personliga besök i skolan för samtal med eleverna är att rekommendera. Det är viktigt att göra återkopplingar tillbaka till barnen om de beslut som har fattats. Artikel 42 - Såväl barn som vuxna ska ha kunskap om barnkonventionen och dess innehåll Metod för att förverkliga artikel 42: Utbildning av anställda Kommunens anställda ska erbjudas kontinuerlig utbildning om barnkonventionen och dess koppling till den egna verksamheten. Nyanställd personal ska ges information om aktuell handlingsplan och kommunens arbetsmetoder i frågan. Utbildning av förtroendevalda Förtroendevalda ska erbjudas utbildning om barnkonventionen en gång under varje mandatperiod. Utbildning av barn och ungdomar Barn och ungdomar ska få information och utbildning om barnkonventionen. Detta kan ske exempelvis genom att skolorna genomför en barnrättsvecka eller en barnrättsdag en gång per läsår. 5

23 Information till föräldrar Information om barnkonventionen och kommunens handlingsplan ska ges till kommunens föräldraföreningar. Uppföljning och utvärdering Av central vikt är uppföljning och utvärdering av arbetet med barnkonventionen. Det är viktigt att resultatet av uppföljning och utvärdering uppmärksammas i kommunen både bland barn och vuxna. Kunskapen om Barnkonventionen blir levande först när den omsätts i beslutsfattande och genomförs i det dagliga arbetet. Metod för uppföljning och utvärdering: En uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska ske i slutet av varje mandatperiod. Uppföljningen ska sammanställas i en verksamhetsberättelse för barnkonventionsarbetet och ska delges kommunfullmäktige. Resultatet av uppföljningen ska även spridas till kommunens anställda, elever och övriga medborgare. En revisionsrapport bör ingå Handlingsplanens praktiska genomförande Metod för arbetets praktiska genomförande: En arbetsgrupp med tjänstemän från samtliga nämnder ansvarar, under socialförvaltningens ledning, för det praktiska arbetet med handlingsplanen. Till arbetsgruppen hör en referensgrupp bestående av en förtroendevald från respektive nämnd med uppgift att följa genomförandet av handlingsplanen. Arbetsgruppen måste ges tydligt mandat och uppdrag. För en levande barnrättspolitik krävs resurser, kunskaper och metoder. Ett långsiktigt arbete med Barnkonventionen kräver samordning för att säkerställa fungerande samverkan mellan politik, förvaltning och verksamhet. En lokal barnombudsman behövs för detta. Mer information: Barnombudsmannen: Rädda Barnen: / Ung röst/till vuxna/det handlar om demokrati/inflytande på riktigt Rädda Barnen Karlsborg och Tibro: Ungdomsstyrelsen: BRIS, Barnets rätt i samhället: 6

24 SKL Vägledning gör barn starkare Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor 7

25 Bilaga 1: Barnchecklista Karlsborgs kommun har sedan 1999 arbetat med att förverkliga barnkonventionen och en handlingsplan för Barnets rättigheter i Karlsborg antogs av kommunfullmäktige Som ett led i arbetet med att införliva barnkonventionen ska en barnchecklista användas för att belysa ett barn- och ungdomsperspektiv inom kommunens samtliga förvaltningar och nämnder. Checklistan ska vara ett verktyg för att se till barnets bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. En barnchecklista bör framförallt fyllas i vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt rör eller berör barn/ungdomar såväl direkt som indirekt. Detta så att tjänstemän och politiker inför beslut kan fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Exempel på ärenden där en barnchecklista bör finnas: Policy eller riktlinjer inom olika verksamheter Budget Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer inom kommunen Fysisk planering Checklistan är till för att: Fungera som tankestöd och arbetsmaterial i varje förvaltning/nämnd Införliva barn- och ungdomsperspektivet i samtliga förvaltningar/nämnder i kommunen Nå fler väl underbyggda beslut 8

