Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Grundsärskolan på Vedeby

2 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling I enlighet med diskrimineringslag (2008:567) Mål Trygghet, respekt och ansvar förbud mot all form av kränkande behandling och diskriminering av barn och vuxna. Ingen elev eller personal ska riskera att bli utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. På skolan respekteras barns och vuxnas rättigheter fullt ut. Vår plan innehåller ett målinriktat arbete för att främja alla människors lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. stärka elevernas kunskap om och förståelse för alla människors lika värde och olika livsvillkor. Tillsammans är vi starka! 2

3 Planen delas in i följande: 1. Definitioner 2. Förebygga och kartlägga 3. Åtgärder 4. Kommunikation 5. Utvärdering och uppföljning 6. Exempel på hur grundsärskolan omsätter planen i praktisk handling. 1. Definitioner Kränkande behandling: När någon eller några kränker principen om allas lika värde. Kränkningar kan vara Verbala (t.ex. bli hotad eller kallad olika tillmälen) Fysiska (t.ex. bli utsatt för slag och knuffar) Psykosociala (t.ex. bli utfryst eller utsatt för ryktesspridning) Kopplade till ord och bild (t.ex. e-post, sms, mms, brev eller klotter) Definitionen gäller alla som jobbar på skolan: Elev/elev, elev/vuxen, vuxen/vuxen. Kränkande behandling i form av mobbing: När en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Diskriminering: Direkt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon diskriminering av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Definition av förbud mot repressalier: Om ett barn eller förälder har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling, eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet som en följd av detta. Förbudet gäller uppträdande gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö. 3

4 2. Förebygga och kartlägga Elever och personal på skolan ska leva upp till: Så som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra. Vi ska visa varandra respekt genom att: Ha ett trevligt uppförande Passa tider Använda ett vårdat språk Följa de trivselregler som finns på skolan För att förebygga och kartlägga kränkande behandling har grundsärskolan i sin lokala arbetsplan under avsnittet Trygghet och tolerans bl.a. följande punkter: Hög vuxennärvaro Dagliga etiska samtal. Etik, moral och social kompetens diskuteras i den sociala interaktionen. Livsviktigt är ett exempel på arbetsmaterial som tar upp viktiga frågor som berör social och emotionell kompetens. I arbetsplanens avsnitt Delaktighet och inflytande finns bl.a. följande punkter: Elevenkät- En gång per termin ska eleverna svara på enkäten Hur bra är vår skola? muntligt eller skriftligt. Resultatet av enkäten ska delges eleverna på klassrådet samt ingå i utvärderingen av terminens arbete. Klassråd- För att ge eleverna möjlighet till inflytande på sin skola, finns klassrådet för alla elever i åk 4-10, 30 minuter varannan vecka. Utvecklingssamtal Föräldraenkät- På våren lämnas enkäten Hur bra är vår skola? till föräldrarna. Resultatet av enkäten ska delges föräldrarna samt ingå i utvärderingen av läsårets arbete. Genom att ha återkommande samtal och diskussioner både i personalgruppen och i elevgrupperna kan planens mål uppnås. Både i klassrådets och arbetsenhetskonferensens dagordning finns en stående punkt Regler och bemötande. Dessutom finns Arbetsmiljön som stående punkt på arbetsenhetskonferensen där både den fysiska och psykosociala miljön diskuteras. Arbetslaget lägger stor vikt på dessa punkter och diskussionerna följs upp nästkommande vecka och ev. åtgärder diskuteras. 4

5 3. Åtgärder När ett barn påtalar att hon eller han blivit utsatt för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling har skolan skyldighet att utreda och förhindra fortsatt kränkning. Rutiner för akuta situationer Steg 1. Vid konstaterad kränkande behandling samtalar en till två vuxna med berörda elever en och en. Vårdnadshavaren ska informeras. Steg 2. Problembeskrivning för all personal. Elev och vårdnadshavare deltar vid samtal med ansvarig personal. Rektor ska informeras. Ev anmälan till EHT. Steg 3. Om ärendet anmälts till EHT: Rektor kallar berörda personer för att diskutera och bestämma om vidare åtgärder. Uppföljande insatser/utvärdering Uppföljande samtal ska genomföras vid minst tre tillfällen. Om behov föreligger upprepas steg 3. Dokumentation De åtgärder som sätts in ska dokumenteras på Vedebyskolan. Vid misstanke om att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd, är skolan skyldig att anmäla till socialtjänsten. 5

6 4. Kommunikation Planen presenteras på föräldramöten och finns upphängd på ett flertal platser på skolan. Föräldrar ombeds att ta ett exemplar av planen. Elever diskuterar planen efter ålder och förmåga. Planens betydelse förankras regelbundet på klassrådet. 5. Utvärdering och uppföljning av planen Grundsärskolan på Vedeby utvärderar och reviderar planen varje läsår. Tack vare regelbundet arbete med planen, hög vuxennärvaro och elevgruppens storlek (runt elever) lyckas vi undvika allvarliga incidenter. 6

7 6. Exempel på hur vi på skolan omsätter planen i praktisk handling Diskussioner i elevgrupperna vid morgonsamlingen kring aktuella sociala händelser. Bland de äldre eleverna sker detta i samband med att man går igenom dagens tidning. Aktiva diskussioner angående tolerans för människors olikheter och traditioner. Elever stimuleras till att se fördelar med det mångkulturella samhället. Vid behov förs diskussioner kring regler och bemötande efter raster. Regler och bemötande finns som stående punkt på dagordningen på såväl klassråd som arbetslagskonferens. Kamratstödjarna anordnar varje år en kompisdag tillsammans med Rosenfeldtskolan. Här premieras lagarbete och samtal kring hur en kompis ska vara m.m. Minst en gång varje år ser vi tillsammans på ett antal filmer om mobbning av olika former och diskuterar ingående kring dessa. Kontinuerligt utbyte med Lyckebyskolans grundskoleelever för att på så vis skapa en förståelse för varandras likheter och olikheter. Diskussioner kring speciella dagar såsom; Internationella barndagen, Internationella kvinnodagen, FN dagen m.fl. Flexibla elevgrupper vid elevens val och temaarbeten för att skapa förståelse för varandras likheter och olikheter. Samarbetsövningar där alla måste hjälpas åt för att lösa problem. Vid skolans återkommande teater- och musikalföreställningar där både elever och personal deltar, tränas samarbete och hänsynstagande. Detta sker under en intensiv period med ett fantastiskt slutresultat! 7

8 DO har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling. Lagar och regler Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). För att bedöma vad som kan krävas av en plan mot diskriminering och kränkande behandling har DO använt sig av både lagtexterna, förordningen och följande propositioner som ligger till grund för lagarna. Proposition 2005/06:38, Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Proposition 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering. 8

9 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla sammanhang. Konventionen ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. Kapitel 6 i skollagen, Åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa artiklar är därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet. Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får barn inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa. Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling. Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet. Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och Lika rättigheter i skolan 64 (70) den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande. Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska verka för ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet. 9