26 Barnchecklista Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Ja Nej Eventuell motivering: Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ja Nej Eventuell motivering: Anvisningar Barnchecklistan kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga eller arbetas in direkt i ärendet. Dessa anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel men utgör inget heltäckande underlag. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Vilka konsekvenser har beslutet för barnet/barnen och hur kan barn själva tänkas värdera beslutet? Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling? Har en sammanvägning gjorts av olika intressen? FN: s barnkommitté har uttalat att principen om barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, exempelvis samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Diskrimineras barnet eller dess föräldrar på grund av kön, etniskt ursprung, funktionsnedsättning, tro, social ställning etc.? All olikhet behöver inte innebära diskriminering. Det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olik behandling är rimliga och objektiva. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och inte i förhållande till andra grupper av barn. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ange här på vilket sätt ungdomars röst har inhämtats, exempelvis genom enkät i en skolklass. I de fall där beslutet berör barn på ett personligt plan har barnet fått säga sin mening? 9

27 Bilaga 2: Mall Barnkonsekvensanalys Den frågeställning som ska besvaras bör följa en barnkonsekvensanalys för att försäkra sig om att den övergripande målsättningen infrias. I BO:s skrift Rustad för revision (2007) återfinns följande mall: 1. Kartläggning En kartläggning bör initiera arbetet med frågeställningen. Kartläggningen består av en kunskapsinsamling, vilken ska besvara frågan vilka barn som berörs av frågeställningen, vilka berörs inte. Till kunskapsunderlaget inhämtas även barnets åsikter i frågeställningen. För de minsta barnen blir föräldrar samt personal inom barnomsorg naturliga tolkare. Det är viktigt att även beakta om faktagrunden är tillräcklig; behövs det ytterligare underlag i frågan? 2. Beskrivning I steg 2 görs en noggrann beskrivning av kartläggningen och den information som därigenom har kommit fram. Hur har barnen fått yttra sig i frågan och vilka grupper av barn har fått yttra sig? Vilken information har barnet fått för att kunna yttra sig? Beskriv även hur regelverket på området ser ut och koppla samman förslaget till barnkonventionens artiklar. Här är det även viktigt att beskriva vilka kostnader som förslaget innebär, samt för vilka grupper. 3. Analys Steg 3 består av noggrann analys där det handlar om att studera motiven till förslaget och dess konsekvenser. För att förslaget ska antas krävs det att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa, ur ett barnperspektiv. Vilka eventuella intressekonflikter finns? 4. Prövning I steg 4 sker en prövning utifrån artikel 3 om barnets bästa och avgörande beslut fattas. Här krävs det allmänna kunskaper om barns behov och utveckling, samt att vikten om att se till det enskilda barnets bästa är ledande. 5. Utvärdering Det sista steget i barnkonsekvensanalysen är att utvärdera vilja följder beslutet fick. Naturligtvis är det här viktigt att det berörda barnet får delta i utvärderingen. Varje steg i analysen måste dokumenteras, för att uppföljning ska vara möjlig. 10

28 Bilaga 3: FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 1 Som barn räknas alla personer i åldern 0-18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Barnets bästa nås genom en kombination av forskning, beprövad erfarenhet och barnets åsikter. Artikel 4 Konventionsstaterna ska anstränga sig till det yttersta av sina tillgångar för att följa konventionen. Artikel 5 Föräldrarna har det största ansvaret för barnet. De ska hjälpa barnet att få sina rättigheter. Artikel 6 Barnet har rätt till liv och utveckling. Artikel 7 och 8 Barnet har rätt till ett namn, rätt till medborgarskap och så långt det är möjligt rätt att få vetskap om sina föräldrar. Konventionsstaterna ska arbeta för att barnet får behålla den här rättigheten. Artikel 9 Barnet ska inte skiljas från sina föräldrar, förutom när det är det bästa för barnet. Om föräldrarna skiljer sig har barnet rätt att träffa båda sina föräldrar. Om föräldrarna inte kan ta hand om sitt barn, om det vanvårdas eller misshandlas, är ett åtskiljande det bästa för barnet. Artikel 10 och 11 Barn och föräldrar har rätt att träffa varandra även om de bor i olika länder. Konventionsstaterna ska aktivt arbeta för att stödja barn och föräldrar i den här situationen. En förälder har inte rätt att flytta till ett annat land med barnet, om den andra föräldern inte har gått med på det här. Artikel 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnets åsikter ska tillmätas stor vikt i beslut med hänsyn till barnets ålder och mognad. Artikel 13, 14 och 15 Barnet har rätt till yttrandefrihet och rätt att söka och sprida information oberoende av territoriella gränser. Barnet har även rätt till fritt tänkande, religionsfrihet och föreningsfrihet. 11

29 Artikel 16 Barnet har rätt till privatliv. Artikel 17 Konventionsstaterna ska arbeta för spridning av massmedia som syftar till att utveckla barnets välfärd, exempelvis barnböcker. Samtidigt ska riktlinjer utvecklas för att skydda barnet mot information som är skadligt för dess välfärd och hälsa. Artikel 18 Konventionsstaterna ska ge aktivt stöd till föräldrar och vårdnadshavare för att barnets bästa ska komma i främsta rummet för dem. Artikel 19 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att utveckla alla tänkbara åtgärder när det handlar om barnets trygghet och säkerhet hos sina föräldrar eller vårdnadshavare. Det här omfattar såväl förebyggande arbete, som identifiering och rapportering av barn som far illa, som behandling och uppföljning. Artikel 20 och 21 Då barn inte kan bo hos sina föräldrar ska länderna se till att barnet får andra vårdnadshavare. Barnets bästa ska vara ledande i verksamheten. Artikeln innefattar även adoption, både internationellt och nationellt. Artikel 22 Flyktingbarn har rätt till stöd och hjälp av konventionsstaterna. Ensamkommande flyktingbarn ska få stöd i att finna sina föräldrar. Artikel 23 Barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv, som främjar dess självförtroende och dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 24 och 25 Barnet har rätt till god och omfattande sjukvård, vilket även gäller blivande mödrar. I de fall barn har omhändertagits är den ansvariga myndigheten se till att dessa barn får god vård samt övervaka dess behandling. Artikel 26 och 27 Barnet har rätt till trygghet. Konventionsstaterna ska stödja föräldrar som är fattiga, sjuka eller arbetslösa, för att barnet ska uppnå trygghet. Artikel 28 och 29 Barnet har rätt till utbildning och konventionsstaterna ska arbeta för att alla barn kan gå vidare till gymnasiet och till högre utbildning. Utbildningen ska även hålla hög kvalitet och förbereda barnet för vuxenlivet. Artikel 30 Barn tillhörande Sveriges fem nationella minoriteter; samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar, ska ges extra stöd till sitt språk, kultur och religion. 12

30 Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid, samt rätt till att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Artikel 32 Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som är skadligt för dess hälsa och utveckling. Minimiålder för inträde i arbetslivet ska fastställas av konventionsstaterna. Artikel 33 Konventionsstaterna ska arbeta för att skydda barnet mot narkotika. Artikel 34 Barnet ska skyddas mot sexuella övergrepp och prostitution. Artikel 35 och 36 Barnet ska skyddas mot bortförande och försäljning samt mot allt annat utnyttjande som kan skada barnet. Artikel 37 Barnet ska skyddas mot dödsstraff, livstids fängelse och tortyr. Artikel 38 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att förhindra förekomsten av barnsoldater i krig. Artikel 39 Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att ge rehabilitering och återanpassning till barn som utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp eller upplevt krig. Artikel 40 Barn som är misstänka för brott ska behandlas väl och få en rättvis rättegång. Alternativ till anstaltsvård ska finnas, exempelvis vård i fosterhem. Artikel 41 Om konventionsstaternas lagstiftning eller den internationella rätt som konventionsstaterna lyder under ger barn ytterligare rättigheter, ska barnkonventionen inte inverka på det här. Artikel 42 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att säkerställa att såväl barn som vuxna har kännedom om barnkonventionen och dess innehåll. Artikel Dessa artiklar berättar hur konventionsstaterna ska agera för att följa och införliva barnkonventionen samt hur kontroll och uppföljning utförs av FN:s barnrättskommitté. 13

Bilaga 37 KF Barnens rättigheter i Karlsborgs kommun Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Handlingsplan.

Bilaga 37 KF Barnens rättigheter i Karlsborgs kommun Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Handlingsplan. Karlsborgs kommun Bilaga 37 KF 74 2016-03-29 Barnens rättigheter i Karlsborgs kommun Handlingsplan för FN:s barnkonvention Dokumenttyp: Handlingsplan Diarienummer: 286.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

1. Barnchecklistan godkänns. 2. Förslaget på uppföljning av vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens arbete med barnkonventionen godkänns.

1. Barnchecklistan godkänns. 2. Förslaget på uppföljning av vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens arbete med barnkonventionen godkänns. Ärende 12 Dnr VON-2011-303 Dpl 1 sid 1 (1) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Administrativa staben Tjänsteskrivelse 2012-05-11 Rakel Salomonsson, 054-540 55 51 rakel.salomonsson@karlstad.se Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen

Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun 2019 Antagen av Kommunstyrelsen 2019-01-23 Innehållsförteckning Syfte...3 Utvärdering av handlingsplanen...3 Organisation, genomförande

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 14:1 14:2 14:3 14:4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 14:5 Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Läs mer

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Dag och tid: kl. 10:00

Dag och tid: kl. 10:00 1/1 KALLELSE Dag och tid: 2019-01-08 kl. 10:00 Plats: Justerare: Sessionssalen Peter Friberg (M) Kallade Ledamöter Anna Zöögling (S) ordförande, Peter Friberg (M) vice ordförande, Ingvar Jansson (S), Håkan

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Ungd omspolitiken i Lund Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Kultur och fritidsförvaltningen Lunds kommun 2017 www.lund.se www.ungilund.se Hej! Har du koll på Barnkonventionen? Det är en

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Svar på remiss om riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Svar på remiss om riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Dnr SN/2016:613-032 Administrativa enheten 2017-02-07 1/1 Handläggare Charlotte Arnell 0152-291 66 Socialnämnden Svar på remiss om riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Läs mer

Handläggare:... Dnr:... Ärende:...

Handläggare:... Dnr:... Ärende:... BARNCHECKLISTA Ansvarig... Handläggare:... Dnr:... Ärende:... Sverige har tillsammans med nästan 200 andra länder anslutit sig till Förenta Nationernas Barnkonvention, vilket slår fast att alla barn och

Läs mer

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen Inriktningsdokument 2017-05-29 Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen KS 2015/1309 Beslutat av kommunfullmäktige den 29 maj 2017. Ett inriktningsdokument beskriver den långsiktiga

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad barnets rättigheter och inflytande i stockholm.se barnets rättigheter och inflytande i Juni 2017 Dnr 171-1526/2016 Utgivare: Stadsledningskontoret 3 (18) Innehåll Introduktion 4 Inledning 5 FN:s konvention

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Välkommen till Barnrätt i praktiken Välkommen till Barnrätt i praktiken PASS 2 Hur kan vi tillsammans skapa likvärdiga villkor för barn? https://youtu.be/v95vk3fsejk

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Östermalms stadsdelsförvaltning Kvalitetsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-24 Handläggare Carolina Bjurling Telefon: 08-50810052 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för barnets

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

Handlingsplan Barnkonventionen

Handlingsplan Barnkonventionen 2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg

Läs mer

Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola

Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola Föräldraföreningen Offensiv vid Sankt Olofs skola (nedan kallad Föräldraföreningen) överlämnade 2016-11-15 en skrivelse

Läs mer

Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN

Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN 2017.001 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Fritidsnämndens arbetsutskott 2017-03-30 22 Remissvar på motion (s) angående

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt

Läs mer

Barnperspektiv, förstudie

Barnperspektiv, förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015 2018 Dokumenttyp Program Fastställd 2015-03-30, 13 av kommunfullmäktige Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2015 2018

Läs mer

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-01-01-2018-12-31 Innehållsförteckning Grunduppgifter 2 Kartläggning 2 Åtgärder för främjande av lika rättigheter och möjligheter 3

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Grundsärskolan på Vedeby 2013-2014 1 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018-2022 Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer